Fyra
månader efter att Mars Express gick i "safe mode" senast är nu
rymdsonden åter i operativt läge, vilket innebär att det vetenskapliga
arbetet har återupptagits. Anledningen till att Mars Express befunnet
sig i "safe mode" sedan den 16 oktober förra året beror på ett fel i
rymdsondens flashminne. Då det är flashminnet som används för att lagra
kommandon har Mars Express inte kunnat utföra några vetenskapliga
uppdrag under tiden i "safe mode". Under tiden har markteamet fått
använda en annan av rymdsondens hårddiskar som bara kan handha 117
kommandon.
För att åter få igång det vetenskapliga arbetet har
tekniker arbetat på att skriva kortare kommandon till rymdsonden. Att
Mars Express nu är igång igen betyder mycket för ESA och enligt
rymdorganisationen ska avbräcket inte ha påverkat rymdsondens livslängd
och bränslet ombord tillåter upp till 14 års mer aktivt arbete.
2011-11-01
Artistbild av Mars Express.
Bild: ESA.
ESAs
trotjänare i omloppsbana runt Mars, Mars Express, har den senaste tiden
vid upprepade tillfällen gått in i "safe mode" på grund av problem med
sitt Solid-State Mass Memory (SSMM)-system. Det hela började den 13
augusti i år då rymdsonden försatte sig i "safe mode" på grund av ett
läs/skriv-fel i SSMM. "Safe modet" gjorde att Mars Express fick avbryta
sina vetenskapliga uppdrag och teknikerna nere på marken fick sätta
igång med felsökning. Denna gång löstes det hela snabbt och redan den 18
augusti kunde observationerna återupptas.
Det dröjde dock inte längre än till den 23 augusti
innan samma fel uppstod igen och denna gång dock utan att rymdsonden
satte sig själv i "safe mode". Det vetenskapliga uppdraget stod dock
åter still.
Då det av flera skäl inte är önskvärt att rymdsonden
går in i "safe mode" påbörjades en diskussion den 24 augusti om man
skulle gå över på "b-sidan", reservsidan, i SSMM. Bland annat innebär
varje "safe mode" att bränsle motsvarande sex månader normala
operationer går åt, detta då rymdsonden måste utföra en serie
motortändningar för att lägga sig i rätt läge med kommunikationsantennen
riktad mot jorden. Beslut togs om att gå över till "b-sidans" kontroll
på SSMM och den 15 september återupptogs observationerna av vår röda
granne.
Denna gång dröjde det till den 23 september innan ett
internt kommunikationsfel i SSMM-systemet gjorde att Mars Express gick
in i "safe mode". Efter utredning framkom det att denna incident inte
hade något med tidigare problem att göra och det hela ansågs som en
isolerad händelse. Detta gjorde att observationer kunde återupptas igen
den 29 september.
Krater med is.
Foto: ESA.
Dryga veckan senare, den 11 oktober, inträffade dock
samma fel igen, denna gång försattes dock Mars Express inte i "safe
mode". Alla andra system och operationer var även dessa okej så ingen
åtgärd vidtogs. Beslut togs dock om att göra en varm återstart av SSMM
vid första möjliga tillfälle.
Fem dagar senare, den 16 oktober, inträffade en serie
av sekvenser som ledde till att i stort sätt samma sak som hände den 23
september hände igen. Med andra ord försattes Mars Express ännu en gång
i "safe mode". Då man inte ville återstarta "a-sidan" av SSMM, då det
troligen skulle innebära ännu en "safe mode", inledes en större
utredning för att komma förbi och om möjligt åtgärda det hela.
Då SSMM är där man lagrar kommandon skickade från
markkontrollen är systemet av hög och kritisk vikt när det gäller
rymdsondens vetenskapliga arbete. Normalt lagras kommandon från
markkontrollen i en fil på SSMM vid namn Long Mission TimeLine (L-MTL).
Samtidigt finns det en hårdvarubaserad minne vid namn Short Mission
TimeLine (S-MTL) utanför själva SSMM.
För att åter få igång Mars Express är tanken att
använda S-MTL för att lagra kommandon innan dessa utförs. På detta sätt
hoppas teknikerna att problemen med SSMM ska kunna gås runt. Om detta
fungerar och hur det påverkar rymdsondens vetenskapliga arbete får
tester inom en snar framtid utvisa.
2010-06-02
På sju timmar genomför ESAs rymdsond Mars Express ett varv runt vår röda
granne. Mellan klockan 03:00 och 10:00, svensk tid, den 27 maj togs över
600 högupplösta fotografier under rymdsondens 8194de varv runt Mars.
Genom att sätta ihop fotografierna till en filmfrekvens får man
perspektivet som en astronaut i omloppsbana runt Mars skulle ha om han
eller hon tittade ut genom fönstret under ett helt varv. Att sätta ihop
fotografierna till en filmfrekvens är just vad ESA gjort och nedan kan
de se resultatet. Som du säkert förstår är filmsekvensen uppspelad i högre hastighet än i verkligheten.
Under det aktuella varvet hade Mars Express en högsta
punkt på 10 527 kilometer och en lägsta punkt på 358 kilometer.
