www.astrowebb.com
 
ISS 
- Mer läsning -
ISSnytt
Besättningarna

ISSfakta
- Fakta -
Dagar sen Zarya lyfte:

ISS har varit bemannad i:
- Länkar -
Rymdfärjorna.
ISS| ISSnytt januari 2009
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


Senaste ISSnytt >>>

2009-01-27

Peggy Whitson har tillbringat totalt ett år ombord på ISS (besättning 5 och 16).
Peggy Whitson har tillbringat totalt ett år ombord på ISS (besättning 5 och 16).
Foto: NASA.

Kalifornienuniversitetet i USA har genomfört en undersökning av tretton stycken astronauter, en kvinna och tolv män, som tillbringat mellan tre och sex månader ombord på ISS. Undersökningen gällde hur mycket skelettet försvagades under vistelsen i rymden. Som referens hade forskargruppen tidigare undersökningar där personer nere på jorden legat till sängs under längre perioder. En jämförelse visar att astronauternas skelett försvagas betydligt mer än referensgruppens.

När det gäller till exempel höftbenet var försvagningen fjorton procent. Tre av astronauterna hade en förlust på mellan 20 och 30 procent, vilket är att jämföra med äldre kvinnor som lider av benskörhet. Styrkeförlusten i skelettet ligger på mellan 0,6 och fem procent per månad. För densitetförlusten ligger samma siffra på mellan 0,8 och 1,8 procent per månad. Förutom att resultaten visar på högre förluster än beräknat visade det sig även att tidigare mättmetoder var mer osäkra.

För astronauterna Innebär den relativt stora försvagningen av skelettet att risken för att skelettfrakturer senare i livet är större än vad forskare tidigare trott. Med andra ord behöver astronauterna mer förebyggande träning både på jorden och rymden för att minska tyngdlöshetens påverkan på skelettet. I dag tränar en långtidsbesättningsmedlem i genomsnitt två timmar om dagen. Redan ombord på Skylab undersökte NASA hur astronauternas skelettförsvagning skulle minskas och olika typer av träning provades. Bland annat visade det sig att även en liten mängd träning påverkar förtviningen av skelettet.

Den 15 januari genomfördes en höjning av rymdstationens omloppsbana. Höjningen skedde med hjälp av Progress 31 och dess motor. Totalt höjdes rymdstationens hastighet med tre meter per sekund. Den 4 februari kommer samma progresskapsel användas för att öka hastigheten med 1,6 meter per sekund. Aktuell höjd för ISS är 355 kilometer. Höjningen av omloppsbanan görs som förberedelse inför dockningen av Progress 32 den 13 februari. Höjningen gör det även möjligt för Discovery (STS-119) att docka även under flygdag 3.

Progress 31 kommer utdocka från ISS den 6 februari och brinna upp i atmosfären två dagar senare. Uppskjutningen av Progress 32 är planerad till den 13 februari. Dockningen kommer ske med en av dockningsmodulerna på Pirsmodulen.

Dextre
Dextre.
Bild: NASA.

NASAspaceflight.com rapporterar att NASA har avsatt pengar för att möjliggöra att lämna kvar rymdfärjornas sensorboom (Orbiter Boom Sensor System (OBSS)) på utsidan av ISS efter det sista rymdfärjeuppdraget. Tanken är att boomen ska kunna användas under rymdpromenader som en förlängning av Candarm2 och som arbetsplattform av astronauterna. Pengartilldelningen handlar om att göra det möjligt att byta ut fästet i ena ändan av bommen för att på detta sätt kunna fästa olika plattformar vid bommen. Detta gör att Candarm2 kommer kunna greppa bommen vid den andra änden eller mitt på.

NASAspaceflight rapporterar också att roboten Dextre mår bra efter en mjukvaruuppdatering i december förra året. Som Astrowebb rapporterade om innan jul var det bland annat problem med att det fanns en risk att Dextre kunde matas med ström från två hål samtidigt. Det har även funnits en del mindre problem med styrningen av leder och dylikt. Dem senaste testerna har dock visat att Dextre fungerar som planerat och om inget oväntat händer kommer roboten kunna utföra sitt första utbyte av en kraftförsörjningskomponent på utsidan av ISS i höst som planerat.

2008-01-25

Den tre personer starka ISS-besättningen befinner sig i skrivande stund inne i en hektisk period ombord på ISS. Samtidigt som de håller på att packa ur progresskapseln och stuva in allt som Endeavour hade med sig i november pågår förberedelsearbetet inför STS-119s besök nästa månad. Som Astrowebb skrivit om tidigare är det nu bestämt att STS-119 och Discovery kommer ha med sig reservdelar till rymdstationens urinrengöringssystemet samt dess vattenrengöringssystem. Förhoppningsvis kommer dessa reservdelar räcka för att få igång systemet i tid inför utökningen av ISS-besättningen till sex personer i majmånad.

Mitt i allt arbete ombord har befälhavare Michael Fincke spelat in en 36 minuter lång videorundtur ombord på rymdstationen. Rundturen startar i den amerikanska Harmonimodulen och slutar i den ryska servicemodulen. Videon är inspelat i HD-kvalité vilket gör att den får en riktigt bra upplösning även på Internet. Videorundturen, som är klart sevärd, kan laddas ner från bland annat Space multimedia. Videon är inspelad från dryga veckan sedan.

2009-01-10

Michael Fincke, Sandra Magnus och Yury Lonchakov den 25 december 2008.
Michael Fincke, Sandra Magnus och Yury Lonchakov den 25 december 2008.
Foto: NASA.

Det nya året har inte börjat allt för bra för besättningen ombord på ISS. Anledningen är att urinrengöringssystemet, som installerades förra året, har slutat fungera. Vattenrengöringssystemet, som renar både urin och använt vatten ombord, installerades ombord på ISS förra året under STS-126s besök. Att kunna återvinna både urin och kondensvatten är en förutsättning för att kunna utöka besättningen ombord till sex personer senare i år.

Det som har hänt är att reningssystemet har lagt av. Trots omfattande felsökning finns det idag inget känt grundproblem. Det enda som NASA vet är att urinrengöringssystemet inte fungerar som det ska.

Om besättningen ombord inte lyckas hitta en lösning på problemet finns det en möjlighet att nästa rymdfärjeuppdrag, STS-119, kommer ha med sig reservdelar upp. Tiden börjar dock bli knapp för att få med sig något ombord på STS-119. Det går inte heller om den extra lasten väger för mycket eller är för stor. Det största problemet är dock att man i skrivande stund inte vet vad som behövs.

Tidigare ISSnyheter >>>

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.