- Sökmotor -

Columbia STS-107
Uppdragssyfte: Rymdforskning.
Färja: Columbia.
Startplatta: 39A.
Start: 16:39 16 januari 2003.
Uppskjutningsfönster: 2 timmar 30 minuter.
Landning: ---
Längd: Kontakten förlorad efter 15 dagar, 22 timmar, 20 minuter och 22 sekunder.
- Länkar -
Challenger 51-L.
Apollo 1.
Astrowebb Columbia STS-107
"Life goes on, training goes on"
 
Händelseförloppet
-Astrowebb | Startsida | Nyhetsarkiv | Händelseförloppet | Besättningen | Columbia | Uppdragsinformation

Händelser från klockan 14:48:39 till 15:00:18

Columbia
Columbia bryts itu ovanför Texas
Klockan 14:48:39 fick man alltså den första onormala läsningen. Ungefär en minut senare, klockan 14:49:32, då Columbia färdades i en hastighet av Mach 24,5 uppnådde man den högsta punkten av värme och lutning.

Vid klockan 14:50:53 börjar en 10 minuter lång period av stegvis ökande temperatur och stresspåverkan av själva rymdfärjan. Nästan tre minuter senare, 14:53:46, befinner sig Columbia över Kalifornien, USA, och det är vid denna tidpunkt som de första rapporterna av delar som lossnar från färjan kommer. Under de kommande minuterarna finns det rapporter om ett 20 tal ljusflashar runt Columbia. Dessa härrör från det faktum att delar lossnar och rymdfärjan börjar brytas isär.

Söderbrytningen av vänstervingen gör att Columbia får obalans som i sin tur leder till att det automatiska styrsystemet försöker väga upp obalansen som uppstår. Allt detta leder till att man klockan 14:54:24 får den första, i realtid, informationen om att något inte står rätt till. Informationen består i att fyra hydroliksensorer indikerar ”off scale low”. Vilket betyder att faller under den mätbara nivån för sensorerna (under noll). Medan man diskuterar vad det hela kan bero på fortsätter sekunderna ticka mot det oundvikliga.

Under minuterarna som följer visar allt fler sensorer höjning av tryck och temperatur i vänstervinge och en efter en går ”off scale low” eller ”off scale hight”, vilken är motsatsen mot ”off scale low”. Detta inträffar samtidigt som Columbia flyger över delstaterna Utah, Arizona, New Mexico och Texas i nämnd ordning. Vid klockan 14:57:24 passerar Columbia norr om staden Albuquerque, New Mexico.

Omkring klockan 14:58:20 lossnar en av värmesköldarna och denna sköld blir den mest västliga vrakdel som man hittar under sökarbetet efter haveriet, närmare bestämt i Littlefield, Texas. 55 sekunder senare meddelas flygledaren i kontrollcentret i Houston, Texas om att man förlorat tryckläsningar från båda hjulhusen på vänster sida. I samma väva ber man besättningen upprepa det sista anropet då det är kraftiga störningar på radiotrafiken. Detta fenomen uppstår ibland under återinträdet då värmeutvecklingen runt rymdfärjan gör att radiosignalerna inte kan ta sig igenom.

Detta gör besättningen och klockan 14:59:32 tar man emot ett anrop från befälhavare Husband, men det enda man hinner uppfatta innan överföringen avbryts är ”Roger…(sändningen bryts)”. Detta blir det sista anropet från besättningen och den sista signalen från Columbia i realtid.

Efter att ha studerat videofilmer tagna av privatpersoner på marken har man kunnat fastställa att Columbia bryts itu totalt (”main body breakup”) klockan 15:00:18 den 1 februari 2003. Denna tidpunkt stämmer även bra överens med vittesuppgifter som man har samlat in och data som man har tillgänglig.

”Columbia, Houston, UHF comm check.”

Markkontrollen
Markkontrollen i Houston vid tidpunkten då man förlorade all data
Foto: NASA.

Vid tidpunkten för haveriet vet man fortfarande inte vad som hänt i kontrollcentret. Samtidigt som Columbia bryts isär räknade man med ett kortare avbrott då man byte överföringsstation. Detta gör att samtidigt som personer på marken ibland annat Texas ser Columbia brytas isär försöker markkontrollen återfå kontakten med besättningen samtidigt som man förlorat all realtidsdata.

Klockan 15:12:36, då Columbia skulle ha varit synlig från landningsbanan, förstår man att något hänt. Samtidigt får en person i kontrollrummet ett telefonsamtal som handlar om att man nu på TV kan se Columbia brytas isär. Personen ifråga går fram och talar om detta för den ansvariga flygledaren som då uttalar orden ”Lock the doors!”. Detta betyder att ingen får lämna kontrollrummet eller komma in, all kommunikation ska föras via det interna kommunikationssystemet och inga externa telefonsamtal får förekomma. Detta för att ingen information som finns lagrad i datorerna ska ändras eller att personalen på plats ska glömma bort vad de själva tänkte vid tidpunkt för haveriet. Man började även med att spara ner alla information som fanns lagrad i datorerna, både gammal och realtidsinformation, så att denna inte skulle gå förlorad.

Strax efter klockan 15:16 iscensätter NASA ”Contingency Action Plan”. Detta är en plan och arbetssätt som beskriver hur NASA ska gå tillväga efter ett allvarligt tillbud med en av rymdfärjorna eller rymdstationen. Planen utarbetades efter ett krav från haverikommissionen efter Challengerhaveriet den 28 januari 1986. Planen beskriver i detalj vilka åtgärder som ska vidtas för att utredningsarbetet ska få en sådan effektiv start som möjligt. En del av planen är att tillsätta en haverikommission och detta gör Sean O’Keefe, chef för NASA, klockan 17:30 den 1 februari. Som chef för haverikommissionen, Columbia Accident Investigation Board, CAIB, utses före detta flottamiralen Harold W. Gehman, Jr.

Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Denna sida är en del av astrowebb.com.