International
Space Station (ISS) eller Alpha, som den också kallas, består
till cirka 85 % av amerikanska moduler. Även Europa, Kanada och Japan
har egna moduler. Resten utgörs av moduler till ryska Mir-2. En rymdstation
som var tänkt att ersätta den ryska rymdstationen Mir år
1990. Eftersom konstruktionen och tillverkningen av ryska Mir-2 redan
var långt kommen, har den fått bilda grunden för hela
det nya rymdbygget. I grunden är ISS två rymdstationer som byggts
ihop. Detta märks bland annat på elsystemet ombord som är på 24 volt DC
(de ryska modulerna) respektive 110 volt DC (de amerikanska modulerna).
Även en sådan enkel sak som öppningarna mellan modulerna är olika. De
ryska modulerna har runda öppningar medan de amerikanska har fyrkantiga.
Från
början var ISS en amerikansk rymdstation. Det var USAs dåvarande
president Ronald Reagan som var den framdrivande kraften. Han menade att USA måste
ha en rymdstation för att inte hamna efter ryssarna. Namnet på
den här rymdstationen var Freedom, precis som USAs första
bemannade farkost.
Men
när Sovjetunionen föll såg den nya presidenten Bill Clinton
en chans att få med Ryssland också. Orsaken till att man
ville ha med Ryssland var att bland annat för att spara pengar. Sedan
tidigare var Japan och ESA med.
I
och med att det var länder från hela världen som var
med fick stationen också byta namn till International Space Station
(ISS). Från början var det meningen att namnet skulle bytas
ut
senare till något bättre.
Varför?
Många
undrar nog varför man bygger en rymdstation och den frågan
är inte lätt att svara på men jag ska försöka.
Från början var målet att komma ikapp ryssarna. Men
nu när Ryssland är med är målen följande.
ISS
kommer också att bli en utpost var länge resor, t.ex. till
Mars. Motståndarna till ISS säger att målen är
det samma som ryssarna hade på Mir och hittills har inga experiment
som gjorts på Mir bidragit till några stora framsteg. Detta
är sant, men med ISS har man bättre förutsättningar
än vad ryssarna hade på Mir. Man har också mer pengar
tack vare att det är flera länder som delar på kostnaden.
När
vi nu snackar om pengar undrar nog många hur mycket ISS projektet
kostar? USAs kostnad är 16 procent per år på NASA's
budget som är på ungefär 15 miljarder amerikanska dollar. Sveriges
bidrag är ungefär 10 miljoner kronor par år. Den
totala kostnaden överstiger 100 miljarder amerikanska dollar.
Zarya
och Unity
Den
första modulen, vid namn Zarya, lyfte den 20 november 1998
klockan 07:49 svensk tid från rymdcentret Baikonur i Kazachstan
med hjälp av en rysk Proton K-raketen.
Zarya
ska sköta energiförsörjningen för den nya rymdstationen
och innehåller även kommunikationsutrustning. Den här
första modulen är en kopia på två moduler från
den ryska stationen Mir. Vikten är hela 19 ton och den är
4 meter i diameter. Längden är tolv meter. Ungefär 13
minuter efter start låg Zarya i en bana på högst 380
kilometer och lägst 179 kilometer från jorden.
Den
andra modulen, Node-1 eller Unity som den också kallas skjuts
upp den 4 december från Kennedy Space Center. Från början
var det tänkt att den skulle ha lyft i slutet av 1997, men
på grund av förseningar vid byggandet av modulerna har hela
projektet försenas.
Den
sjätte december "sattes" Unity ihop med Zarya. Under
de följande dagarna utförde besättningen på Endeavour,
som var den rymdfärja som hade med sig Unity, fyra rymdpromenader
för att försäkra sig om att allting stod rätt till.
Man var även inne i den blivande rymdstationen för att försäkra
sig om att allting stod rätt till.
Den
första besättningen
Läs mer om besättningen.
Många
undrar nog hur mycket plats man har att vara på i ISS när
den är färdigbygg och för att göra det lite lättare
kan man jämföra med ett vanligt hus.
Vi
säger att en medelstor villa är på 185 kvadratmeter och att takhöjden
är 2,1 meter. Summan blir då ca 400 kubikmeter. Volymen på
de områden som besättningen har att vistas på ombord är ca 1200
kvadratmeter. Detta gäller när rymdstationen är färdigbyggd år 2011.
Ny
bränsletank
För
att få upp alla tunga moduler till ISS var NASA tvungen att bygga
en lättare bränsletank.
Du
kanske många undrar; varför bygga en lättare, istället
för en större som kan ta upp mer? Svaret är lika enkelt
som det låter, en sak som är större drar mer bränsle
och bränsle kostar pengar och NASA har bara 15 miljarder dollar/år.
Därför
får man ta den gamla bränsletanken och göra den lättare.
Hur gör man det då?
Jo,
genom att byta ut materialet mot ett som väger mindre. I det har
fallet blev det en blandning av aluminium och litium. Det blir hela
30 % lättare och 30 % starkare. Med en vikt på 33 503 kilo
blir 30 % rätt mycket, alltså ungefär 3400 kilo. Det
här betyder att rymdfärjan kan ta 3400 kilo mer last för samma bränsleåtgång. Första
gången NASA flyg med den här nya tanken var med STS 91 den
2 juni 1998.