Senaste nytt >>>

2009-12-12

I veckan som gått har teamet bakom Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) arbetat med förberedelserna inför uppsändningen av ny mjukvara till rymdsonden. Den nya mjukvaran har utvecklas för att förhindra MRO från att fullständigt formatera om sig själv. Uppsändningen av mjukvaran har genomförts utan problem och MRO-teamet håller nu som bäst på att kontrollera att mjukvaran och alla system ombord på rymdsonden fungerar som planerat. I och med uppladdningen av ny mjukvara har MRO tagits ur det "safe mode" som rymdsonden befunnit sig i sedan augusti i år.

Om testerna utfaller till belåtenhet kommer MRO att återuppta sitt vetenskapliga uppdrag under nästa vecka.

2009-12-01

Efter en längre tid av utredning, programmering och till slut utprovning av den nya koden som ska skickas upp till Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) är MRO-teamet nu redo att skicka upp den nya koden. Uppskickandet och aktiveringen  av koden beräknas ta flera dagar och kommer vara avslutad denna vecka. Förhoppningen är at den nya koden ska minska den osannolika risken att rymdsondens två huvuddatorer kan få för sig att omformateras inom en tidsrymd av en minut. Om detta sker kommer den data som datorerna formateras ifrån vara grunddata från innan uppskjutningen. Med andra ord kommer MRO i sådana fall tro att hon är kvar på startplattan och istället för använda någon av antennerna för kommunikation istället skulle försökta använda den ledning som rymdsonden var kopplad vid under tiden på startplattan. Problemet är bara att denna ledning inte räcker ända till jorden.

Även om det är högst osannolikt att båda huvuddatorerna startar varsin omformatering inom en minut vill inte MRO-teamet ta några risker. Speciellt inte efter upprepade problem med datorerna tidigare i år.

2009-11-09

Artistbild av MRO i bana runt Mars. Bild: NASA.

Det som från början såg ut att bli några veckor i "safe mode" har nu dragit ut i flera månader och i värsta fall kan det ta flera månader till innan Mars Reconnaissance Orbiter är tillbaka till sitt gamla jag. Rymdsonden sattes i "safe mode" i augusti i år efter att ha drabbas av tre omstarter av huvuddatorn samt en överkoppling till reservdatorn under året. Förutom att omstarterna sinkar det vetenskapliga arbetet kan dem i slutänden vara förödande för rymdsonden. Detta då det finns en risk att MRO "glömmer" bort att den befinner sig i omloppsbana runt Mars och tror att den befinner sig på startplattan i Florida. I sin tur skulle detta innebära att datorn ombord istället för att använda någon av antennerna för kommunikation istället skulle försökta använda den ledning som rymdsonden var kopplad vid under tiden på startplattan. Problemet är bara att denna ledning inte räcker ända till jorden.

Det som skulle kunna orsaka denna minnesförlust är om både huvuddatorn och reservdatorn startar om eller får andra allvarliga problem inom en minut och all information om vilken fas i uppdraget rymdsonden befinner sig i raderas ut. Då det tar en minut återskapa informationen som försvinner vid den första omstarten kommer en omstartstart av reservdatorn inom en minut att innebära att informationen går förlorad.

Att MRO befinner sig i "safe mode" innebär att rymdsonden har sin huvudantenn riktad mot jorden och solpanelerna mot Solen. Exakt hur MRO-teamet ska komma till rätta med problemet är inte helt klart i dagsläget men någon form av omprogrammering av rymdsonden kan bli aktuell.

2009-08-27

Lavin på Mars fotograferad av MRO. Se fotografiet i högre upplösning >>> Foto: NASA.

För tredje gången detta år har NASAs marssond Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) utan förvarning startat om sin huvuddator. Senaste gången var under onsdagen då huvuddatorn startades om och rymdsonden sattes i "safe mode".  Förutom omstarterna, som skedde i februari, juni och igår, kopplade rymdsonden även över till reservdatorn tidigare denna månad.

Det är ännu inte klart varför onsdagens omstart skedde och MRO-teamet håller fortfarande på att utreda händelsen. Utredningen kommer ta flera dagar och under tiden kommer rymdsonden att vara kvar i "safe mode" och inte utföra några vetenskapliga uppgifter. MRO kommer även hålla kontakten med jorden för att invänta order. Enligt Jim Erickson, projektledare för MRO, räknar MRO-teamet med att rymdsonden ska kunna återuppta sitt vetenskapliga uppdrag nästa vecka.

2008-12-28

Spektrometern Compact Reconnaissance Imaging Spectrometer for Mars (CRISM) ombord på Mars Reconnaissance Orbiter har ännu en gång hjälpt ett forskarlag att finna nya ledtrådar om vattenhistorian på vår röda grannplanet. Denna gång är en indirekt upptäckt som visar att vatten funnits på Mars under flera perioder och täckt mindre områden av Mars.

Det som forskarna funnit är karbonatmineraler. Analyser tyder på att stenarna som karbonatet finns i bildades för 3,6 miljarder år sedan. Att karbonatet finns kvar än idag tyder på att Mars måste ha återkommande perioder med vått klimat. Detta då karbonatet inte skulle klara av att överleva i det torra klimat som dominerar planeten idag. Att det funnits flera våta perioder är känt sedan tidigare, bland annat tack vare Mars Reconnaissance Orbiter och dess instrument, och desto fler perioder med vatten det har funnits desto mer ökar chansen för att liv ska ha kunnat uppstått.

Anledningen till det går att koppla förekomsten av karbonat till förekomsten av vatten är att karbonat behöver vatten för att bildas. Förutom vatten behövs även koldioxid samt att dessa två ämnen kommer i kontakt med sten av vulkaniskt ursprung som består av järn, kalcium eller magnesium. Som en följd av processen binds koldioxiden i den aktuella stenen. Detta gör att atmosfären utarmas på koldioxid. I längden leder detta till en tunnare atmosfär som har svårare att hålla kvar exempelvis värmestrålning från solen. Som en jordnära jämförelse kan tas att om all koldioxid som är bunden i stenar här på jorden skulle släppas ut i atmosfären skulle jorden få en atmosfär som var tjockare än den som Venus har. Visa forskare tror att det var koldioxid som gjorde att Mars tidigare hade en tjock atmosfär som möjliggjorde en varm och våt planet.

Upptäckten av karbonat är ännu en pusselbit i det stora pusslet om Mars och dess historia. Ett pussel som får allt fler bitar desto fler rymdsonder vi skickar dit.

2008-12-14

Artistbild av MRO i bana runt Mars. Bild: NASA.

Mars Reconnaissance Orbiter har nu avslutat sitt två år långa primära vetenskapliga uppdrag. Under dessa två år har den amerikanska rymdsonden kartlagt vår röda granne mer detaljrikt än någon annan rymdsond. Totalt har Mars Reconnaissance Orbiter skickat tillbaka 73 terabits av vetenskaplig data. Detta är mer än alla tidigare marssonder tillsammans. När det primära uppdraget nu är slut har rymdsonden gått in i den första förlängningsfasen. Denna fas kommer pågå i två år och efter det kan en ytterligare förlängning bli aktuell.

Bland den viktigaste upptäckten som Mars Reconnaissance Orbiter har gjort är att det förekommit vatten på och nära ytan under hundratalsmiljoner år. Genom rymdsondens insamlingar av data har forskare även kommit fram till att dessa vattenansamlingar kan ha varit globala. Klart är i alla fall att vattensamlingarna täckt större områden av ytan.

Från sin omloppsbana har Mars Reconnaissance Orbiter kartlagt 40 procent av ytan med en upplösning som gör det möjligt att se formationer i husstorlek. En procent av ytan är kartlagd med en upplösning som gör det möjligt att se formationer i skrivbordsstorlek. Till detta kan läggas att 60 procent av ytan har kartlagts gällande mineraler. Mars Reconnaissance Orbiter har även hjälp till att skapa 700 dagars globala väderkartor av mars.

Med hjälp av rymdsondens kartläggning av Mars kommer NASA ha ett gediget basmaterial när det gäller att välja landningsplatser för kommande obemannade och bemannade marsuppdrag.

2008-10-28

Ett av områdena som MRO funnit vattenhaltig kiseldioxid. Klicka på fotografiet för större bild. Foto: NASA.

Med hjälp av sitt instrument Compact Reconnaissance Imaging Spectrometers for Mars (CRISM)  har Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) avslöjat nya fakta om Mars och dess vattenhistoria. Det som instrumentet funnit tecken på är vattenhaltig kiseldioxid, även känt som Opal. Mineralfyndigheten är i sig ett tecken på att vatten kan ha funnits på ytan betydligt längre än forskare tidigare funnit bevis för. Enligt Scott Murchie, ansvarig för CRISM på Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory, tyder fyndet på att det fanns flytande vatten på Mars för två miljarder år sedan. Tidigare har forskarna funnit bevis på att det fanns flytande vatten för tre till tre och en halv miljard år sedan.

En annan slutsats som kan dras av upptäckten är att vatten har funnits betydligt längre perioder än forskare tidigare antagit. Detta i sin tur innebär att vattnet har haft en stor inverkan när det gäller att forma det Mars vi känner idag. Chansen för liv ökar även desto längre tidsperiod som flytande vatten finns.

Det aktuella mineralet bildas när flytande vatten påverkas av vulkanisk aktivitet eller meteoritnedslag. Bland de områden som spektrometern gjort sin upptäckt är en stor del gamla uttorkade flodbäddar. Detta stärker forskarna i sina slutsatser att flytande vatten fanns under längre perioder än tidigare funnit bevis för.

2008-07-19

Med hjälp av instrumentet Compact Reconnaissance Imaging Spectrometer for Mars (CRISM) ombord på Mars Reconnaissance Orbiter har ett forskarteam kommit fram till nya upptäckter gällande vattenhistorien på Mars. Det som forskarna kommit fram till är att det för 4,6 till 3,8 miljarder år sedan fanns gått om vatten på Mars. De har även kommit fram till att vattnet fanns i tusentals år vilket ökar chansen för att liv ska uppstå. Det var inte heller bara enstaka sjöar som fanns utan även floder och andra vattensamlingar.

Forskarna har kommit fram till resultatet genom att studera lermineraler som bara kan uppstå som följd av vatten. Dessa mineraler har hittas på de höglandsområdena som täcker ungefär halva Mars. Dessa mineraler har sedan blivit bevarade i den lava som vulkaner på Mars har sprutat upp. Forskarna har även funnit andra mineraler som tyder på att Mars vattenhistoria innehåller stora mängder vatten under långa tider. Det finns även indikationer på att det funnits flera längre perioder med mycket vatten i omlopp.

Att det funnits flera längre perioder med gott om vatten ökar chansen för att liv ska ha uppstått. Sedan tidigare tror sig forskarna veta att det finns en möjlighet för liv att överleva under de perioder då det inte funnits något flytande vatten på ytan. Troligtvis då under isen eller infruset i den is som täcker visa delar av planeten.

2008-04-10

Mars Reconnaissance Orbiter och Mars Global Surveyor har hjälpt till och avslöja varför norra och södra halvan av Mars skiljer sig radikalt åt. Enda sedan 1970-talet har rymdsonder som kartlagt Mars skickat hem fotografier och data som visat att terrängen mellan den södra och norra delen av planeten skiljer sig åt. Den ledande teorin bland forskare och astronomer har varit att Mars någon gång under historien har träffas av en stor meteorit eller liknande. Nu har ett forskarteam kommit fram till att dessa teorier stämmer och att objektet som träffade Mars var betydligt större än teorierna utgått ifrån.

Enligt teamet handlar det om ett objekt med en storlek av ungefär 2 000 kilometer tvärsöver. Detta är större än vad Pluto är och kratern som bildades mäter 8 500 kilometer tvärsöver och upptar 40 procent av planetens yta. Forskarna har ännu inte kunnat fastställa när smällen skedde. Att den hade en stor inverkan på Mars råder det dock ingen tvekan om då norra halvan av Mars är ett av de plattaste landskap som forskarna känner till medan den södra halvan har en kraftigt kuperad terräng.

2008-04-10

Teamet bakom Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) och instrumentet HiRISE (High Resolution Imaging Science Experiment) har släppt fler högupplösta fotografier från vår röda granplanet och dess omgivningar. Denna gång är det Mars största måne Phobos som står i blickfånget. Fotografiet nedan är taget den 23 mars i år från ett avstånd av 6 800 kilometer. Det mest framträdande på fotografiet är kratern Stickney som mäter 9 kilometer tvärsöver.

Det speciella med Phobos är dels dess form och att den kommer slå ner på sin moderplanet om 50 miljoner år. Fler fotografier på Phobos finns här.

Mars måne Phobos.
Foto: NASA

2008-03-05

Lavinen i full fart. Se fotografiet i högre upplösning >>> Foto: NASA.

Det är inte bara på jorden som laviner uppstår utan även våran grannplanet Mars drabbas av laviner lite då och då. Det är dock inte så vanligt att någon eller något finns där för att fotografera när det händer. Men den 19 februari befann sig Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) över ett område nära Mars nordpol vid tidpunkten för en lavin. Med hjälp av instrumentet HiRISE (High Resolution Imaging Science Experiment) fotograferade MRO händelsen och NASA har nu släppt de första fotografierna från händelsen.

Lavinen bestod av is och sten som sattes i rörelse av samma naturkrafter som sätter igång laviner på jorden.

Att en rymdsond i omloppsbana runt Mars får vara med och dokumentära en händelse när den sker hör inte till vanligheterna utan det brukar mest handla om att dokumentära händelser som skedde för länge sedan. När det nu finns möjlighet att dokumentära en pågående händelse kommer MRO att fotografera det aktuella området varje gång som rymdsonden passerar.

2007-10-11

En av MSLs möjliga landningsplatser. Fotografiet täcker ungefär en kilometer tvärs över. Fotografiet är taget den 5 april 2007 av HiRISE på 29.3 grader nordlig latitud och 73.3 grader östlig latitud. Färgerna är så kallade falska färger. Foto: NASA.

Mindre än ett år efter att Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) påbörjat den vetenskapliga delen av sitt uppdrag har den sänt tillbaka mer data än alla andra marssonder tillsammans. Totalt handlar det om mer än 26 Terabyte av data som rymdsondens instrument har samlat in och skickat tillbaka till jorden. De instrument som producerat mest är HiRISE (High Resolution Imaging Science Experiment) och CRISM (Compact Reconnaissance Imaging Spectrometer for Mars). Den förstnämnda tar fotografier i synligt ljus med en upplösning på 30 centimeter. Totalt har HiRISE  tagit över 3 500 fotografier sedan november 2006. Det andra instrumentet, CRISM,  arbetar både i det synliga och infraröda spektrumet.  Läs mer om instrumenten >>>

Den viktigaste av MROs uppgifter är att kartlägga Mars inför framtida obemannade och bemannade uppdrag. Ett av dessa uppdrag som MRO letar efter en lämplig landningsplats åt är Mars Science Laboratory (MSL). Totalt undersöker NASA ett trettiotal platser inför MSLs planerade landning på Mars år 2010. En av de mer intressanta platserna ligger på 21 grader nordlig latitud och 74 grader östlig latitud. För att ge en bild över hur denna plats ser ut har NASA satt ihop en del av de högupplösta fotografierna MRO tagit till en filmfrekvens. Fotografierna avslöjar en plats med flera intressanta mineraler, bland annat lermineraler, och spår av vulkanisk aktivitet.

Sammansättningen av mineraler gör att platsen, som NASA döpt till Nili Fossae, ses som extra intressant när det gäller att finna spår efter liv. Om det blir Nili Fossae som får äran att ta emot MSL kommer att beslutas senare i år.

Multimedia
Filmfrekvens över en av MSLs möjliga landningsplatser (Mov-format).

2007-09-24

Dessa fotografier, tagna år 1999 respektive 2006 av MGS, visar ett av de områdena där ljusare avlagringar har trätt fram på ytan. (se större bild). Foto: NASA.

Genom att jämföra fotografier tagna av Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) med fotografier av samma områden tagna av Mars Global Surveyor (MGS) har gett nya inblickar i Mars vattenhistoria. När forskare förra året jämförde fotografier tagna av MGS år 1999 med fotografier tagna år 2006 såg forskare förändringar i några av de bäckraviner som finns på Mars. Förändringarna består av att ljusare avlagringar förekom på de senare av MGSs fotografier. Då detta även förekommer på jorden och att det då betyder att nutida flytande vatten förekommer drog samma forskare en försiktig slutsats att detta även kunde gälla på Mars. Dock ville foeskargruppen avvakta och ta nya fotografier med MRO innan allt för stora växlar drogs på angående upptäckten.

Dessa fotografier har samma forskare nu tagit och analyserat och resultatet är att det inte längre är lika säkert att det är nutida vatten som ska ha bildat de ljusare områdena. Med hjälp av instrument ombord på MRO har det kunnas fastslås att avlagringarna inte är frost, is eller mineraler som tyder på att (salt)vatten ska ha runnit där. Detta betyder dock inte att flytande  vatten är helt uteslutet. En teori är att vattnet kan komma från meteoriter som slagit. Visa av de områdena forskarna analyserat kan de ljusare avlagringarna bero på att "sand" eller något annat fast material "runnit" ner från områden ovanför. Detta föreutsätter dock att ravinerna ifråga är tillräckligt branta.

Det enda som är säkert är desto mer vi avslöjar om Mars, desto mer blir våra frågor.

2007-02-08

Snart kommer rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter passera Mars Global Surveyor när det gäller översänd vetenskapsdata till jorden. Mars Global Surveyors rekord ligger på 1 000 CD-romskivor av vetenskapliga data mellan åren 1997 och 2006. Mars Reconnaissance Orbiter kommer att slå detta rekord efter bara fyra månader av sitt huvuduppdrag. Fram till år 2008, då den första vetenskapliga delen av uppdraget tar slut, räknar NASA med att ha tagit emot 30 terabit av vetenskapliga data, vilket motsvarar ungefär 5 000 CD-romskivor.

Samtidigt som den vetenskapliga delen av uppdraget fortsätter får MRO allt allvarligare problem med två instrument ombord. Det första problemet gäller High Resolution Imaging Science Experiment camera och upptäcktes första gången i slutet av november. Det hela handlar om att på en del fotografier finns problem med störningar och döda pixlar. Än så länge ses inte det hela som något större problem, men på fotografier mottagna under januari ser tekniker en förvärrning jämfört med tidigare. Vad som orsakar det hela vet NASA ännu inte, dock har tekniker kommit fram till att om elektroniken värms upp innan fotografier tages försvinner störningen.

En utredning pågår för att bättre förstå det hela samt komma fram till hur detta kommer påverkar framtida operationer med kameran.

Det andra instrumentet NASA har problem med är Mars Climate Sounder. Detta instruments uppgift är att skanna av Mars atmosfärs efter ett fastställt mönster och bland annat mätta temperatur och täthet. Problemet för detta instrument uppstod i slutet av december då det helt plötsligt började hoppa över steg i mättningen slumpartat. Efter en uppdatering av mjukvaran fungerade Mars Climate Sounder normalt en tid innan samma problem uppstod igen i mitten av januari. Då det denna gång var mer allvarligt än i slutet av december beslutade NASA att tillfälligt stänga ner instrumentet och utreda vad som är fel samt åtgärd. Denna utredning pågår än.

2007-01-13

Mars Reconnaissance Orbiter har fotograferat NASAs första marsbil Mars Pathfinder och dess omgivningar. Mars Pathfinder landade på Mars den 4 juli 1997. Rymdsonden var aktiv till den 27 september samma år. Mars Pathfinder var den första rymdsonden som landade på Mars och körde runt.

Fotografierna av Mars Pathfinder och dess landningsplats togs den 21 december förra året. Fotografierna är de första av Mars Pathfinder tagna av Mars Reconnaissance Orbiter. De är även de mest detaljrika fotografierna av Mars Pathfinder.

Landningsplatsen. Foto: NASA.

Mars Pathfinder. Foto: NASA.

2006-10-01

Första högupplösta fotografiet. Foto: NASA.

Mars Reconnaissance Orbiter har tagit sin första högupplösta fotografi av Mars sedan rymdsonden parkerade sig i sin slutgiltiga omloppsbana. Fotografiet är taget med hjälp av kameran HiRISE och har en upplösning på 29,9 centimeter/pixel och är taget från en höjd av 280 kilometer.

En första analys av fotografiet visar att stenar och andra formationer på ner till 89 centimeter är fullt urskiljbara. Områdets som är av fotografiet är lus Chasma, som i sin tur är en del av det väldiga Valles Marineris. Den del som visas här är bara en del av en större bild som har sitt centrum på minus t minus 7,8 grader latitud och 279,5 grader öst longitud.

2006-09-13

I måndags tände Mars Reconnaissance Orbiter sin huvudmotor i tolv och en halv minut för att lägga sig i sin slutgiltiga omloppsbana runt Mars. Omloppsbanan har en lägsta punkt på 250 kilometer och en högsta punkt på 316 kilometer. Motortändningen var den längsta sedan den 27 minuter långa motortändningen den 10 mars i år som gjorde att MRO kunde lägga sin i bana runt Mars.

Dock är inte prövningarna slut för MRO än ute nu väntar bland annat utvecklande av en 10 meter stor antenn samt injustering av ett antal instrument innan rymdsonden kan börja den vetenskapliga delen av uppdraget. Måndagens banjustering innebär dock att MRO nu ligger i den omloppsbana som är optimal för den vetenskapliga delen.

2006-08-31

Nära sex månader efter att Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) anlände till vår grannplanet Mars har rymdsonden justerad sin bana tillräckligt för att nå sin slutgiltiga bana. Sedan MRO kom till Mars har rymdsonden "luftbromsat" genom att "studsa" på Mars atmosfär för att sänka och anpassa banan.

Den 30 augusti genomförde MRO det 445:de varvet runt Mars och då tändes MROs huvudmotor och lät den brinna i sex minuter. Tändningen påbörjades klockan 19:236, svensk tid. Motortändningen gjorde så att MROs lägsta banpunkt höjdes till 210 kilometer, vilket är en bra bit ovanför Mars atmosfär. Tack vare "luftbromsningen" har NASA sparat ungefär 600 kilo bränsle samtidigt som omloppstiden minskat från 35 timmar till 2 timmar. Under den närmaste tiden återstår två små banjusteringar innan MRO ligger i sin optimala omloppsbana för att börja studera vår röda granne.

2006-06-20

Artistbild av MRO i bana runt Mars. Bild: NASA.

Elva veckor efter att Mars Reconnaissance Orbiter påbörjade sin luftbromsning har rymdsonden sänkt sin bana med ungefär hälften. Totalt räknar man med att det kommer ta 23 veckor innan man har nått den omloppsbana man vill ha. För att klara detta kommer man inte bara att förlita sig till luftbromsning utan man kommer även att använda MROs motor för att nå den optimala höjden på 320 x 250 kilometer ovanför ytan. Sedan mars har man sänkt MROs högsta punkt med över 20 000 kilometer. Från början var det högsta punkten i rymdsondens omloppsbana 45 000 kilometer.

När man började med luftbromsningen hade rymdsonden en omloppstid på 35 timmar. Efter tre månader och 80 varv är man nere på en omloppstid på två timmar och en nästan cirkulär bana. Nu återstår det bara drygt 400 varv innan man i september har nått den banhöjd man vill ha. Efter detta räknar man med att det kommer ta till november innan man kan påbörja det två år långa uppdraget. Innan dess kommer man att ha genomfört en noggrann kontroll av alla system och instrument ombord.

När det vetenskapliga uppdraget har börjat kommer man att med hjälp av kameror och spektrometrar ombord kartlägga Mars på en detaljnivå som man inte gjort innan. Detta göra för att finna intresanta områden som man i framtiden kan landa på både man obemannade och bemanade rymdfarkoster.

Luftbromsningen, eller atmosfärsbromsning, går till så att rymdsonden vinklar sina solpaneler i läge inför varje inpassage i atmosfären så den bromsas in av luftmotståndet. MRO är den tredje amerikanska Marssonden att använda denna metod för att få en cirkulär och fin bana.

2006-03-13

När man kontrollerat att allt står bra till med Mars Reconnaissance Orbiter börjar nästa fas i arbetet att få rymdsonden i sin slutgiltiga bana runt Mars - luftbromsningen. I korthet går det ut på att man under sex månader styr farkosten så att den bromsas in av atmosfären. För att klara det hela gäller det att hela tiden komma rätt.

Från början är banan väldigt oval, men för varje varv kommer man allt närmare en rund bana. Det farliga med denna manöver är att om man kommer i för brant finns det en risk att friktionen gör att MRO brinner upp. Om man istället kommer in för flak finns risken att det hela avslutas innan man nått den bana man vill.

I skrivande stund finns det inga problem rapporterade och allt verkar fungera som det ska. Om du är intresserad av de olika instrumenten ombord finns det nu en skärskild avdelning om dessa.

2006-03-11

Artistbild av MRO när sonden går in i bana runt Mars. Bild: NASA.

Klockan 22:24, svensk tid, på fredagskvällen tände Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) sin huvudmotor för en 27 minuter lång tändning. Motorbränningen var nödvändig gör att rymdsondens kulle lägga sig i omloppsbana runt Mars. Det är just över denna manöver som man har förlorat Marssonder ett antal gånger. Det gäller att tända i rätt stund och hålla den tänd exakt rätt. Om man misslyckas kommer sonden antingen inte gå in i omloppsbana eller krascha mot ytan.

Mars Reconnaissance Orbiter motortändning gick bra och strax efter elva på kvällen kom signalen som alla väntat på - MRO låg i omloppsbana runt Mars. Under de kommande månaderna kommer man nu sänka banhöjden till man når en bana på 320 x 250 kilometer.

Med hjälp av Mars Reconnaissance Orbiter kommer man att gå kartlägga Mars med en detaljrikedom som inte varit möjlig innan. Totalt räknar man med att ta emot 34 terabyte av data från MRO.

2006-03-10

Ikväll är det dags för vår röda granne i rymden att få besök av ännu en rymdsond för strax efter klockan tio kommer Mars Reconnaissance Orbiter tända sin huvudmotor och gå in i bana runt Mars. Den amerikanska rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter skickades upp i augusti förra året.

Huvuduppdraget går ut på att kartlägga ytan inför framtida Marslandningar, både obemannade och bemannade. Man kommer även att kartlägga och undersöka Mars atmosfär. Uppdraget beräknas hålla på i minst två år.

Två planerade kursändringar som vara planerade till idag har inte behövs göras då Mars Reconnaissance Orbiter ligger rätt för sitt möte med Mars. För att fångas upp av Mars kommer man att genomföra en cirka 30 minuter lång motortändning för att bromsa in rymdsonden. Motortändningen kommer att börja klockan 22:24, svensk tid, och avslutas klockan 22:51, svensk tid ikväll.

Under en period mellan klockan 22:47 och 23:16 kommer Mars Reconnaissance Orbiter ligga i radioskugga sett från jorden.

NASA TV kommer att sända dagens händelser direkt med start klockan 21:30, svensk tid.

2006-02-25

Artistbild av MRO. Bild: NASA.

Fredagen den 10 mars är en ödesdag för den amerikanska rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter. För den 10 mars är det dags för Mars Reconnaissance Orbiter att tända sin huvudmotor och gå in i omloppsbana runt vår röda granne. Om man misslyckas kommer man gå in i en omloppsbana runt Solen eller krascha mot ytan.

För att gå in i omloppsbana runt Mars kommer man att tända Mars Reconnaissance Orbiter huvudmotor i 27 minuter. Denna manöver kommer att gå rymdsonden att gå in i en omloppsbana på 400 x 48 000 kilometer ovanför Mars yta. Sedan kommer man att bit för bit att sänka banan tills man når en banhöjd av 250 kilometer. Högsta punkt kommer att vara 320 kilometer. Omloppstiden kommer att vara 35 timmar.

Att gå in i bana runt mars har genom tiderna visat sig vara rätt svårt. Under årens lopp har man förlorat flera rymdsonder under detta moment. Under 1999 förlorade man både Mars Polar Lander och Mars Climate Orbiter under inflygningen.

Manövern för att gå in i omloppsbana runt Mars kommer att ske klockan 22:24, svensk tid, den 10 mars. Motorbränningen kommer att vara i 27 minuter.

2005-08-26

På lördag klockan 00:00, svensk tid, kommer Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) att tända sina huvudmotorer i 15 sekunder. Motorbränningen kommer att vara det längsta tills det är dags att gå in i omloppsbana runt Mars nästa år. Anledningen till motorbränningen är att fintjustera MROs kurs så at rymdsonden inte missar Mars. Lördagens motorbränningen kommer vara första tillfället man har att testa huvudmotorerna i rymden och det är även den första av serie bränningar som kommer ske under den sju månader långa resan till Mars.

Anledningen till att motorbränningarna är nödvändiga är att man inte vill skikta direkt på den plats där Mars kommer att befinna sin när det är dags att gå in i omloppsbana då det finns en risk att något går sent och man tappar kontrollen. Risken finns då att man "smittar" ner Mars med liv från jorden, vilket skulle göra det mer eller mindre meningslöst att fortsätta leta efter liv på Mars.

2005-08-12

MRO lyfter från Kennedy. Foto: NASA.

Efter en försening på ungefär 48 timmar på grund av tekniska problem lyfte till slut NASAs rymdsond Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) från Florida med hjälp av en Atlas 5 raket. Uppskjutningen var NASAs första med den av Lockheed Martin byggda Atlas 5 raketen och den första uppskjutningen av en rymdsond med en Atlas 5 raket.

Uppskjutningen skedde exakt i början av det två timmar långa uppskjutningsfönstret klockan 11:43, svensk tid, från startplatta 41. Hela uppskjutningsprocessen genomfördes utan problem och rymdsondens två solpaneler och kommunikationsantenn fälldes upp utan problem när MRO väl hade nått omloppsbana. Separationen mellan de olika raketstegen fungerade som planerat och i skrivande stund finns det inga rapporterade problem.

En av de mest kritiska manövrerna som kvarstår är ingången i omloppsbana runt Mars. År 1999 fick NASAs Marssond Mars Climate Orbiter förlorad på grund av att man kom in fel och rymdsonden brann upp. För det gäller, precis som när man gör ett återinträde till jorden, att komma exakt rätt. Som sagt kommer MRO gå in i omloppsbana runt Mars i mars 2006 och efter flera månader av manövrar för att lägga rymdsonden i rätt omloppsbana och tester kommer det vetenskapliga uppdraget börja i november samma år.

Läs mer om uppdraget >>>

2005-08-11 | Uppdaterad 15:20

Atlas 5 och MRO står kvar på startplattan inför morgondagens försök. Foto: NASA TV.

Efter dagens inställda uppskjutningsförsök kommer man att satsa på att lyfta under fredagens två timmar långa uppskjutningsfönster mellan klockan 13:43 och 15:43, svensk tid. Orsaken till dagens inställda uppskjutning var problem med en bränslesensor som mäter mängden väte i en av tankarna. Man vet inte riktigt varför problem uppstod, men man tror att det kan ha med mjukvaran att göra. Arbetet med att hitta och åtgärda felet kommer att pågå hela dagen och förhoppningvis finns det tillräckligt med tid för att åtgärda nu vad det är som inte fungerar.

Atlas 5 raketen och dess last kommer att stå kvar på startplattan inför morgondagens uppskjutningsförsök.

Läs mer om uppdarget >>>

2005-08-11 | Uppdaterad 14:51

Dagens uppskjutningsförsök av Mars Reconnaissance Orbiter har blivit inställt på grund av problem med en bränslesensor. I skrivande stund håller man på att säkra raketen och gå igenom checklistan för en avbyten start. Nu kommer man börja tömma raketen på bränsle. Nytt försök görs imorgon mellan klockan 13:43 och 15:43, svensk tid.

Mer information inom kort.

2005-08-11 | Uppdaterad 14:44

Efter att först gått runt ett sensorproblem under tankningen av kylt väte har man åter fått liknade problem. Det första problemet bestod i att det automatiska tankningssystemet slutade att fylla på bränsle upp till fem procent nivån. Dock löste man det problemet genom att tanka manuellt upp till fem procents nivån.

När man sedan skulle fortsätta tankningen tog det stopp igen. Sensorproblemet verkar ligga i mjukvaran som styr bränslesensorerna. För att kunna hitta en lösning på problemet har man flyttat fram dagens uppskjutning till 15:45, svensk tid.

2005-08-11 | Uppdaterad 14:01

Med mindre än en timme kvar till start ser alla tekniska system ombord bra ut och tankningsprocessen har i stort sätt avslutas. Precis som på rymdfärjans bränsletank bildas der frost och is på utsidan av bränsletanken och det är helt normalt.

Vädret är inte det allra bästa, men det har blivit allt bättre de senaste timmarna och i skrivande stund verkar det som att vädret kommer tillåta en start. Dock finns det fortfarande en risk för regn - och åskväder i närområdet.

Hittills har dagens nedräkning genomförts utan större problem. Det enda som har satt käppar i hjulet är vädret som har fört in regn och åska över området vilket gjort att man fått flytta fram uppskjutningen en timme och 10 minuter till klockan 15:00, svensk tid.

NASA TV sänder direkt från uppskjutningen.

Läs mer om uppdarget >>>

2005-08-11 | Uppdaterad 12:37

MRO står redo på startplattan. Foto: NASA TV.

Uppehållet i nedräkningen har blivit förlängt med 10 minuter till. Detta för att man ska hinna med arbete som inte hans med tidigare på grund av vädret. Uppskjutningen är nu beräknad att ske klockan 15:00, svensk tid. I skrivande stund finns det inga tekniska hinder för en start.

2005-08-11 | Uppdaterad 12:15

NASA har beslutat att flytta fram dagens uppskjutning med 30 minuter till. Detta gör att uppskjutningen tidigaste kommer äga rum klockan 14:50, svensk tid. Det positiva är att vädret verkar vara på väg att bli bättre. Området omkring startplattan har töms på folk då man strax ska börja tanka raketen med bränsle.

2005-08-11 | Uppdaterad 11:50

Uppskjutningen av MRO har blivit framflyttad till klockan 14:20, svensk tid. Detta eftersom man förlängt uppehållet i nedräkningen med 30 minuter för att ge teknikerna mer tid att genomföra sina tester på grund av det dåliga vädret.

Tidigare slog åskan ner bara några kilometer från Atlas 5 raketen och det gjorde att man genomförde en extra testomgång för att se att allt vara bra med raketen. Inga tekniska problem har hittills rapporteras.

2005-08-11 | Uppdaterad 10:50

Under natten rullade Atlas 5 raketen med Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) ombord ut till startplatta 41. Utrullningen gick utan problem och efter att man kommit fram började man koppla in raketen och köra olika tester för att se att allt stod bra till.

Klockan 01:10 i natt började den 12 timmar långa nedräkningen, inklusive två planerade uppehåll på totalt 40 minuter, och uppskjutningen är planerad till klockan 13:50, svensk tid. Dock är det just nu "no go" på flera av väderreglerna på grund av åska drar in över området.

2005-08-09

På grund av tekniska problem har uppskjutningen av Mars Reconnaissance Orbiter blivit framflyttad 24 timmar. Problemmet ligger i flygkontrollsystemet på Atlas 5 raketen och kan förhoopningsvis lösas snabbt och effektivt. Nytt uppskjutningsfönster är nu på torsdag den 11 augusti mellan klockan 13:50 och 15:35, svensk tid.

Väderprognoserna talar för 80 procent sannolikhet för bra väder som tillåter en start. Dock finns det risk för moln och åska i närområdet.

2005-08-08

MRO innan man placerade den i toppen på raketen. Foto: NASA.

MRO är placerad i toppen på raketen. Denna del skall sen placeras på resten av raketen. Foto: NASA.

Marssonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) är planerad att lyfta på onsdag den 10 augusti. MRO är ett internationellt projekt under ledning av USAs rymdstyrelse, NASA. Resan till vår röda granne kommer ta ungefär sju månader och om allt går bra kommer man vara framme i mars (!) 2006. Uppskjutningen kommer att ske med hjälp av en Atlas 5 raket på cirka 62 meter. Detta kommer vara NASA första uppskjutning med den nya Atlas raketen och den sjätte totalt.

Som sagt är uppskjutningen beräknad till den 10 augusti och tidpunkten man 13:54, svensk tid, på onsdag. Väderprognoserna talar för en 80 procentig sannolikhet för bra väder. De enda orosmolnen som finns är risk för regnskurar vid kusten som kan dra in över uppskjutningsplatsen. Väderprognoserna för torsdagen ser likadan ut som för onsdagen. Om man inte kan lyfta på onsdag har man till den 5 september på sig.

Nedräkningen inför uppskjutningen börjar tolv timmar innan start och i nedräkningen finns två planerade uppehåll på totalt 40 minuter (30 + 10). Åtta minuter innan start kommer raketen gå över på sin egen kraftförsörjning. Det första steget kommer att lösgöra sig efter 4 minuter och efter cirka 48 minuter och fem sekunder kommer rymdsonden separera från det sista raketsteget. Strax efteråt kommer man att fälla ut de stora solpanelerna på drygt tre meter var. Efter detta kommer huvudantennen på tre meter att fällas ut. Anledningen till att man kommer ha en sådan stor antenn är att man vill kunna sända mycket data av hög kvalité. Kapaciteten kommer att ligga på 5,3 Megabits per sekund, vilket är betydligt mer än nuvarande marssonder. Tack vara sin stora antenn kommer MRO kunna sända högupplösta bilder av ytan med en upplösning på 100 centimeter/pixel i bästa fall.

Väl framme vid Mars i mars 2006 kommer man att låta motorn bränna i 40 minuter för att sonden ska lägga sig i bana runt planeten. Den första banan kommer att vara väldigt avlång. Under efter period av 6 till 7 månader kommer man med hjälp av "atmosfärsbromsning" minska omloppsbana till en stabil bana på 320 kilometer ovanför ytan.

Under det två år långa vetenskapliga uppdraget kommer MRO kartlägga Mars yta samtidigt som sonden undersöker atmosfären. När det gäller kartläggningen av ytan är det främst framtida landningsplaster för bemannade och obemannade farkoster man ska leta efter. Man ska även göra en kart över topologin på Mars. Även en kartläggning av vad som finns under ytan, precis som Mars Express, kommer att hinnas med.

Efter det tvåår långa vetenskapligauppdraget kommer MRO fungera som en relästation mellan jorden och fordon på Mars yta. När dessa två år har gått är man framme i december 2010. Om man vill har man förhoppningsvis tillräckligt med bränsle för att utöka uppdraget några år till.

Video
MROs färd till startplattan (mpeg 10,5 MB, direktlänk till NASA).
Animation av MROs färd till Mars (mpeg 9,5 MB, direktlänk till NASA).

2005-01-11

NASAs nästa Marssond, Mars Reconnaissance Orbiter (MRO), har tagit ett stort steg inför uppskjutningen i augusti i år. Ombord finns sex instrument som ska användas för att kartlägga Mars yta med bland annat radar och synligt ljus. Av de sex instrumenten har man för tillfället installerat fem. Tidigare hade man även installerat det sjätte instrumentet, men på grund av problem med en komponent på instrumentet fick man plocka bort instrumentet och byta ut den trasiga komponenten.

I skrivande stund genomgår MRO sluttester vid Lockheed Martin, som också bygger den Atlas V raketen som ska ta rymdsonden från jorden. Uppskjutningen kommer att ske från Cape Canaveral Flygbas i Florida, USA tidigaste den 10 augusti.

I linje med NASAs plan för att hitta liv kommer man följa vattnet för att finna bevis på liv. Den totala kostnaden för uppdraget ligger på 500 miljoner USD.