Välkommen
till christerfuglesang.se. Denna sida är den del av
Astrowebb som koncentrerar sig på den svenska astronauten Christer
Fuglesang och hans två rymduppdrag. På länkarna nedan når du de
specifika uppdragssidor som hör ihop med Christer Fuglesang. Längre
ner på denna sida finner du information om Fuglesangs långa väntan
på sitt första rymduppdrag. Från och med den 1 maj 2010 kommer
Fuglesang inneha en chefpost
inom ESA.
Trevlig läsning och glöm inte att titta in på
rymdfart.se för senaste nytt om
rymden.
Christer Fuglesang - åren 1992 till 2006
Christer Fuglesang under
träning inför STS-116.
Foto: NASA.
|
Christer Fuglesang är Sveriges första och hittills enda astronaut.
Han tillhör även en liten skara av personer som har både astronaut-
och kosmonaututbildning. För många i Sverige är Fuglesang mest känd
som astronauten som aldrig kom iväg. Även när han till slut blev
utvald att ingå i besättningen för i STS-116 var det en del som
tvivlare på att han skulle få åka. Detta då hans färd försenades
nästan fyra år på grund av Columbiahaveriet. Men innan vi tar itu
med Fuglesangs första rymdresa hoppar vi tillbaka i tiden till 1992.
För det var 1992 som den då 35-åriga partikelfysiken från Bromma i
Sverige blev utvald att ingå i 1992-års astronautklass vid European
Space Agency (ESA). Under grundutbildningen tillbringade Fuglesang
mycket tid vid astronautcentret i Köln i Tyskland. Han tillbringade
även tid i Stjärnstaden i Moskva och i Houston i USA. När
grundutbildningen var avslutad blev Fuglesang Sveriges första
astronaut inom ESA. Vägen till en rymdflygning var dock lång och så
här i efterhand kan konstateras att vägen blev extra lång och
krockig på grund av händelser utanför Fuglesangs kontroll.
Nästa stora steg på Fuglesangs långa vandring, efter det att han
vara klar med sin grundutbildning, var när han blev utvald att ingå
i 1996-års astronautklass hos NASA. Fuglesangs astronautklass går
under det inofficiella namnet Sardinerna och deras "valspråk" är
"For sardins Space is no problem". Namnet och "valspråket" syftar på
att det var ovanligt många personer i 1996-års astronautklass. Att
bli uttagen till en av NASAs astronautklasser är en viktig
förutsättning för att få komma upp i rymden då det i stort sätt är
en krav att ha NASA-utbildning för att flyga med de amerikanska
rymdfärjorna.
Samtidigt som Fuglesang genomförde sin astronaututbildning hos
NASA var han i Stjärnstaden i Ryssland för att genomgå sin
grundutbildning för att bli kosmonaut. Detta ledde fram till att
Fuglesang år 1998 både fick examen som uppdragsspecialist på de
amerikanska rymdfärjorna och Soyuz Return Commander. Det var i
praktiken i och med sin färdiggjorda grundutbildning hos NASA som
Fuglesang fick möjlighet att få ett rymdfärjeuppdrag.
Under åren fram till att Fuglesang blev uttagen till en besättning
fortsatte han att utbilda sig i USA och Europa samt att arbeta med
olika tekniska frågor gällande främst ISS-projektet. Han hann även
med en del forskning inom partikelfysiken.
Christer Fuglesang ombord på
Discovery i full färd med att fotografera.
Foto: NASA.
|
Beskedet att Fuglesang skulle få utföra ett rymduppdrag kom under
våren 2002 då han blev uttagen till att flyga STS-116. Som brukligt
är blev Fuglesang och hans besättningskollegor uttagna ett år innan
planerad uppskjutning. Med andra ord såg det ut som att Fuglesang
skulle få göra sitt första uppdrag under senvåren 2003. Verkligheten
ville dock annorlunda och i februari 2003 skedde Columbiahaveriet.
Haveriet fick till följd att hela rymdfärjeprogrammet försenades och
när det väl återupptogs igen hade en extra flygning stoppas in innan
STS-116 och efter ännu fler förseningar stod det klart att Fuglesang
skulle få vänta till december 2006 innan han fick åka ut i rymden.
En försening på nästan fyra år jämfört med den ursprungliga
planeringen.
Även in i det sista var det osäkert om STS-116 skulle ske innan
2006-års utgång då NASAs dåvarande regler hindrade att ett
rymdfärjeuppdrag pågick över ett årsskifte. Detta då de olika
systemen ombord hanterade ett årsskifte på olika sätt vilket ledde
till att huvuddatorsystemet ombord startade om sig. Något som inte
är så bra om rymdfärjan befinner sig i rymden. NASA löste dock det
hela genom att tidigarelägga uppdraget med ungefär en vecka.
Själva uppdraget genomfördes planenligt och till slut fick Fuglesang
även utföra en extra rymdpromenad för att reparera en trasig
solpanel. I juli 2008 blev han uttagen till sitt andra rymduppdrag -
STS-128.