2007-10-03

Artistbild över Sputnik 3. Bild: NASA.

Det som till sist skulle visa sig bli den tredje Sputniksatelliten var från början tänkt att bli den första. Med en vikt på över 1 300 kilo var det betydligt större än sina föregångare och ombord fanns tolv vetenskapliga instrument. Anledningen till att Sputnik inte blev den första satelliten var att byggandet och utvecklandet drog ut på tiden. Till slut stod Sovjetunionen med en färdig bärraket, men bara en halvfärdig satellit. Då Sovjetunionen till varje pris ville hinna före USA beslutades att en enklare satellit skulle byggas och den 83 kilo lätta Sputnik 1 börjades utvecklas.

Sputnik 3 var kornformad med en längd på 3,57 meter och en bredd på 1,73 meter. De tolv vetenskapliga instrumenten ombord undersökte bland annat den övre atmosfären, magnetfältet, kosmisk strålning, elektriska fält samt en mängd partiklar i atmosfären. Det var även tänkt att Sputnik 3 skulle ha undersökt Van Allen bältet, men då den inspelningsapparat som skulle användas inte fungerade blev det ingen av detta.

Uppskjutningen ägde rum med samma typ av ombyggd bärraket som Sputnik 2 använde och skedde den 15 maj 1958 klockan 08:12.00, svensk tid. Banan hade en lägsta punkt på 217 kilometer och en högsta punkt på 1 864 kilometer ovanför jordytan. Ett varav genomfördes på 105,9 minuter under de två åren som satelliten låg kvar i omloppsbana genomförde den ungefär 10 000 varv. Sputnik 3 brann upp i atmosfären den 6 april 1960 efter 692 dagar.