Artistbild på Orion.
Bild: NASA.
|
På
måndagen släppte Obamaadministrationen sin första NASA-budget. Som
Astrowebb rapporterade om i fredags innebär budgeten att Constellationprogrammet
läggs ner. Anledningen är att Vita Huset tycker att kostnaderna för
programmet har skenat iväg och oberoende utredningar har visat att
det skulle behövas ytterligare flera miljarder amerikanska dollar
per år för att kunna genomföra Constellationprogrammet inom angiven
tidsram. Trots nedläggningen av Constellationprogrammet ökar NASAs
budget och för budgetåret 2011 hamnar den på omkring 19 miljarder
amerikanska dollar. En ökning som bland annat ska användas till
klimatforskning, utvecklandet av metoder för utforskning av rymden
utanför låg omloppsbana samt utvecklandet av kommersiella farkoster
för att frakta astronauter till och från
ISS.
När det gäller det sistnämnda
kommer NASA inleda ett nära samarbete med den privata rymdsektorn
när det gäller att utveckla en eller flera rymdfarkoster för
astronauttransport. Förhoppningen är att genom att arbeta på detta
sätt ska det gå snabbare att ta fram en rymdfarkost än vad det
skulle ha tagit att utveckla Orion. Förutom nya rymdfarkoster för
transport till och från ISS kommer ISS-programmet förlängas minst
till år 2020. NASA har redan varit i kontakt med sina
internationella ISS-partners och alla är positivt inställda till en
förlängning, en inställning som varit känd sedan tidigare.
ISS.
Foto: NASA.
|
Förutom att satsa på sitt bemannade
rymdprogram kommer NASA även satsa på obemannade rymdsonder till
månen, Mars och asteroider samt på satelliter för klimatövervakning.
I budgeten finns det även 600 miljoner amerikanska dollar avsatta
för ett säkert avslutande av rymdfärjeprogrammet under kalenderåret
2010. I budgeten har det även avsatts pengar för utvecklandet av en
ny tunglyftare för nyttolast. Även stora inventeringar i
infrastrukturen på Kennedy Space Center kommer göras.
Redan i slutet av förra veckan
mötes Vita Husets budget av massiv kritik och denna har inte
bedarrat utan Obamaadministrationen från kritik från båda politiska
läger. Det ska dock mycket till för att budgeten inte ska gå igenom
USAs senat och kongress.
Kostnaden för att lägga ner Constellationprogrammet
är budgeterad till 2,5 miljarder amerikanska dollar under två år
(2011 och 2012). I denna summa ingår eventuella ökade kostnader för
rymdfärjeprogrammet på grund av nedläggningen av Constellationprogrammet.
År 2015 ska NASAs budget ligga på 20,9 miljarder amerikanska dollar,
det återstår dock att se om detta löfte kommer uppfyllas.
NASAs budgetår
2011 sträcker sig från den 1 oktober 2010 till den 30 september
2011.
Ares I-X lyfter.
Foto: NASA.
|
På
måndag nästa vecka kommer Obamaadministrationen presentera sin
första budget för NASA. Bland det som läckt ut i förväg är att Obama
vill lägga ner Constellationprogrammet och därmed avsluta NASAs
bemannade månprogram. Detta innebär att
Ares I-X kommer vara det
enda som vi kommer få se av NASAs Aresraketer. Pengarna som blir
över vill Obama satsa bland annat på en förlängning av
ISS-programmet till år 2020, utveckling och forskning om framtida
bemannade färder bortom låg omloppsbana samt utvecklandet av
kommersiella farkoster för att frakta astronauter till och från ISS.
Totalt avsätts 6 miljarder amerikanska dollar för utvecklandet av
kommersiella farkoster. En del av dessa
pengar kommer från en ökning av NASAs budget med 1,3 miljarder
amerikanska dollar per år under en femårsperiod. Mer exakta uppgifter om hur
Obamaadministrationen har tänkt sig USAs nya rymdprogram kommer
under måndagen.
Om budgetförslaget går igenom USAs Senat och Kongress kommer det
vara första gången som NASA måste förlita sig på kommersiella farkoster
för astronauttransport. Det är dock långt ifrån säkert att
budgetförslaget kommer ta sig igenom både Senaten och Kongressen.
Hittills har det framkommit kritik från flera håll. Till en del
handlar det om kritik från politiker i USAs ”rymdstater” som är oroliga att
Obamas föreslagna förändring av USAs rymdprogram kommer leda till
lokala jobbförluster inom rymdindustrin. Det förekommer också kritik
mot att lägga USAs framtida bemannade rymdprogram i händerna på
privata intressen.
Det enda som är säkert idag är att vi har en intressant tid
framför oss där USAs framtida bemannade rymdprogram kommer granskas
i sömmarna.