2005-09-20
Dags att lämna låg
omloppsbana och sätta fart mot månen. Den stora modulen
är det raketsteget som används för att ta sig till
månen.
Bild: John Frassanito and Associates, NASA.
|
Resan
till månen börjar med att lastraketen lyfter med månlandaren
och en mindre raket som behövs för att lämna omloppsbanan
runt jorden och sätta kurs mot månen. När allt detta är
säkert uppe i omloppsbana och allt fungerar enligt planerna kommer
den fyra man starka besättningen lyfta.
När Orion har gått
in i omloppsbana kommer alla system ombord att kontrolleras och man
kommer att börja förberedda dockningen med månlandaren
och raketen som ska ta allt till månen. När dockningen väl
är genomförd kommer den tre dagar långa resan till månen
börja.
Väl framme i omloppsbana
runt månen kommer besättningen att klättra över
i månlandaren och lämna kommandoservicemodulen obemannad.
Uppdraget på månytan kommer att vara i fyra till sju dagar.
Det längsta som man tillbringade på månen under Apolloprojektet
var tre dagar med två man.
Efter avslutat uppdrag kommer
den övre delen av månlandaren att lyfta med besättning
och prover ombord. Efter dockningen i månomloppsbana och all överföring
är klar kommer man att koppla bort månlandaren då man
inte behöver den mer. Resan tillbaka till jorden kommer att ske
i Orion (kommandoservicemodulen).
Inför återinträdet
kommer servicemodulen kopplas loss och endast kommandomodulen kommer
att påbörja inträdet. Med hjälp av fallskärmar
och kuddar på undersidan av kapseln kommer besättningen att
landa på land alternativt i vattnet om det behövs.
När man väl kommit igång
räknar man med att utföra minst två månlandningar
om året. Då man kommer att kunna ta med sig tillräckligt
med bränsle kommer man att kunna landa varsomhelst på månen.
Under Apolloprojektet var man begränsad till området runt
ekvatorn.