Endeavour STS-127
Antal rymdfärjor: 5 st (Columbia, Challenger, Discovery, Atlantis och Endeavour)
Antal rymdfärjor i bruk: 2 st (Atlantis och Endeavour)
Första uppskjutning: 12 april 1982 (Columbia STS-1).
Sista planerade uppskjutning: Sommaren 2011 (Atlantis STS-135)
.
- Mer läsning -
STS startsida.
Info. om STS-systemet.
Info. om rymdfärjorna.
Kommande uppdrag.
Genomförda uppdrag.
- Länkar -
ISS.
www.astrowebb.com
 
Rymdfärjorna| Fakta
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information

Enterprise
Enterprises emblem.
Enterprises emblem.
Foto: NASA.
Egentligen är Enterprise inte en rymdfärja i ordets rätta betydelse, detta då hon aldrig flög i rymden. Nu frågar du dig säkert varför jag skriver om en färja som aldrig flög i rymden. Svaret på frågan är att fast Enterprise aldrig flög i rymden så var flygningarna inte av desto mindre betydelse.

För med Enterprise så testade NASA landningar och tekniken för dito. Totalt genomfördes 16 flygningar mellan den 15 februari och 26 oktober 1977. Alla flygningar startade från Air Force Base i Kalifornien och varade max några timmar åt gången. Enterprise lyfte med hjälp av ett flygplan och släpptes sedan på hög höjd för att glidflyga tillbaka.

Alla dessa 16 flygningar flögs av två olika besättningar. Som du kan se på Enterprises emblem så var den ena besättningen av Fred Haise och Gordon Fullerton, den andra besättningen av Joe Engle och Dick Truly.

Vad fick NASA då namnet Enterprise ifrån? Jo, ni som gillar Star Trek har nog redan listat ut det, men för er andra kan jag tala om att en av huvudrymdfarkosten i Star Trek heter just Enterprise.

Columbia
Columbia blev levererad till Kennedy Space Center den 24 maj 1979 och var således den första riktiga amerikanska rymdfärjan. Från början var det även meningen att Columbia skulle ha lyft på det första uppdraget, STS-1, i slutet av 1979, men på grund av förseningar flyttades uppskjutningen fram i omgångar till den 12 april 1981. Orsaken till att det dröjde så länge var att NASA stötte på både tekniska och ekonomiska hinder under resans gång.

Namnet Columbia kommer från en amerikansk sjöfarare vid namn Robert Gray som den 11 maj 1792 seglade ett fartyg som hette Columbia på en flod som ligger i sydöstra British Columbia. Även floden har samma namn som det aktuella skeppet. Även Christopher Columbus namn har spelat in när NASA namngav USAs och världens första rymdfärja. USAs första militärskepp att segla jorden runt hette också Columbia. Till sist hette även Apollo 11s kommandomodul Columbia.

Den första flygningen skedde som sagt den 12 april 1981 och varade i två dagar. Ombord på denna första historiska flygning fanns John W. Young, befälhavare, och Robert L. Crippen, pilot. Huvudsyftet med uppdraget vara att testa de olika tekniska systemen ombord.

I slutet av 1990-talet var Columbia inne på en total översyn där bland annat cockpiten bytets ut till en ny glasmodell som bara visar den information som besättningen har användning för vid det givna ögonblicket. Även elsystemet och alla andra tekniska system bytets ut eller fick sig en uppgradering. Även en del utrustning som bara hade används vid de första flygningarna bytes ut.

Columbia bryts sönder över Texas i februari 2003
Columbia bryts sönder över Texas i februari 2003.
Foto: NASA.
Columbia hann med att göra totalt 28 flygningar under sina 22 år hos NASA. Det sista uppdraget var STS-107 den 16 januari - 1 februari 2003. Uppdraget, som enda fram till slutet var en stor framgång, slutade i tragedi när Columbia bryts itu över Texas 16 minuter före landning. Alla sju astronauter ombord dog. Orsaken till haveriet var att isolering från den externa bränsletanken hade slagit hål på de skyddspaneler som sitter på vingkanterna. Detta fick till följd att heta gaser tog sig in och smälte aluminiumkonstruktionen.

Challenger
Den andra rymdfärjan som NASA fick levererad var Challenger. Den här gången fick NASA namnet ifrån det engelska fartyget HMS Challenger som under 1870-talet bland annat seglade över Atlanten och Stilla Havet.

Första besöket på Kennedy Space Center för Challenger var den en 5 juli 1982. Den här gången dröjde det inte lika lång tid från ankomst till uppskjutning som vid Columbias leverans några år tidigare. För efter mindre än ett år senare, den 4 april 1983, var det dags för Challengers första rymduppdrag, STS 6.

Besättningen den här första gången var:

- Paul J. Weitz - befälhavare
- Karol J. Bobko - pilot
- Donald H. Peterson - uppdragsspecialist 1
- Story F. Musgrave - uppdragsspecialist 2

Challengers sista flygning var STS-51L den 27 januari 1986. Egentligen skulle Challenger ha lyft flera månader tidigare, men på grund av en läcka flyttades uppskjutningen fram till slutet av januari. Detta gjorde att Challenger fick lyfta under en av de kallaste perioderna under året. När uppskjutningen väl skedde slutade den i en av NASAs värsta katastrofer.

Det som hände under uppskjutningen var att bränsle började läcka ut och efter 73,2 sekunder exploderar Challenger och alla astronauter ombord dog omedelbart. I den officiella haverirapporten fick NASA bland annat kritik för sitt sätt att leda rymdfärjeprogrammet och sitt sätt att ta hand om kritik och problemrapporter. Anledningen till att det läckte bränsle var en o-ring som hade krympt på grund av kylan.

Discovery

Fuglesang på en av sina rymdpromenader i december 2006
Fuglesang på en av sina rymdpromenader i december 2006.
Foto: NASA.
Den tredje av NASAs rymdfärjor var Discovery. Namnet fick NASA från det fartyg som den engelska upptäcktsresande James Cook använde år 1770 när han och hans besättning gjorde en upptäcktsresa i Stilla Havet. På den resan upptäcktes bland annat ön Hawaii. Cook upptäckte även Alaska med samma fartyg. Även den engelska expeditionen till Nordpolen år 1875 gjordes med ett fartyg vid samma namn. Sen finns det en handfull till upptäcktsresande som använde samma namn på sina fartyg.

Discovery anlände till Kennedy Space Center den 9 november 1983. Discoverys medelvikt, med full besättning och last, är hela 171.000 kg. Det första uppdraget som NASA utförde med Discovery var STS 41-D och pågick mellan den 30 augusti och 5 september 1984.

Besättningen på denna första färd var:

- Henry W. Hartsfield, Jr., befälhavare.
- Michael L. Coats, pilot.
- Judith A. Resnik, uppdragsspecialist 1.
- Steven A. Hawley, uppdragsspecialist 2.
- Richard M. Mullane, uppdragsspecialist 3.
- Charles D. Walker, nyttolastspecialist 1.

Huvuduppgiften för uppdraget var att placera ut tre olika satelliter. Den första satelliten var SBS-D, den andra var SYNCOM IV-2 och den sista var TELSTAR.

Uppskjutningen skedde som alltid från Kennedy Space Center och landningen skedde på Edwards Air Force Base, Kalifornien.

Discovery var den rymdfärja som den svenska astronauten Christer Fuglesang genomförde sitt första uppdrag, STS-116, med i december 2006.

Läs mer om Discovery >>>

Atlantis
Atlantis lyfter på ett av sina uppdrag (STS-117 juni 2007)
Atlantis lyfter på ett av sina uppdrag (STS-117 juni 2007).
Foto: NASA.
USAs fjärde rymdfärja var Atlantis. Atlantis blev levererad till Kennedy Space Center den 9 april 1985 och gjorde sin första färd den 3 oktober samma år.

Besättningen på Atlantis - 51-J var:

- Karol J. Bobko, befälhavare.
- Ronald J. Grabe, pilot.
- David C. Hilm, uppdragsspecialist 1.
- Robert L. Stewart, uppdragsspecialist 2.
- William A. Pailes, nyttolastspecialist 1.

På grund av att hela uppdraget var tillägnad USAs militär finns det ingen vidare information om uppdraget. Landningen skedde den 7 oktober på Edwards Air Force Base, Kalifornien.

Mellan oktober 1992 och maj 1994 låg Atlantis inne för en större uppgradering  Bland annat bytes gammal elektronik, styrningen förbättrades och rymdfärjan byggdes om för att klara uppdrag till den ryska rymdstationen Mir. Bland annat genomfördes förändringar för att föra det möjligt att montera en dockningsring på Atlantis.

Läs mer om Atlantis >>>

Endeavour
Anledningen till att NASA byggde Endeavour var för att ersätta den havererade rymdfärjan Challenger. Om man jämför Endeavour och NASAs första rymdfärja Columbia finns det visa skillnader. Dels väger Endeavour betydligt mindre än sin storasyster och dels är Atlantis även lite mindre i storlek.

Första besöket på Kennedy Space Center för Endeavour var den 7 maj 1991. Under det följande året testades alla system ombord för att se om alla system fungerade som de skulle. Efter ett år på Kennedy Space Center var det dags för Endeavour att lämna Florida. Men den här gången var nästa hållplats inte någon fabrikslokal utan rymden.

För den 7 maj 1992 klockan 01:40:00 var det dags för Endeavours första uppskjutning, STS-49. Uppskjutningen gick bra och under det 9 dagar långa uppdraget utfördes bland annat fyra rymdpromenader. Detta var första gången fyra rymdpromenader hade utförs under ett och samma rymdfärjeuppdrag och det var även första gången tre astronauter var ute på rymdpromenad samtidigt. Huvudsyftet med uppdraget var att fästa en motor på satelliten INTELSAT VI (F-3). Anledningen till detta var att satelliten inte hade nått upp till sin omloppsbana på grund av en misslyckad uppskjutningen.

Besättningen bestod av:

- Daniel C. Brandenstein, befälhavare.
- Kevin P. Chilton, Pilot.
- Bruce E. Melnick, Uppdragsspecialist.
- Thomas D. Akers, Uppdragsspecialist.
- Richard J. Hieb, Uppdragsspecialist.
- Kathryn C. Thornton, Uppdragsspecialist.
- Pierre J. Thuot, Uppdragsspecialist.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.