2010-01-05

Christer Fuglesang ombord på Discovery. Foto: NASA.

Året 2009 är sedan några dagar slut och det är hög tid med en sammanfattning. Även Astrowebb drar sitt strå till stacken och sammanfattar rymd- och astronomiåret 2009. Under 2009 hände flera stora rymd- och astronomihändelser med Atlantis STS-125, upptäckter av nya exoplaneter och Ares I-X som några av höjdpunkterna. För många svenskar var Christer Fuglesang och hans andra rymduppdrag, Discovery STS-128, årets höjdpunkt. Det var även det rymdrelaterande ämnet som fick störst genomslag i svensk allmänpress, även om mediepådraget inte var i närheten av det 2006 och Discovery STS-116. Om jag själv får välja en händelse av stor betydelse under året blir det Augustine-kommissionen och dess rapport om USAs framtida bemannade rymdprogram. För oavsett vad man tycker har rapporten en stor inverkan på det beslut som Obamaadministrationen kommer ta under vintern/våren.

Men nu var det inte detta år denna artikel skulle handla om utan om året som gått. För enkelhetens skull börjar vi i januari 2009 och arbetar oss framåt genom året genom rymdfart- och astronominyheter.

|januari
Rymd- och astronomiåret 2009 inledes med det som kom att prägla hela året - Internationella astronomiåret 2009. Invigningarna av astronomiåret skedde världen över i början av januari och den 15 januari var det dags för den officiella svenska invigningen i Stockholm. Förutom ett "färgsprakande kosmisk ljusspel” på Globen och föredrag i Zätasalen i ABF-huset höll Observatoriemuseet och STAR på Observatoriekullen öppet. Även runt om i landet skedde invigningar inför ett astronomiår som skulle bli något utöver det normala.

Innan invigningen av det internationella astronomiåret var det dock dags för marssonderna Spirit och Opportunity att fira fem år på Mars. För Spirit skedde årsdagen den 4 januari medan Opportunity fick vänta till den 25 januari innan femårsdagen kunde firas. Att Spirit och Opportunity skulle fira sin femårsdag och fortfarande vara aktiva var det få som kunde tro i januari 2004 då rymdsonderna landade på vår röda grannplanet.

Andra händelser i januari var att NASAs administrativa chef, Mike Griffin, blev avskedad av Barack Obama. Hans efterträdare skulle inte tillsättas förrän nästa sex månader senare, vilket säger en hel del om Obamas intresse av rymdfrågor. Januari var även månaden då den svenska satelliten Prisma påbörjade sina sluttester inför den planerade uppskjutningen senare samma år. Ombord på ISS uppstod det problem med den nyinstallerade vattenrengöringsmaskinen.

Artistbild av LRO. Bild: NASA.

|februari
Årets andra månad bjöd både spänning både på politiskt nivå och på mer gräsrotsnivå. På den politiska halvan hamnar Irans uppsändning av sin första egna satellit. Uppskjutningen fick politiska återverkningar både i USA och Europa. Utanför den politiska världen uppfyllde planetjägaren Corot ett av sina mål då rymdsonden fann den hittills minsta exoplaneten.

En annan rymdsond, Lunar Reconnaissance Orbiter, påbörjade sin första delresa under månaden då den fraktades från sin tillverkningsfabrik till Kennedy Space Center. Lunar Reconnaissance Orbiter skulle få stora rubriker senare under året. En händelse som dock fick stor uppmärksamhet både i rymdpress och allmänpress redan under februari var kollisionen mellan en amerikanskt och en rysk satellit. En kollision som satte igång både en och två alternativa teorier av orsaken. Problem med Discovery försenade även årets första rymdfäjeuppdrag - Discovery STS-119.

Månaden avslutades på ett mer tråkigt sätt i och med den misslyckade uppskjutningen av Orbiting Carbon Observatory.

|mars
Årets tredje månad var fylld av uppskjutningar. Bland annat lyfte Discovery STS-119, GOCE, Kepler och ISS-besättning 19. Mars var även månaden då Chang'e-I genomförde en kontrollerad kraschlandning på månen, haveriutredningen efter Orbiting Carbon Observatory påbörjades, Iran avslutade lyckat satellituppdrag och Nordkorea stod inför sitt första. Vi fick även lära oss att kunskap från omloppsbana kan komma till användning i tunnelbanan.

|april
Aprilmånad inledes med den världsomfattande aktiviteten 100 timmar astronomi. Tanken bakom 100 timmar astronomi var att observatorier över hela världen skulle hålla öppet för allmänheten i dagarna fyra. I Stockholm höll bland annat Stockholms amatörastronomer öppet för allmänheten både dag, kväll och natt under dessa fyra intensiva dagar. Ute i Stockholms skärgård hölls ett astronomiläger för ungdomar. 100 timmar astronomi var så framgångsrikt att det beslutades att hålla en liknande aktivitet under hösten 2009.

På rymdfartsområdet var april månaden då Nordkorea genomförde en omdiskuterad uppskjutning, Spirit körde fast och befälsbyte genomfördes på ISS. April var även månaden då USAs president Barack Obama fortsatte att vara obeslutsam om NASAs framtid. I slutet av april kom även det formella beslutet om att utöka ISS-besättningen från tre personer till sex personer.

Astronaut i förgrunden och Hubble i bakgrunden. Foto: NASA.

|maj
I början av april kom NASA med ett förslag om hur rymdfärjeprogrammet skulle kunna förlängas. Maj var även månaden då rymdteleskopen Herschel och Planck lyfte samt Discovery STS-128s bränsletank anlände till Kennedy Space Center. Under månaden vaknade även Obama till och utsåg Charles Bolden till ny administrativ chef över NASA, Det skulle dock dröja till slutet av sommaren innan Bolden var formellt godkänd av USAs senat och kongress.

Den stora händelsen under månaden får nog dock det sista serviceuppdraget till Hubbleteleskopet utses till. Under fem rymdpromenader uppgraderade Atlantis STS-125s besättning världens mest kända teleskop. Månaden avslutades med att Internationella rymdstationen blev internationell.

|juni
Årets sjätte månad började med att Atlantis och hennes besättning återkom från sitt lyckade Hubbleuppdrag. Juni var även månaden då Japan kraschlandare en rymdsond på månen och Christer Fuglesangs andra rymduppdrag försenades än mer. Under juni hann även ISS-besättningen med två rymdpromenader varav den ena vara rekordkort.

Juni var även månaden då Lunar Reconnaissance Orbiter anlände till månen och en kvarglömd skruv ombord på Atlantis ställde till problem.

|juli
Julimånad inledes med ett flertal aktiviteter ombord på ISS samt Lunar Reconnaissance Orbiter första fotografi. Rymdsonden Planck nådde även fram till sitt mål - Lagrangepunkt 2. Månaden bjöd även på rökutveckling ombord på ISS, Discoverys förflyttning till monteringshallen samt uppskjutningen av Endeavour STS-127. Efter uppskjutningen gav sig Astrowebbs redaktör av till Kina för att se årets solförmörkelse. Vädret hindrade dock Solen från att synas men under tiden redaktören befann sig i Kina utsågs Bolden formellt till administrativ chef över NASA, ISS-besättningen hade problem med en kvävedioxidenhet ombord och Endeavour landade säkert på jorden igen.

I slutet av juli var det dags för 40-årsminnet av den första månlandning.

|augusti
Augusti var månaden då det mesta med svenska rymdögon sett handlade om Christer Fuglesang och Discovery STS-128. Andra händelser under månaden var Sydkoreas misslyckade satellituppskjutning, Spiritteamets fortsatta ansträngningar och reparation av koldioxidenheten ombord på ISS. I mitten av månaden kom även Augustine-kommissionen med en sammanfattning av sin slutrapport. Månaden avslutades med den tråkiga nyheten att Indien förlorat kontakten med sin månsond Chandrayaan 1.

Discovery STS-128 landar. Foto: NASA.

|september
September började med att Fuglesang och hans kollegor fortsatte sitt framgångsrika uppdrag vid ISS och NASA släppte nya fotografier från Hubbleteleskopet. Augustine-kommissionen släppte även sin en delrapport där dom la fram fem rekommendationer angående USAs framtida bemannade rymdprogram.

Månaden bjöd även på upptäckt av vatten på månen, uppskjutning av HTV1, befälsbyte på ISS, första upptäckten gjord av Planck och förberedelser inför uppskjutningen av Ares I-X. Landningsplatsen för LCROSS utsågs även under månaden. Månaden avslutades med att ISS-besättning 21 lyfte och rymdsonden Messenger genomförde sin sista förbiflygning.

|oktober
På astronomifronten var den stora nyheten i oktober att Spitzer hade upptäckt en ny ring runt Saturnus. Mer jordnära händelser var dockningen av Soyuz TMA-16 och nyheten att asteroiden 2004 MN4 inte kommer slå ner på jorden år 2036. Under månaden avslutade även LCROSS sitt uppdrag och European Southern Observatory offentliggjorde upptäckten av 34 nya exoplaneter. På astronomiåret inträffade dom Galileiska nätterna i oktober, ett evenemang som kan jämföras med 100 timmar astronomi. Astronomer fann även en vattenfylld exoplanet.

Månaden avslutades med slutrapporten från Augustine-kommissionen och uppskjutningen av Ares I-X.

|november
Årets nästsista månad bjöd på flera intressanta rymdnyheter. Bland annat den om att även rymdsonder kan drabbas av minnesproblem och motorproblem. November var även månaden då ISS fick en ny rysk modul, Atlantis STS-129 lyfte och en Litiumsupptäckt gav nya insikter om exoplaneter. Rymdsonden Rosetta passade även på att titta förbi jorden för en sista gång och Spirit påbörjade sina utbrytningsförsök.

|december
Julmånaden inledes med att Mars Reconnaissance Orbiter fick ny mjukvara och uppskjutningen av Endeavour STS-130 försenades. Under stora delar av månaden fick även Maxim Suraev och Jeffrey Williams tillbringa ensamma ombord på ISS. Månaden bjöd även på ännu en marssond med minnesproblem samt uppskjutningen av rymdteleskopet Wise.

Strax innan jul bjöd både Cassini och European Southern Observatory på oväntade resultat. Suraev och Williams fick även sällskap ombord på ISS i och med uppskjutningen av Soyuz TMA-17.