Zarya (20 november 1998, Proton)
Zarya, som betyder gryning, var den första ISS-modulen att
skickas upp. Vikten är 19300 kilo och storleken är 12,55 meter
gånger 4,1 meter. Förutom två solpaneler har Zarya även
utvändiga bränsletankar. |
Unity/Node
1 (4 dec. 1998,
STS-88)
Unity var den första amerikanska modulen att skickas upp.
Uppskjutningen skedde med den amerikanska rymdfärjan Endeavour.
Dockningen mellan Unity och Zarya skedde den 6 december 1998.
Vikten på modulen är 11600 kilo och måtten är 5,49 meter lång
och 4,57 meter i diameter. |
PMA 1, 2 och 3 (STS-88
och STS-92)
Pressurized Mating Adapters används för att docka olika
farkoster till ISS- PMA-1 är dockad till Zarya, PMA-2 är dockad
till Harmony och PMA-3 är dockad till Unity. Det är PMA-2 som
används för dockning av rymdfärjan. |
Zvezda (12 juli 2000, Proton)
Zvezda, som betyder stjärna, är rymdstationens huvudservicemodul
och förutom livsuppehållande system finns även två av stationens
besättningskvarter i modulen. Vikten på Zvezda är 19000 kilo och
modulen är 13,1 meter lång och 4,15 meter i diameter. |
Destiny (7 feb. 2001, STS-98)
Destiny är USAs forskningsmodul och således en viktig del av
rymdstationen. Modulen väger 14500 kilo och är 8,53 meter lång
med en diameter på 4,27 meter. Precis som dem andra
forskningsmodulerna består modulen invändigt av olika
experimentrack. |
Quest Joint
Airlock (14 juli 2001, STS-104)
Quest är en av två luftslussar för människor ombord som
möjliggör rymdpromenader. Modulen är byggd för att klara av både
ryska och amerikanska rymddräkter. Vikten på Quest är 6000 kilo
och modulen är 5,5 meter lång och 4 meter i diameter. Modulen är
uppdelad i två sektioner vilket gör att en sektion kan tömmas på
luft för att möjliggöra en rymdpromenad. Luften lagras i
trycksatta tankar på utsidan av modulen. |
Pirs (14 december
2001, Soyuz-Progress)
Pirs, som betyder pir, är den andra av rymdstationens
luftslussar för människor. Modulen kan även användas för att
docka Progress- och Soyuzkapslar vid. Till skillnad mot
amerikanska Quest kan Pirs bara användas med ryska rymddräkter.
Vikten på modulen är 3580 kilo och längden är 4,91 meter och
diametern är 2,55 meter. |
Harmony/Node 2 (23 okt. 2007,
STS-120)
Harmony är en förråds- och förbindningsmodul. Till Harmonys
olika portar finns Destiny, Columbus, Kibo och PMA-2 dockade.
Vikten på modulen är 14300 kilo och längden är 7,2 meter och
diametern är 4,4 meter. |
Columbus (7 februari 2008,
STS-122)
Columbus är ESAs forskningsmodul ombord och även Europas
viktigaste bidrag till ISS. Vikten på Columbus är 10300 kilo och
längden är 7 meter och diametern är 4,5 meter. |
Kibo PM (11 mars 2008,
STS-123)
Kibo, som betyder hopp, är japans forskningsmodul ombord. Vikten
på huvudmodulen är 14800 kilo. Längden är 11,19 meter och
diametern är 4,39 meter. Till Kibo finns en förrådsmodul och en en
utvändig experimentplattforn dockad. Ut till plattformen finns
en mindre luftsluss. |
Kibo ELM (31 maj 2008,
STS-124)
Kibo Experiment Logistics Module är en förrådsmodul där
experiment och annat material kan förvaras. Modulen är dockad
till Kibo PM. Vikten på modulen är 8400 kilo medan längden är
4,21 meter och diametern är 4,39 meter. |
Integrated Truss
Structure
ITS är det fackelverk som löper längs hela rymdstationen.
Förutom kylelement och olika lastplattformar sitter
rymdstationens fyra huvudsolpaneler längst ut i ändarna på
fackelverket. De olika delarna av fackelverket har skickas upp i
olika omgångar och totalt finns det elva stycken delfackelverk. |
Kibo EF (juni 2009,
STS-127)
Kibo Exposed Facility är Kibos utvändiga experimentplattform.
Tack vare en robotarm kan experiment flyttas mellan plattformen
och insidan på Kibo. |
MPM 2 (nov. 2009, Soyuz-Progress)
Mini-Research Module 2 är en rysk modul som är i stort sätt
identisk med Pirs. Modulen kommer användas som förrådsutrymme
och dockningsmodul. Vikten på modulen är 4000 kilo. |
Cupola
(februari 2010, STS-130)
Cupola är byggd av ESA och är en av rymdstationens
minsta moduler. Den är dock än av de mer framstående då den
nästan uteslutande består av fönster. Meningen är att
astronauterna ska kunna stå i Cupola och ha visuell kontakt med
Candarm2. Vikten på Cupola är 1880 kilo. Höjden är 1,5 meter och
största diametern är 2,95 meter. |
Node 3/Tranquility (feb.
2010, STS-130)
Node 3 kommer bland annat ha system för att utvinna syre ut
vatten samt en toalett. Modulen kommer även ha sex
dockningsportar för framtida moduler. Vikten på Node 3 är 15500
kilo. Längden är 6,7 meter och diametern är 4,5 meter. |
MPM 1 (maj 2010,
STS-132)
Mini-Research Module 1 är dockad med Zaryamodulen.
NASA flög upp den ryska modulen för att uppfylla sin del av
ett avtal om uppmassor. Modulen är det nästsista ryska
bidraget till rymdstationen. |
PMM
Leonardo (mars 2011,
STS-133)
Permanent Multipurpose Module (PMM) Leonardo är en ombyggd
Multi-Purpose Logistics Module som har anpassas för att vara
permanent dockad med ISS. |
AMS
(april 2011,
STS-134)
Alpha Magnetic Spectrometer är som namnet antyder ingen modul
utan en spektrometer. AMS kommer mäta den komiska
bakgrundstrålningen för att bland annat få reda på mer om
Universums historia och mörk materia/mörk energi.
|
MLM (2013, Proton)
Multipurpose Laboratory Module är Rysslands primära
forskningsmodul. Modulen kommer även användas som
förrådsutrymme, besättningsutrymme och dockningsmodul. Vikten på
modulen är 20300 kilo. Längden är 13 meter och diametern är 4,11
meter. |
| |
|
|
Robotarmar |
|
|
Canadarm2/Space Station Remote Manipulator (SSRMS) |
Dextre/Special Purpose Dexterous Manipulator (SPDM) |
| Kibo Remote
Manipulator System |
European Robotic
Arm (ERA) |
| |
|
| Obemannade fraktkapslar |
|
Multi-Purpose Logistics Module
Multi-Purpose Logistics Module är tre stycken olika fraktmoduler
bygga av Italien som används för att frakta upp och ner
material. Modulerna skickas upp och återvänder under samma
rymdfärjeuppdrag. Vikten på modulen är 4082 kilo (tom) och 13154
kilo (full). Längden är 6,4 meter och diametern är 4,57 meter. |
Progress
Progress är den obemannade farkost som hittills stått för det
mesta av nyttolasttransporten till ISS. Kapseln är av engångstyp
och brinner upp i atmosfären under återinträdet. Längden på en
progresskapsel är 7,23 meter och diametern är 2,72 meter. Total
lastkapacitet är 2600 kilo varav 1540 kilo flytande nyttolast.
Beroende på vilken nyttolast som transporteras kan
maxkapaciteten variera. |
Automated Transfer Vehicle (ATV)
(2008, Ariane V)
ATV är ESAs egna transportkapsel och i skrivande stund finns det
planer på fem stycken ATV. Den första, ATV1, genomförde sitt
uppdrag förra året. Totalt kan kapseln ta över 7600 kilo
nyttolast och den är 10,3 meter lång och 4,5 meter i diameter.
Vikten vid uppskjutning är 20750 kilo. ATVn kan stanna upp till
sex - sju månader dockad med ISS. |
H-II Transfer Vehicle (HTV)
(2009)
HTV är Japans bidrag när det gäller transportkapslar. HTVn kan
ta en last av 6000 kilo är tanken är främst att leverera
nyttolast till Kibo. Längden är tio meter och diametern är 4,4
meter. Vikten på en tom kapsel är cirka tio ton och till
skillnad mot de andra transportkapslarna kan HTV inte docka
själv. Istället kommer Candarm2 greppa tag i kapseln och docka
den med Harmonymodulen. |
Cygnus (2012,
Taurus II)
Som mest kommer Cygnus kunna frakta 2300 kilo till ISS och ta
tillbaka 1200 kilo till jorden. Frankmodulen byggs av Orbital
Science och kommer genomföra minst åtta uppdrag. |
Dragon (2010,
Falcon 9)
Dragon har utvecklas av Space Exploration Technologies (SpaceX)
och kommer kunna ta 2500 kilo upp till ISS. Totalt har NASA
beställt tolv uppdrag med Dragon av SpaceX. |
