2006-06-07

Månen får besök av Ryssland. Foto: Apollo 11/NASA. Mer läsning Apolloprojektet. NASAs nya månprogram. Europas månprogram. Kinas rymdprogram.

Vår närmaste granne, månen, har efter flera år ute i kylan tilldragit sig beslutfattarnas intresse igen. Förutom USA, som ska återvända 2018, har Kina, Japan, Europa och Ryssland visat stort intresse för månen. Nu senast har Ryssland gjort ett robotuppdrag till månen 2012 till en del av sin officiella rymdplan. Uppdraget är det första för Ryssland till månen sedan man förlorade kapplöpningen till månen och Sovjetunionen föll ihop.

Rymdsonden som Ryssland har börjat utveckla består av en modersond och tolv minisonder. Modersonden kommer att landsätta en polarsond på månens sydpol. Två av de tolv minisonderna kommer att besöka Apollo 11s och Apollo 12s respektive landningsplats, en på vardera landningsplats. De andra tio rymdsonder kommer att spridas ut på månen för att bilda ett nätverk av rymdsonder. Alla tolv rymdsonder kommer användas för att mäta månens seismiska aktivitet.

Modersonden och de tolv minisonderna kommer att skickas upp med en uppdaterad Soyuzraket. När modersonden befinner sig ungefär 29 timmar från månen kommer den att släppa iväg de tio minisonderna som ska täcka en stor del av månytan. Dessa är sedan uppdelare på två grupper om fem minisonder som flyger i två olika formationer.

Fram till 250 sekunder innan minisonderna kommer landa på ytan kommer dessa att flyga tillsammans i två separata kasseter. Efter att de fem första minisonderna har släpps kommer dessa slå ner på en radie av 9 - 13 kilometer. De andra fem kommer slå ner inom en radie av 4 kilometer inom samma nedslagsområde. Ombord kommer det land annat finnas instrument för att mäta nedslaget samt skakningar i marken. Man räknar även med att instrumenten ombord kommer klara den hårda landningen som kommer ske i "Sea of Fertility". Vid nedslaget kommer minisonderna borra ned sig några kilometer för att bara lämna en kommunikationsantenn ovan ytan. Till sist kommer även de två tomma kassetterna att slå ner på ytan.

De två sonderna som är tänka för Apollo 11 och 12s landningsplats kommer vara något större och ha mer instrument ombord än sina tio mindre kollegor. Även dessa sonder kommer att borra ner sig och låta en antenn sticka upp ovan ytan. Mätningarna här kommer också att innehålla månens skakningar.

Medan modersonden fortsätter i bana runt månen kommer den landsätta en polarsond på månens sydpol. Modersonden kommer sedan bland annat fungera som en relästation mellan jorden och de tretton sonderna på ytan. Bland det forskarna hoppas få reda på är mer om månens ursprung, sammansättning och historia.