Christer Fuglesang ombord på
Discovery.
Foto: NASA.
|
Under
några veckor i slutet av 2006 drabbades Sverige av fullständig
rymdfeber. Anledningen var, som du säkert känner till, att Sveriges
första astronaut - Christer Fuglesang - genomförde sitt första
rymduppdrag. Tidningar, TV, Radio och annan media, som annars inte bryr
sig speciellt mycket om rymdfart, fylldes av rymdartiklar av det
skiftande slag. Tyvärr vara många artiklar, speciellt i kvällspressen,
dåligt underbyggda och faktakontrollen på sina ställen obefintlig.
Intresset för tidningarna att skriva om rymdfart avtog även i nästan
samma takt som det tog för Fuglesang att återanpassa sig till 1G.
Till skillnad mot stora delar av media har Astrowebb följt Christer
Fuglesang under alla år som webbsidan funnit och speciellt sedan han
blev uttagen till STS-116s besättning våren 2002. De flesta artiklar
finner du genom STS-116s nyhetsarkiv, som
sträcker sig tillbaka till år 2002. I menyn till höger finner du
bakgrundfakta, fotografier, videofilmer och annan information från
uppdraget. Glöm inte att titta in på sidorna om
Atlantis STS-128 och Fuglesangs
andra resa till ISS.
Snabbgenomgång
Uppdraget
Discovery STS-116, med bland annat Christer
Fuglesang ombord, lyfte från
Kennedy Space Center den 10 december klockan 02:47, svensk tid. Under det
tretton dagar långa uppdraget till den internationella rymdstationen genomförde
Fuglesang bland annat tre rymdpromenader samt var ansvarig
för tre satellitutskjutningar.
Under sina tre rymdpromenader
hjälpte Fuglesang bland annat till med att koppla om elen på utsidan
av ISS, aktivera de nya solpanelerna samt reparera solpanel P6.
"Heja Sverige! Heja Norge!
Heja Europa!" Fuglesangs hälsning innan han går ombord på Discovery.
Foto: NASA TV.
|
Att Sverige har en astronaut
visar på att vi är beredda, eller i alla fall var det, att
satsa på rymdforskning och på att tänja på gränserna.
För i och med att Sverige stödjer och hjälper till i
forskningen som utförs på bland annat den Internationella
rymdstationen, ISS, bidrar vi med att göra världen till
en bättre plats att leva på.
Med sig upp till ISS hade Discovery fackelelementet
P5, som kommer att fungera som en mellanmodul mellan solpanel P6 och
P5, samt SPACEHAB. SPACEHAB är en modul som man monterar i rymdfärjans
lastutrymme och som fylls med förnödenheter och annat material
som ska med upp.
Uppdrag "Celsius"
Christer Fuglesangs uppdrag har av ESA fått namnet "Celsius"
efter den kända svenska vetenskapsmannen och astronomen Anders
Celsius.
Fuglesangs
personliga minnessaker
Alla astronauter får ta med sig några få minnessaker
upp i rymden. Dessa minnessaker går under namnen "Official
Flight Kit" och "Special Flight Data File". Under den
förstnämnda kategorin hade Fuglesang med sig;
En affisch
från Umeå Universitet, en flagga från Stockholms universitet,
en svensk flagga, ett tygmärke från Fysiksektionen av Tekniska
Högskolans Studentkår på KTH, en guldnål
från Kungliga Tekniska Högskolan, en nål från
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, en vimpel från Stockholms
Segelsällskap, Stockholms stad vapen (S:t Erik) samt en norsk flagga
då hans far är från Norge.
I den senare
kategorin ingick en frisbee som Fuglesang designade och hade med
sig under sin Atlantsegling, en ESA-flagga samt en medalj från
Stockholm maraton (som han sprungit ett flertal gånger).
Med frisbeen
utförde Fuglesang en del tricks ombord för att visa på nollgravation.
Med nämnda frisbee slog han även under uppdraget rekordet
i att ha en snurrande frisbee hängande längst i luften. Tiden
var 20 sekunder.
Mat
ombord
Fuglesangs
matmeny under uppdraget (pdf).
