Enterprise
Enterprises emblem.
Foto: NASA.
|
Egentligen
är Enterprise inte en rymdfärja i ordets rätta betydelse, detta då
hon aldrig flög i rymden. Nu frågar du dig säkert varför
jag skriver om en färja som aldrig flög i rymden. Svaret på frågan
är att fast Enterprise aldrig flög i rymden så var flygningarna inte
av desto mindre betydelse.
För med Enterprise så testade NASA landningar och tekniken för
dito. Totalt genomfördes 16 flygningar mellan den 15 februari och
26 oktober 1977. Alla flygningar startade från Air Force Base i Kalifornien
och varade max några timmar åt gången. Enterprise lyfte med hjälp av
ett flygplan och släpptes sedan på hög höjd för att glidflyga
tillbaka.
Alla dessa 16 flygningar flögs av två olika besättningar. Som du kan
se på Enterprises emblem så var den ena besättningen av Fred Haise
och Gordon Fullerton, den andra besättningen av Joe Engle och
Dick Truly.
Vad fick NASA då namnet Enterprise ifrån? Jo, ni som gillar Star Trek
har nog redan listat ut det, men för er andra kan jag tala om att
en av huvudrymdfarkosten i Star Trek heter just Enterprise.
Columbia
Columbia blev levererad
till Kennedy Space Center den 24 maj 1979 och var således den första
riktiga amerikanska rymdfärjan. Från början var det även
meningen att Columbia skulle ha lyft på det första uppdraget,
STS-1, i slutet av
1979, men på grund av förseningar flyttades uppskjutningen fram i
omgångar till den 12 april 1981. Orsaken till att det dröjde så länge var att
NASA
stötte på både tekniska och ekonomiska hinder under resans gång.
Namnet Columbia kommer från en amerikansk sjöfarare vid namn Robert
Gray som den 11 maj 1792 seglade ett fartyg som hette Columbia på
en flod som ligger i sydöstra British Columbia. Även floden har samma
namn som det aktuella skeppet. Även Christopher Columbus namn har spelat in när
NASA namngav USAs och världens första rymdfärja. USAs första
militärskepp att segla jorden runt hette också Columbia. Till sist
hette även Apollo 11s kommandomodul Columbia.
Den
första flygningen skedde som sagt den 12 april 1981 och varade i två
dagar. Ombord på denna första historiska flygning fanns John W. Young, befälhavare,
och Robert L. Crippen, pilot. Huvudsyftet med uppdraget vara att
testa de olika tekniska systemen ombord.
I
slutet av 1990-talet var Columbia inne på en total översyn
där bland annat cockpiten bytets ut till en ny glasmodell
som bara visar den information som besättningen har användning för
vid det givna ögonblicket. Även elsystemet och alla andra
tekniska system bytets ut eller fick sig en uppgradering. Även en
del utrustning som bara hade används vid de första flygningarna
bytes ut.
Columbia bryts sönder över Texas i februari
2003.
Foto: NASA.
|
Columbia
hann med att göra totalt 28 flygningar under sina 22 år
hos NASA. Det sista uppdraget var STS-107
den
16 januari - 1 februari 2003. Uppdraget, som enda fram till slutet
var en stor framgång, slutade i tragedi när Columbia
bryts itu över Texas 16 minuter före landning. Alla sju
astronauter ombord
dog. Orsaken till haveriet var att isolering från den externa
bränsletanken hade slagit hål på de skyddspaneler som sitter på
vingkanterna. Detta fick till följd att heta gaser tog sig in och
smälte aluminiumkonstruktionen.
Challenger
Den andra rymdfärjan som NASA fick levererad var Challenger. Den här gången
fick NASA namnet ifrån det engelska fartyget HMS Challenger som
under 1870-talet bland annat seglade över Atlanten och Stilla Havet.
Första besöket på Kennedy Space Center för Challenger var den en 5 juli 1982. Den
här gången dröjde det inte lika lång tid från ankomst till
uppskjutning som vid Columbias leverans några år tidigare.
För efter mindre än ett år senare, den 4 april 1983, var det dags för Challengers
första rymduppdrag, STS 6.
Besättningen den här första gången var:
- Paul J. Weitz - befälhavare
- Karol J. Bobko - pilot
- Donald H. Peterson - uppdragsspecialist 1
- Story F. Musgrave - uppdragsspecialist 2
Challengers sista flygning var
STS-51L den 27 januari 1986.
Egentligen skulle Challenger ha
lyft flera månader
tidigare, men på grund av en läcka flyttades uppskjutningen fram till slutet av januari. Detta gjorde att Challenger fick lyfta under
en av de kallaste perioderna under året. När uppskjutningen
väl skedde slutade den i en av NASAs värsta katastrofer.
Det som hände under uppskjutningen
var att bränsle började läcka ut och efter 73,2 sekunder exploderar
Challenger och alla astronauter ombord dog omedelbart. I den
officiella haverirapporten fick NASA bland annat kritik för sitt
sätt att leda rymdfärjeprogrammet och sitt sätt att ta hand om
kritik och problemrapporter. Anledningen till att det läckte bränsle
var en o-ring som hade krympt på grund av kylan.
Discovery
Fuglesang på en av sina rymdpromenader i
december 2006.
Foto: NASA.
|
Den tredje av NASAs rymdfärjor var Discovery. Namnet fick NASA från
det fartyg som den engelska upptäcktsresande James Cook använde år 1770
när han och hans besättning gjorde en upptäcktsresa
i Stilla Havet. På den resan upptäcktes bland annat ön Hawaii. Cook upptäckte
även Alaska med samma fartyg. Även den engelska expeditionen
till Nordpolen år 1875 gjordes med ett fartyg vid samma namn. Sen
finns det en handfull till upptäcktsresande som använde samma namn på sina
fartyg.
Discovery anlände till Kennedy Space Center den 9 november 1983. Discoverys
medelvikt, med full besättning och last, är hela 171.000 kg. Det första
uppdraget som NASA utförde med Discovery var STS 41-D och pågick
mellan den 30 augusti och 5 september 1984.
Besättningen på denna första färd var:
- Henry W. Hartsfield, Jr., befälhavare.
- Michael L. Coats, pilot.
- Judith A. Resnik, uppdragsspecialist 1.
- Steven A. Hawley, uppdragsspecialist 2.
- Richard M. Mullane, uppdragsspecialist 3.
- Charles D. Walker, nyttolastspecialist 1.
Huvuduppgiften för uppdraget var att placera ut tre olika satelliter. Den första
satelliten var SBS-D, den andra var SYNCOM IV-2 och den sista var
TELSTAR.
Uppskjutningen skedde som alltid från Kennedy Space Center och landningen
skedde på Edwards Air Force Base, Kalifornien.Discovery var den rymdfärja som den
svenska astronauten Christer Fuglesang genomförde sitt första
uppdrag, STS-116, med i december
2006.
Läs mer om
Discovery
>>>
Atlantis
Atlantis lyfter på ett av sina uppdrag
(STS-117 juni 2007).
Foto: NASA.
|
USAs fjärde rymdfärja var Atlantis.
Atlantis blev levererad till Kennedy Space Center den 9 april 1985
och gjorde sin första färd den 3 oktober samma år.
Besättningen på Atlantis - 51-J var:
- Karol J. Bobko, befälhavare.
- Ronald J. Grabe, pilot.
- David C. Hilm, uppdragsspecialist 1.
- Robert L. Stewart, uppdragsspecialist 2.
- William A. Pailes, nyttolastspecialist 1.
På grund av att hela uppdraget var tillägnad USAs militär finns
det ingen vidare information om uppdraget. Landningen skedde den 7 oktober på Edwards
Air Force Base, Kalifornien.
Mellan oktober 1992 och maj
1994 låg Atlantis inne för en större uppgradering
Bland annat bytes gammal elektronik,
styrningen förbättrades och rymdfärjan byggdes om för att klara
uppdrag till den ryska rymdstationen Mir. Bland annat genomfördes
förändringar för att föra det möjligt att montera en dockningsring
på Atlantis.
Läs mer om Atlantis
>>>
Endeavour
Anledningen
till att NASA byggde Endeavour var för att ersätta den havererade
rymdfärjan Challenger. Om man jämför Endeavour och NASAs första
rymdfärja Columbia finns det visa skillnader. Dels väger Endeavour
betydligt mindre än sin storasyster och dels är Atlantis även lite mindre
i storlek.
Första besöket på Kennedy Space Center för Endeavour var den 7 maj 1991. Under
det följande året testades alla system ombord
för att se om alla system fungerade som de skulle. Efter ett år på Kennedy Space Center
var det dags för Endeavour att lämna Florida. Men den här gången
var nästa hållplats inte någon fabrikslokal utan rymden.
För den 7 maj 1992 klockan 01:40:00 var det dags för Endeavours
första uppskjutning, STS-49. Uppskjutningen gick bra och under det 9 dagar långa
uppdraget utfördes bland annat fyra rymdpromenader. Detta var
första gången fyra rymdpromenader hade utförs under ett och samma
rymdfärjeuppdrag och det var även första gången tre astronauter var
ute på rymdpromenad samtidigt. Huvudsyftet med uppdraget var att
fästa en motor på satelliten INTELSAT VI (F-3). Anledningen till
detta var att satelliten inte hade nått upp till sin omloppsbana på
grund av en misslyckad uppskjutningen.
Besättningen bestod av:
- Daniel C. Brandenstein, befälhavare.
- Kevin P. Chilton, Pilot.
- Bruce E. Melnick, Uppdragsspecialist.
- Thomas D. Akers, Uppdragsspecialist.
- Richard J. Hieb, Uppdragsspecialist.
- Kathryn C. Thornton, Uppdragsspecialist.
- Pierre J. Thuot, Uppdragsspecialist.
|