Uppskjutning:
Den 28 oktober klockan 16:30. Uppskjutningsfönster: 13:00 - 17:00. Uppdragslängd: ~5 minuter och 45 sekunder. Tid till separation: ~2 minuter och 8 sekunder. Uppdrag nr: 1. Pad: 39B.
En
första sammanfattningsrapport om Aresuppskjutningen i slutet av oktober har i
dagarna släppts av NASA. Inga större nyheter förekommer i rapporten utan det är
främst att tidigare uppgifter bekräftas av den data som analyseras. I rapporten
framkommer det att uppskjutningen och i alla fall dem 270 första sekunderna, mer
har inte analyseras ännu, av uppdraget genomfördes i stort sätt som planerat.
När Aresteamet har jämfört verkligen med datasimuleringar visar det sig att
verkligenheten och teorin stämmer bra överens.
Analysen fastslår även att det undre raketsteget och det övre dito inte slog
emot varandra efter separationen. Att raketstegen uppträdde som de gjorde efter
separationen var inte heller det förvånande då separationen skedde på relativt
låg höjd där luftmotståndet är högre. Överlag anser Aresteamet att Ares I-X
bekräftar att Areskonceptet fungerar för att genomföra bemannade rymduppdrag.
Det som var mindre lyckat var landningen. Detta då en av tre fallskärmar
fallerade helt vilket i sin tur ledde till att en andra fallskärm fallerade som
en följd av detta. Orsaken till att den första fallskärmen fallerade var att en
koppling som ska separera fallskärmen från linorna efter nedslaget löste ut för
tidigt. I sin tur berodde detta på att den aktuella fallskärmen fick ta mer last
än planerat då alla fallskärmar inte vecklades ut samtidigt. Anledningen till
att denna anordning finns är för att dykarna, som hjälper till vid bärgningen av
raketsteget, inte ska trassla in sig i linorna.
Gällande det övre raketsteget slog detta ner planenligt i Atlanten. Filmer visar
även att raketsteget var helt vid tidpunkten för nedslaget, vilket var en av
teorierna.
Det har även visat sig att
skadorna på startplattan inte var lika omfattande som tidigare befarat även om
skadorna uppstod på andra ställen än under en rymdfärjeuppskjutning. Detta
betyder även att skydden och andra åtgärder som används för att minska skadorna
under en rymdfärjeuppskjutning inte är effektiva under en Aresuppskjutning.
Trots att uppskjutningen av Ares I-X genomfördes planenligt är framtiden för
Ares I osäker. Detta då Obamaadministrationen överväger flera olika alternativ
för att transporttera astronauter till och från ISS. De flesta av dessa förslag
innebär att bärraketen som ska användas för att gemomföra detta ska komma från
den privata sektorn. Några föreslår till exempel en vidareutvecklad Delta- eller
Atlasraket. Ett beslut väntas inom några månader. Om Ares I får fortsatt
förtrodde finns det planer på ett till test, Ares I-X Prime, om tre till fyra
år.
Förutom den rapport som kommit nu kommer en andra rapport komma i januari samt
en tredje i februari.
Uppdragsinformation Från starten till det att det att det första raketsteget separerar
kommer det ta ungefär 128 sekunder. Efter separationen, som sker på en höjd av
39 kilometer, kommer det undre steget börja sin nedstigning och 270 sekunder
efter start kommer fallskärmarna att vecklas ut. Det övre steget, som består av
attrapperna, kommer fortsätta en bit och slå ner i vattnet, utan fallskärm, 230
kilometer från startplatsen. Total tid från start till dess att den översta
steget landar i Atlanten kommer vara ungefär fem minuter och 45 sekunder.
Maximal höjd kommer vara ungefär 46 kilometer. Ombord finns ungefär 700 sensorer
för att samla in data om hur raketen beter sig.
Det som kommer driva Ares I-X är en fyrsegments Reusable Solid Rocket
Motor (RSRB). RSRB används idag av rymdfärjorna, men den som Ares 1 använder är
en modifierad version. I framtiden kommer Ares 1-raketen ha femsegments RSRB
varav i det femte segmentet kommer det sitta en motor av typ J-2X. Totalt kommer
Ares I-X ha en drivkraft på nära 1,2 miljoner kilogram och startvikten på hela
paket är över 866 400 kilo. Den totala längden på raketen är 100 meter.
Förutom RSRB och det femte segmentet har Ares I-X en aktiv
instrumentdel samt en inaktiv separationsdel. Ovanpå detta finns det ett övre
steg som är en attrapp och högst upp en attrapp som ska simulera Orionkapseln
och
Launch Abort System (LAS). Anledningen till attrapperna är
att simulera vikten och formen av den slutgiltiga Aresraketen.