Uppdrag:
Lunar Reconnaissance Orbiter/Lunar CRater Observation and Sensing
Satellite. Uppskjutning:
Klockan 23:32 den 18 juni 2009. Uppskjutningsplats: Startplatta 41. Uppdragslängd: Minst tre år (LRO). fyra månader (LCROSS). Bärraket: Atlas V. Omloppsbana: 30 -216 kilometer.
Från en höjd av 20 kilometer har den amerikanska
rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) och dess instrument Narrow
Angle Camera kartlagt tre av Apollolandningsplatserna. Att LRO
fotograferar lämningar från människans månäventyr under 1960- och
1970-talet har skett förut men det är först nu det går att se tydliga
detaljer av både månlandare, flaggor och instrument.
Fotografierna togs under en 28
dagar lång kampanj där LRO lågsniffade på 20 kilometers höjd men sedan
igår är rymdsonden tillbaka på sin mer normala höjd 50 kilometer.
Landningsplatserna som är
fotograferade i denna omgång är Apollo 12, Apollo 14 och Apollo 17.
Apollo 17s landningsplats.
Foto: Goddard Space Flight Center/ASU.
LRO är NASAs första uppdrag i deras nya månprogram. Rymdsonden
kom till efter att USAs president George Bush presenterat NASAs nya
vision om att åter flyga människor till månen. Huvuduppgiften för LRO är
att kartlägga månen i detalj samt studera strålningen i månens närhet.
När det gäller kartläggningen av månen kommer rymdsondens instrument
kunna ta fotografier med en upplösning på 50 centimeter per pixel. Det
finns även instrument ombord för att söka och kartlägga eventuell
vattenis vid månens poler. Läs mer om instrumenten >>>
Resan till månen kommer ta fyra dagar och väl framme kommer
rymdsondens slutfiltiga omloppsbana på i medeltal 50 kilometers höjd.
Vikten på LRO är ungefär 1000 kilo varav 100 kilo utgöras av instrument
och 500 - 700 kilo bränsle. Med hjälp av solpanelerna kan rymdsonden
producera 400 watt. Med hjälp av sin KU-bandsantenn kommer LRO kunna
skicka ungefär 900GB av data per dag i en hastighet av 100 - 300 Mbps.
Utöver detta finns det även en S-bandsantenn för att bland annat skicka
kommandon till rymdsonden.
Med hjälp av de fotografier som LRO kommer skicka tillbaka till
jorden kommer NASA att utse de platser som framtida bemannade och
obemannade uppdrag kan använda som landningsplatser. NASA kommer även
använda LRO för att kartlägga dessa platser extra noga.
LRO kommer separera från det sista raketsteget först
och efter att raketsteget ändrat sin bana något kommer LCROSS separera.
LCROSS och det andra raketsteget från bärraketen kommer sedan inledda en
fyra månader lång resa tillsammans innan båda två kommer kraschlanda på
månen. Exakt var kommer bestämmas några veckor innan kraschlandningen.
Läs mer om LCROSS >>>
Även LRO kommer genomföra en kontrollerad
kraschlandning vid slutet av sitt uppdrag.