International Space Station (ISS) eller Alpha, som den också kallas, består till cirka 85 % av amerikanska moduler. Även Europa, Kanada och Japan har egna moduler. Resten utgörs av moduler till ryska Mir-2. En rymdstation som var tänkt att ersätta den ryska rymdstationen Mir år 1990. Eftersom konstruktionen och tillverkningen av ryska Mir-2 redan var långt kommen, har den fått bilda grunden för hela det nya rymdbygget. I grunden är ISS två rymdstationer som byggts ihop. Detta märks bland annat på elsystemet ombord som är på 24 volt DC (de ryska modulerna) respektive 110 volt DC (de amerikanska modulerna). Även en sådan enkel sak som öppningarna mellan modulerna är olika. De ryska modulerna har runda öppningar medan de amerikanska har fyrkantiga.

Från början var ISS en amerikansk rymdstation. Det var USAs dåvarande president Ronald Reagan som var den framdrivande kraften. Han menade att USA måste ha en rymdstation för att inte hamna efter ryssarna. Namnet på den här rymdstationen var Freedom, precis som USAs första bemannade farkost.

Men när Sovjetunionen föll såg den nya presidenten Bill Clinton en chans att få med Ryssland också. Orsaken till att man ville ha med Ryssland var att bland annat för att spara pengar. Sedan tidigare var Japan och ESA med.

I och med att det var länder från hela världen som var med fick stationen också byta namn till International Space Station (ISS). Från början var det meningen att namnet skulle bytas ut senare till något bättre.

Varför?
Många undrar nog varför man bygger en rymdstation och den frågan är inte lätt att svara på men jag ska försöka. Från början var målet att komma ikapp ryssarna. Men nu när Ryssland är med är målen följande.

• För att lära oss hur människan påverkas av att vistas längre tider i tyngdlöshet.
• För att bedriva medicinsk forskning i rymden.
• För att driva på utvecklingen inom naturvetenskap och teknik.

ISS kommer också att bli en utpost var länge resor, t.ex. till Mars. Motståndarna till ISS säger att målen är det samma som ryssarna hade på Mir och hittills har inga experiment som gjorts på Mir bidragit till några stora framsteg. Detta är sant, men med ISS har man bättre förutsättningar än vad ryssarna hade på Mir. Man har också mer pengar tack vare att det är flera länder som delar på kostnaden.

När vi nu snackar om pengar undrar nog många hur mycket ISS projektet kostar? USAs kostnad är 16 procent per år på NASA's budget som är på ungefär 15 miljarder amerikanska dollar. Sveriges bidrag är ungefär 10 miljoner kronor par år. Den totala kostnaden överstiger 100 miljarder amerikanska dollar.

Zarya och Unity
Den första modulen, vid namn Zarya, lyfte den 20 november 1998 klockan 07:49 svensk tid från rymdcentret Baikonur i Kazachstan med hjälp av en rysk Proton K-raketen.

Zarya ska sköta energiförsörjningen för den nya rymdstationen och innehåller även kommunikationsutrustning. Den här första modulen är en kopia på två moduler från den ryska stationen Mir. Vikten är hela 19 ton och den är 4 meter i diameter. Längden är tolv meter. Ungefär 13 minuter efter start låg Zarya i en bana på högst 380 kilometer och lägst 179 kilometer från jorden.

Den andra modulen, Node-1 eller Unity som den också kallas skjuts upp den 4 december från Kennedy Space Center. Från början var det tänkt att den skulle ha lyft i slutet av 1997, men på grund av förseningar vid byggandet av modulerna har hela projektet försenas.

Den sjätte december "sattes" Unity ihop med Zarya. Under de följande dagarna utförde besättningen på Endeavour, som var den rymdfärja som hade med sig Unity, fyra rymdpromenader för att försäkra sig om att allting stod rätt till. Man var även inne i den blivande rymdstationen för att försäkra sig om att allting stod rätt till.

Den första besättningen

Läs mer om besättningen.

Många undrar nog hur mycket plats man har att vara på i ISS när den är färdigbygg och för att göra det lite lättare kan man jämföra med ett vanligt hus.

Vi säger att en medelstor villa är på 185 kvadratmeter och att takhöjden är 2,1 meter. Summan blir då ca 400 kubikmeter. Volymen på de områden som besättningen har att vistas på ombord är ca 1200 kvadratmeter. Detta gäller när rymdstationen är färdigbyggd år 2011.

Ny bränsletank
För att få upp alla tunga moduler till ISS var NASA tvungen att bygga en lättare bränsletank.

Du kanske många undrar; varför bygga en lättare, istället för en större som kan ta upp mer? Svaret är lika enkelt som det låter, en sak som är större drar mer bränsle och bränsle kostar pengar och NASA har bara 15 miljarder dollar/år.

Därför får man ta den gamla bränsletanken och göra den lättare. Hur gör man det då?

Jo, genom att byta ut materialet mot ett som väger mindre. I det har fallet blev det en blandning av aluminium och litium. Det blir hela 30 % lättare och 30 % starkare. Med en vikt på 33 503 kilo blir 30 % rätt mycket, alltså ungefär 3400 kilo. Det här betyder att rymdfärjan kan ta 3400 kilo mer last för samma bränsleåtgång. Första gången NASA flyg med den här nya tanken var med STS 91 den 2 juni 1998.