2007-10-02

Fotografi av Encke efter att plasmasvansen svepts bort. Gasmolnet från Solen sveper in från vänster. Se hela bildserien >>> Foto: NASA. Videofilm Videosekvens av förloppet (mpg. 7Mb).

En av STEREO rymdsonderna har tagit de första fotografierna av en kollision mellan en komet och gas (coronal mass ejection, CME) som slängts ut från Solen. Ibland brukar man jämföra dessa utkast med orkaner som sveper fram genom rymden i hastigheter upp till 3 000 kilometer per sekund. Att man jämför gasmolnen, som bland annat består av magnetiserad gas, med orkaner beror på den förstörelse de kan ställa till med när gasen når jorden. Bland annat kan gasen slå ut satelliter samt telekommunikationer och elnätet över stora ytor av jorden.

Kollisionen dokumenterades den 20 april i år när kometen Encke befann sig innanför Merkurius bana. När gasmolnet träffade kometen svepte den bort hela Enckes plasmasvans. En första analys tyder på att plasmasvansen sveptes bort när gasmolnet kolliderade med Enckes och "knycklare" ihop kometens eget magnetfält. Femomenet som sådant har varit känt sedan tidigare, men detta var första gången forskare har kunnat studera det hela på detta sätt.

Fotografierna togs med hjälp av instrumentet SECCHI och har satts ihop till en filmfrekvens.

2007-04-25

3D-fotografi över Solen. Fler fotografier >>> Foto: NASA.

NASAs två rymdsonder som går under namnet STEREO har sedan förra året fotograferat vår närmaste stjärna - Solen, och nu har NASA släppt de första 3D-fotografierna. Fotografierna är tagna tidigare i år och är de första tagna i 3D på Solen. Fotografierna har gjorts möjliga av att rymdsonderna placeras på varsin sida av jorden och sedan fotograferar Solen i stereo.

Tack vare dessa 3D-fotografier kommer forskarna få reda på mer om Solens komplexa sammansättning samt hur de olika delarna samverkar. NASA hoppens även få reda på mer om solvinden, mekanismerna bakom Solens spridning av energipartiklar samt Solens utskjutningar av materia

2006-10-26

Uppskjutningen av NASAs två rymdsonder STEREO genomfördes som planerat natten till torsdag. Efter en nedräkning som bara innehöll mindre problem lyfte Delta II raketen klockan 02:52, svensk tid, på torsdagen. Ombord fanns du identiska rymdsonder som under två års tid kommer studera Solen från två sidor av jorden.

Båda rymdsonderna befinner sig i skrivande stund i omloppsbana efter en resa på ungefär 15 minuter. Alla tre raketsteg genomförde sitt jobb och nu väntar genomgång och kontroll av alla system ombord. Efter detta kommer det att dröja cirka tre månader innan de två rymdsonderna kan påbörja den vetenskapliga delen av uppdraget.

2006-10-25

Artistbild över hur de två rymdfarkosterna kommer arbeta ihop. Bild: NASA.

NASAs rymdsonder Solar Terrestrial Relations Observatory (STEREO) kommer att granska och dokumentera Solen och solvinden i 3D under minst två års tid. STEREO består av två rymdsonder. Den ena kommer att ligga framför jorden i dess omloppsbana medan den andra kommer att ligga bakom, detta kommer att ge forskarna möjligheten att för första gången samla in mätdata i stereo. Båda rymdsonderna kommer att ligga i en bana som avlägsnar rymdsonderna från jorden. Detta gör att forskarna kommer få mätdata från ett stort område och under en lång tid.

Huvudmålen för uppdraget är att:

- Förstå bakgrunden och orsaken till Solens utskjutningar av materia
- Förstå spridningen och fortplantningen av dessa fenomen.
- Förstå mekanismen bakom spridningen av energipartiklar i Solens inre korona och utanför.
- Förbättra vår kunskap om solvinden.

De två rymdsonderna är i stortsätt lika varandra och har likadana instrument ombord. Själva rymdsonden är 1,22 x 1,44 (bredd) x 2,03 (djup) meter. Med solpanelerna utfällda når rymdsonderna en bredd av 6,47 meter. Viken är strax över 600 kilo och strömförbrukningen ligger på 475 watt. Överföringen till jorden sker med en hastighet av 720 kilobits per sekund och varje rymdsond har ett minne på en gigabyte.

Artistbild över hur de rymdsonden. Bild: NASA.

Det mest kostandseffektiva sättet att skicka upp rymdsonderna är med en raket. Nackdelen är att en raket inte klarar av att lägga rymdsonderna på varsin sida jorden. För att göra detta kommer rymdsonderna använda sig av månens gravitation. Det hela kommer att gå till så att rymdsonderna under de tre första månaderna kommer rymdsonderna ha elliptiska banor som kommer att ta rymdsonderna bortom månens bana.

Efter cirka två månader räknar med att ha anpassat rymdsondernas banor så den första rymdsonden kan ta hjälp av månens gravitation för att få en bana "bakom" jorden, detta är beräknat att ske den 15 december. Ungefär en månad senare, den 21 januari, är det dags för den andra rymdsonden att ta hjälp av månen för att komma "framför" jorden.

Uppskjutning
Uppskjutningen är planerad till den 26 oktober klockan 02:38, svensk tid, och kommer att ske med en Boeing Delta II raket från Cape Canaveral, Florida. Uppskjutningsfönstret sträcker sig ungefär 15 minuter och uppskjutningen är planerad till början va det. Uppskjutningsplattan är 17B.

NASA TV kommer sända uppskjutningen direkt med början klockan 00:30, svensk tid.

Multimedia (video)
- En av rymdsonderna flyger förbi månen >>>
- De två rymdsonderna separerar >>>
- Test för att se att "armen" fälls ut som den ska >>>
- Rymdsonderna fäller ut sina solpaneler >>>