Uppskjutning:
Klockan 20:20.09 den 14 maj 2010. Dockning: Klockan 16:27 den 16 maj 2010. Rymdpromenader: 3 + 1 st. Utdockning: Klockan 17:22 den 23 maj 2010. Landning: Klockan 14:48 den 26 maj 2010.. Längd:
12+0+2 dagar. Inclination: 51.6 grader.
Färja:Atlantis
(OV-104). Uppdrag nr: 132. Pad: 39A.
Atlantis
är hemma igen efter ett lyckat uppdrag på nästan två veckor. Landningen skedde
klockan 14:48, svensk tid, på onsdagseftermiddagen efter en problemfri
inflygning mot landningsbana 33. Huvudlandningshjulen tog mark klockan 14:48.11,
noslandningshjulen tog mark klockan 14:48.21 och Atlantis stannade klockan
14:49.18, svensk tid.
Deorbit burn, motortändningen som får
rymdfärjan att "falla ur" omloppsbana, skedde klockan 13:42, svensk tid, och
varade i tre minuter och fem sekunder. Innan hade rymdfärjans lastrumsdörrarna
stängs strax efter klockan elva, svensk tid, på onsdagsförmiddagen. Det var även
vid denna tid som besättningen avslutade arbetet med att ta på sig
landningsdräkterna och kliva ombord på flygstolarna.
På landningsbanan väntade den brukliga
skaran av bilar och personal som välkomnar alla rymdfärjor som landar på Kennedy
Space Center. Vädret höll sig under hela dagen på rätt sida alla regler och vid
tidpunkten för landningen var det bara lite lätt vind.
Efter att besättningen har klivit av och
olika system ombord på rymdfärjan har säkras kommer Atlantis köras till sin
flyghangar i närheten av landningsbanan.
Dagens landning innebar, med största
sannolikhet, slutet på en tjugofemårig epok. För om inte USAs Kongress
respektive Senat beslutar annat kommer Atlantis få gå i pension efter trettitvå
flygningar. Totalt har Atlantis genomfört 4 648 varv runt jorden och dess
färdräknare står på drygt 193 miljoner kilometer.
Landningen
2010-05-26 | 13:45
Klockan 13:41 tände Atlantis sina motorer i
drygt tre minuter för att börja falla ut ur omloppsbana. Detta innebär att
Atlantis nu är på väg hem för en sista gång. Följ landningen på
twitter.com/astrowebb.
Besättningen (klockvarv) Ken Ham (botten),
Garrett Reisman, Michael Good, Tony Antonelli, Piers Sellers och
Steve Bowen.
Foto: NASA.
I och med STS-132 börjar den slutgiltiga nedräkningen inför avslutandet av
rymdfärjeprogrammet. För Atlantis trettioandra flygning kommer med största
sannolikhet bli hennes
sista. Efter STS-132 återstår endast en flygning var för Endeavour respektive
Discovery. Det som återstår för Atlantis efter STS-132 är att förberedda sig
inför ett eventuellt räddningsuppdrag, LON-335, för Endeavour
STS-134.
Huvudmålet med uppdraget är att leverera och installera den ryska
modulen Mini-Research Module 1 (MRM1).
Mini-Research Module 1 är identisk med MPM 2, som sändes upp i
slutet av 2009, och kommer användas som förrådsutrymme och
dockningsmodul. Vikten på modulen är 4000 kilo och den tillgängliga volymen
uppstår till sex kubikmeter. Tanken är att modulen ska dockas med Zarya.
NASA flyger upp den ryska modulen för att uppfylla sin del av
ett avtal om uppmassor. Modulen kommer vara det nästsista ryska
bidraget till rymdstationen.
Läs mer om alla ISS-moduler >>>
Ombord i lastutrymmet kommer det även bland annat finnas sex stycken
batterier, reservdelar till Dextre, KU-bandantenn, en boom för
KU-bandantennen samt reservdelar till Europas robotarm och annan utrustning.
NASA kommer även fylla MRM1 med ungefär 1,4 ton nyttolast.
Totalt kommer det utföras tre rymdpromenader. Rymdpromenaderna kommer utföras
av Good, Bowen och Reisman. Under rymdpromenaderna kommer bland annat bommen och antennen
installeras samt sex stycken batterier för solpanelerna bli utbyta.
Rymdpromenaderna är planerade till flygdag fyra, sex och åtta.
Läs mer om rymdpromenaderna >>>