2006-10-22
Uppdaterad 2006-12-17

I december kommer Christer Fuglesang, Sveriges första och enda astronaut, genomföra sitt första rymduppdrag. Under det 12 dagar långa uppdraget kommer Fuglesang och resten av besättningen koppla om strömförsörjningen ombord och se till att ISS kan ta tillvara på den energin som de nyligen installerade solpanelerna producerar.

STS-116 är det hundrasjuttonde rymdfärjeuppdraget i ordningen och det fjärde sedan Columbiahaveriet 2003. Ursprungsbesättningen, där bland annat Fuglesang ingick, blev utvald våren 2002 och från början vara det meningen att man skulle genomföra uppdraget ett år senare. Men av naturliga orsaker blev uppdraget senarelagt. Under de drygt tre och ett halvt åren som gått sedan Columbiahaveriet har STS-116 genomgått flera förändringar. Nedan kommer en presentation om hur STS-116 kommer att genomföras, oavsett om man lyfter i december eller i februari.

Uppskjutningen
Första uppskjutningsdag är den 8 december. Om man inte kan lyfta i december öppnar nästa uppskjutningsfönster den 22 februari. Förutom att man vill undvika ett uppdrag som sträcker sig över julledigheten vill man helt undvika ett uppdrag som sträcker sig över nyår. Orsaken till detta är att man inte vet hur de olika systemen ombord reagerar ihop på att det blir ett nytt år. Med största sannolikhet är det inga problem, men om man kan undvika det hela så gör man det helst.

Discovery lyfter på sitt senaste uppdrag i juli i år. Foto: NASA.

Uppskjutningen av STS-116 kommer att ske från startplatta 39B på Kennedy Space Center i Florida, USA. Uppskjutningsfasen påbörjas 72 timmar innan själva uppskjutningen. Under dessa tre dygn går man igenom alla de system som är inblandade under uppskjutningen. Man har också 42 timmar inbakade i dessa 72 timmar som är så kallade "holds". Detta är planerade uppehåll som man har för att kunna justera uppskjutningstiden. Den minsta planerade uppehållet är på nio minuter och det längsta är på xx timmar.

Ungefär sex timmar innan planerad uppskjutningen fyller man den externa bränsletanken med flytande syre och flytande väte. Efter detta utförs läcktester och inspektioner för att säkerställa att ingen farlig is har bildas på bränsletanken. Innan man börjar fylla bränsletanken tömmer man närområdet på all icke nödvändig personal.

Besättningen klättrar in och spänns fast i stolarna ungefär tre timmar innan uppskjutningen och ligger sedan på rygg enda tills det dess att man är i rymden.

Själva uppskjutningen påbörjas 6,2 sekunder innan nedräkningen når noll i och med att man tänder rymdfärjans huvudmotorer. Orsaken till att det är just 6,2 sekunder innan är att motorerna tar 2 sekunder på sig att nå full effekt och de resterade sekunderna behövs för att bränsletanken med rymdfärjan och startraketerna ska ställa sig lodrätt igen efter att tändningen av motorerna har pressas den framåt.

Stigningen till omloppsbana
Uppstigningen från marknivå till omloppsbana tar omkring åtta minuter. Två minuter efter att man startat har startraketerna gjort sitt och man lossar dessa för att de följande sex minuterna bara använda rymdfärjans motorer. Startrakterna har inbyggda fallskärmar som gör att de landar säkert i Atlanten där de sedan bärgas och används på nytt.

När man nått rymden efter åtta minuter släpper man den externa bränsletanken som då gjort slut på sitt bränsle av en miljon liter syre och väte. Då man befinner sig i rymden när man gör sig av med bränsletanken återvinns denna inte utan den brinner upp i atmosfären.

Flygdag 1
Bland de första uppgifterna som har efter att man lämnat sina stolar är att om förhållandena tillåter fotografera bränsletanken och sedan skicka bilderna till markkontrollen. Under de första timmarna öppnar man även lastluckorna för att börja avledda värme. Man startar även upp de systemen som man ska använda under tiden i rymden samt packar undan den utrustning som man inte kommer att behöva förrän vid landningen.

Innan man går och lägger sig kommer man även att aktivera SpaceHab-modulen och rymdfärjans robotarm samt kontrollerar robotarmens system. Man utför även den första av ett flertal justeringar av banan för att komma i läge inför dockningen med ISS. Läggdags för besättningen sker sex timmar efter uppskjutningen. Alla sovperioder är normalt åtta timmar

Flygdag 2
Under den andra flygdagen påbörjas förberedelserna inför dockningen med ISS och de aktiviteter man kommer att utföra under dockningsperioden. Bland annat kontrollerar man alla rymddräkter och de systemen som man kommer använda under rymdpromenaderna. Man utför även förberedande arbete inför de lastöverföringar man kommer genomföra.

Man genomför även de första inspektionerna av Discoverys värmeskyddspaneler med hjälp av robotarmen och den inspektionsarm som man fäster på robotarmen. Man utför även två motortändningar som förberedelse inför dockningen.

Flygdag 3
Den stora händelsen under flygdag 3 är dockningen med ISS. Om man lyfter den 8 december kommer dockningen ske klockan 00:41, svensk tid, den 10 december. Timmarna mellan det att besättningen vaknar och dockningen sker uppfylls i stort sätt uteslutande av förberedelsearbete inför dockningen.

Discovery dockad med ISS i juli 2006. Foto: NASA.

Efter dockningen och efter att man fått klartecken att den gått bra utför man läcktester för att säkerställa att inga läckor förekommer mellan de två farkosterna. Dessa tester tar drygt en timme och en timme och 42 minuter efter dockningen, om allt går som planerat, öppnar man luckorna mellan de två farkosterna.

Efter ett kort välkomstceremoni håller långtidsbesättningen (besättning 14) ombord på ISS en säkerhetsgenomgång för sina nyanlända kollegor. När detta är klart överför man rymddräkter och verktyg som kommer att användas under den första rymdpromenaden. Förutom att flytta över verktygen förbereder man de även så mycket man kan.

Under den tredje flygdagen kommer man även att lyfta ur P5-segmentet ur rymdfärjans lastutrymme och överlämna P5 till stationens robotarm, Candarm2.

Flygdag 4
Den fjärde flygdagen kommer med största sannolikhet vara en av de största för Christer Fuglesang. För det är nämligen då han ska utföra sin allra första rymdpromenad. Rymdpromenaden är beräknad att hålla på i ungefär sex timmar och sin till hjälp kommer Fuglesang ha Robert Curbeam, som kommer vara med på alla tre rymdpromenader. Läs mer om rymdpromenad 1 >>>

Flygdag 5
Dagen efter den första rymdpromenaden kommer vara lite av en mellandag. Detta betyder dock inte att besättningen kommer vara sysslolös. Förutom att förberedda för den andra rymdpromenaden kommer man bland annat föra över förnödenheter och utrustning från Discovery till ISS.

Astronaut på rymdpromenad i september (STS-115) 2006. Foto: NASA.

I arbetsuppgifterna ingår även att fälla ihop P6, som är en av flera värmeelement på utsidan av ISS. Värmeelementens uppgift är att avledda värme från stationen och från komponenter som ingår i solpanelssystemet.

De två besättningarna kommer även denna dag att äta en gemensam middag ombord på ISS.

Flygdag 6
Efter en mellandag är det dags för den andra rymdpromenaden. Även denna gång kommer det vara Fuglesang och Curbeam som kommer att tillbringa sex timmar på utsidan av ISS. Läs mer om rymdpromenad 2 >>>

Flygdag 7
Dagen efter den andra rymdpromenaden ses som en vilodag och besättningen har endast lättare tjänstgöring. Bland annat kommer man att fortsätta arbetet med att föra över utrustning och material från Discovery till ISS och tvärtom. Man kommer även att ha en gemensam besättningsmåltid, gruppfotografering samt en presskonferens. Mot slutet av dagen har man också lite ledig tid som man får förfoga över själv.

Flygdag 8
Denna dag är det dags för den tredje och sista planerade rymdpromenaden. Denna gång är det Curbeam och Sunita Williams som får äran att tillbringa sex timmar i tomma rymden. Som de två tidigare rymdpromenadsdagarna kommer dagen att uteslutande användas till arbetsuppgifter som berör rymdpromenaden, bortsett från dagliga återkommande sysslor. Läs mer om rymdpromenad 3 >>>

Flygdag 9
Förberedelser inför rymdpromenad 4.

Flygdag 10
Fuglesang och Curbeam kommer att utföra en extrainsatt rymdpromenad för att försöka fixa problemen med P6. Läs mer om rymdpromenad 4 >>>

Flygdag 10
Enligt planerna kommer utdockningen ske den tionde flygdagen.

Innan man stänger luckorna mellan de två farkosterna kommer man att kontrollera och gå igenom de system, verktyg och den utrustning som kommer att användas under utdockningen. När allt är godkänt för utdockning kommer man att hålla en kort farvälsceremoni innan man stänger luckorna mellan de två farkosterna klockan 19:38 den 16 december.

På detta följer aktivering av den kamera som sitter centrerad på dockningsmodulen samt läcktester innan man kan inledda den sista fasen innan utdockning. Denna fas påbörjas ungefär en timme innan utdockningen sker. Om allt går som planerat kommer utdockningen ske klockan 23:11.

Artistbild över hur ISS kommer se ut efter STS-116s besök. Bild: NASA.

Ungefär femton minuter efter utdockningen, när Discovery befinner sig cirka 200 meter från rymdstationen kommer befälhavare Mark Polansky att påbörja den rundflygning av stationen som man genomför efter varje rymdfärjeuppdrag till ISS. Denna rundflygning tar drygt en timme och 40 minuter. När man är klar med detta tänder man Discoverys styrraketer och styr bort från ISS.

Under de kommande dagarna innan landnings genomför man flera tändningar för att gradvis sänka banan inför landningen.

Fuglesang kommer att ansvara för ivägskickandet av satelliten MEPSI (läs mer).

Flygdag 11
Den sista hela dagen i rymden kommer i stort sätt ägnas åt att stuva undan utrustning och material som inte behövs under landningen. Man kommer även att kontrollera de system som kommer att användas under landningen. Fuglesang kommer att ansvara för ivägskickandet av satelliten RAFT (läs mer). Mot slutet av dagen kommer besättningen att ha lite ledig tid.

Flygdag 12
Den sista hela dagen i rymden kommer att ägnas åt att förberedda landningen. Bland annat kommer man kontrollera de dräkter som används under start och landning. Fuglesang kommer att ansvara för ivägskickandet av satelliten ANDE (läs mer). I slutet av arbetsdagen kommer man att börja montera stolarna som besättningen använder under start och landning.

Flygdag 13
Den sista dagen i rymden går helt åt till att förberedda inför landningen och avslutas med en landning på Kennedy Space Center 23:03 den 18 december. Innan besättningen spänner fast sig stuvar man undan det sista av den utrustning man inte kommer använda längre.

Ungefär en timme innan landning, när Discovery befinner sig över Australien, ges det sista klartecknet inför landningen. När godkännandet kommer tänder man Discoverys motorer för att få rymdfärjan att börja falla ur omloppsbana. När detta är gjort finns ingen återvändo utan man kommer att landa oavsett vad man gör härnäst.

Väl inne i atmosfären beter sig rymdfärjan som ett glidflygplan och piloten har till uppgift att guida rymdfärjan rätt och rakt på landningsbanan.

Discovery STS-116 avslutas med en perfekt eftermiddagslandning på den 5 000 meter långa landningsbanan.