Uppskjutning:
klockan 22:53 den 24 februari 2011. Dockning: Klockan 20:14 den 26 februari 2011. Rymdpromenader: 2 st. Utdockning: Klockan 13:00 den 7 mars 2011. Landning: Klockan 17:57 den 9 mars 2011. Längd:
13+0+2 dagar. Inclination: 51.6 grader.
Färja:Discovery
(OV-103). Uppdrag nr: 133. Pad: 39A.
Efter 365
dagar i rymden, fördelat över 39 uppdrag, landade Discovery för en sista
gång på ett något blåsigt Kennedy Space Center på onsdagseftermiddagen.
Landningen skedde på landningsbana 15 klockan 17:57, svensk tid, och
för utom den sedvanliga välkomstkommittén fanns flera höga Nasachefer på
plats samt en hel del personal som har Kennedy Space Center som sin
dagliga arbetsplats. Alla för att hylla Discovery och hennes sista
besättning
Discoverys bakhjul tog mark klockan 17:57.17,
framhjulen klockan 17:57.28 och rymdfärjan stannade klockan 17:58.14. Alla tider
avser svensk tid. Total uppdragstid för detta uppdrag var 12 dagar, 19 timmar, 4
minuter och 50 sekunder. Totalt har Discovery färdas 238 539 663 kilometer i
rymden och genomfört 5830 varv runt jorden under sina nästan 27 år i tjänst.
Landningsdagen började klockan 09:33,
svensk tid, på onsdagsförmiddagen då markkontrollen spelade dagens väckningslåt
för Discoverys besättningen. Låten var passande nog "Coming Home" framförd av
Gwyneth Paltrow. Efter en sista frukost i tyngdlöst tillstånd satte besättningen
igång med att förberedda både sig själva och rymdfärjan inför landningen. Bland
annat konfigurerades Discoverys datorer för att kunna sköta alla manövrar och
order som behövs för att kunna genomföra en säker landning. Besättningen klädde
även på sig sina start- och landningsdräkter. När detta var klart var det sedan
dags för astronauterna att spänna fast sig i flygstolarna.
Discoverys båda lastrumsdörrarna
stängdes strax efter klockan tre, svensk tid, på onsdagseftermiddagen och dryga
timmen senare gav flygledaren klartecken för att genomföra "deorbit burn". "Deorbit
burn" genomförs för att bromsa in rymdfärjans hastighet och få henne att börja
fall ut ur omloppsbana. Under "deorbit burn" används rymdfärjans styrmotorer för
att bromsa ner rymdfärjan. Motortändningen inleddes klockan 16:52, svensk tid, och
pågick i två minuter och 27 sekunder. Vid tidpunkten för "deorbit burn" befann
sig Discovery ovanför och utanför Australiens kust.
Bakhjulen nere och
fallskärmen ute.
Foto: NASA.
Förutom att bromsa in rymdfärjan avgör
även "deorbit burn" till mycket vilken inflygningsvinkel rymdfärjan kommer ha.
Detta då det enda som befälhavren och piloten kan styra under inflygningen är vingklaffarna
och rymdfärjans rollning. Med andra ord är
rymdfärjan att genomföras med en jättelik glidflygare under inflygnings- och
landningsfasen eller som en astronaut uttryckt det - en flygande tegelsten.
Som varmast under inflygningen genom
atmosfären var det mellan klockan 17:34 och 17:44, svensk tid. Som mest utsattes
värmeskyddspanelerna för temperaturer upp till 1650 grader celsius. Det är även under
denna period som kommunikationen men besättningen utsätts för störningar på grund av
den heta plasman
som bildas runt rymdfärjan.
Klockan 17:30, svensk tid, påbörjades
"rollningen" av rymdfärjan för att sänka hennes hastighet. Under denna manöver
tilltar hon först höger vinge upp till 83 grader och sedan vänster vinge upp
till 77 grader för att sänka hastigheten.
Förutom att genomföra en perfekt
landning sköte sig Discovery även under sina två veckor i rymden och Mission
Management Team hade ingen allvarlig teknisk händelse med Discovery att ta
ställning till under hela uppdraget. Kanske kände hon på sig att detta var
hennes sista föreställning och ville med anledning av detta visa sig från sin
bästa sida?
Wheels stop.
Foto: NASA.
Som en liten hyllning till Discoverys
sista landning kommer stället som rymdfärjan stannade på märkas ut. Där hennes
framhjul stannande kommer ett minnesmärke sättas upp vid sidan av
landningsbanan.
Vid landningen vägde Discovery, inklusive innehåll, 93 ton vilket är 29 ton
lättare än vid start.
Discovery kommer bogseras till sin flyghangar senare under
kvällen, svensk tid. Hennes nästa flygning kommer vara ovanpå en av Nasas
specialbyggda Boeing 747 och då kommer flyghöjden vara betydligt lägre än vad
hon är van vid.
Det som nu väntar Discovery är ungefär
ett år av förberedelser innan hon kan bli ivägskickad till ett museum. Förutom
dem brukliga saker som alltid görs efter en landning ska även Discoverys kyl- och
bränslesystem tömmas på alla vätska, motorer och annat tas bort och rymdfärjan
göras om till ett ofarligt utställningsföremål.
Besättningen från vänster Alvin Drew, Nicole
Stott, Eric Boe, Steve Lindsey, Michael Barratt och Steve Bowen.
Foto: NASA.
Om inte USAs Senat, Kongress samt president beslutar något annat
kommer STS-133 vara Discoverys sista uppdrag. Detta gör att NASA arbetar
för fullt med att kunna maximera uppmassan på nyttolasten ombord. Detta agerande
gäller alla återstående rymdfärjeuppdrag men under förberedelsearbetet inför
STS-133 har detta vara extra tydligt. Bland annat har det diskuterades att
minska antalet besättningsmedlemmar för att spara vikt, detta alternativ har
dock övergivits.
Detta hade dock gjort att dockningen med
rymdstationen hade fått flyttas fram en dag för att besättningen ombord på
Discovery skulle hinna med allt obligatirskt arbete. En minskning av
besättningen hade även inverkat
negativt på hur effektivt besättningen hade kunnat arbeta under den dockade
fasen.
Förutom maximal uppmassa kommer Discovery även ha med sig den sista
amerikanska ISS-modulen, Permanent Multipurpose Module (PMM). PMM är en modifierad
version av en Multi-Purpose Logistics Module (MPLM). Det som skiljer modulerna
åt är att den förstnämnda utrustas med utvändiga skyddspaneler och andra system
för kylning och strömförsörjning. PMM kommer dockas till Node 1. Installationen
av modulen kommer ske under flygdag 6.
Bland nyttolasten kan även Robonaut-2 nämnas.
Robonaut är en robot med en mänsklig överkropp med armar och huvud som ska
hjälpa astronauterna med arbete. Till en början inne i Destinymodulen men hans
arbetsområde kommer troligen utökas. Den MPLM som har gjorts om till en PMM är Leonardo. Anledningen till att en MPLM göras om till en
PMM är att det alltid finns behov av extra förrådsutrymme ombord på ISS. I
rymdfärjans lastutrymme kommer det även finnas en plattform (ExPRESS Logistics
Carrier 4 (ELC4)) för diverse utrustning.
Totalt finns två inplanerade
rymdpromenader vilka kommer utföras av Steve Bowen och Alvin Drew.
Läs mer om rymdpromenaderna >>>