Senaste
nytt >>>
2003-09-22
SMART-1
kommer att sändas upp den 28 september klockan 01:02, svensk tid,
om allt går som man vill. Uppsändningsplats är Kourou.
2003-08-20
På
grund av att den indiska satelliten, som ska med samma raket som SMART-1,
har fått problem är starten framflyttad på obestämd
tid. Troligen rör det sig om cirka en månads försening
räknad från den 3 september.
2003-08-14
SMART-1
får vänta till den 4 september klockan 01:04, svensk tid,
innan den får åka upp. Detta efter att ett annat företag
som har en annan satellit som ska upp med samma raket måste utföra
mer tester. I övrigt ser alltting bra ut inför SMART-1s uppdrag.
2003-06-22
SMART-1
har nu genomgått alla tester inför sin resa till Kourou,
Franska Guyana den 15 juli. Än så länge ser allt bra
ut och man hoppas på en start den 28 augusti 2003. Testerna som
har genomförts de sista veckorna är så kallade programvarutester
och har varit lyckade.
2003-02-27
SMART-1
är nu klar för rymden. Den 20 februari genomgick den svensk
byggda sonden det så kallade "Flight Acceptance Review".
Som är ett test där man godkände Smart-1 för uppskjutning.
Uppskjutningen beräknas ske tidigaste den 15 juli 2003 från
Kourou, Franska Guyana.
2002-12-01
SMART-1 i omloppsbana runt månen.
Bild: SSC.
|
Under
novembermånad har Smart-1 genomgått flera sk miljötest.
Med miljötest menar man att man testar att i det här fallet
sonden kommer att uppföra sig som man vill. Till exempel att den
kommer att fälla ut solpanelerna rätt. Andra miljötester
som man genomfört är ett elektromagnetisk test och ett solsimuleringstest.
Man utför även akustiska test. Än så länge
har alla test gått bra och allt er bra ut inför uppskjutningen
i mars nästa år. Samtidliga miljötester har genomförts
i ESAs tekniska center, ESTEC, i Holland. Uppskjutningen kommer att
ske med hjälp av en Ariane 5 raket från uppskjutningscentret
i Kourou
2002-08-08
Den
28 juli började SMART-1 sin långa resa till månen.
Men denna gång var det en betydligt kortare resa än från
jorden till månen. Slutmålet var nämligen Holland.
I Holland kommer nu SMART-1 att genomgå slutprovning inför
starten i det tekniska centret som ESA har där.
2002-04-27
Bild:
ESA.
|
Det
är nu mindre än ett år kvar till uppskjutningen av den
Europeriska satelliten Smart-1. Just nu pågår slutmontering
och testning av satelliten för fult. I sommar kommer satelliten
att skickas till ESTEC:s testcenter i Holland där man kommer att
genomföra miljötester.
Smart-1byggs
av Svenska Rymdaktiebolaget på uppdrag av ESA (European Space
Agency) och ska besöka vår granne månen.
Smart,
som står för Small Missions for Advanced Research and
Technology, kommer att skjutas upp i början av 2003 kommer
att kosta ungefär 750 miljoner kronor, som är rätt så
billigt, Av detta står Svenska Rymdaktiebolaget för 40%.
Plats
för uppskjutningen blir Kourou i franska Guyana i Sydamerika. Målet
är att testa en "ny" typ av elektrisk framdrivning
av farkosten. Den bygger på joner som accelereras och kan åstadkomma
mycket större hastigheter jämfört med traditionella raketer.
Solpaneler laddar upp batterier, som i sin tur driver motorn.
| Snabbfakta |
|
| Beställare: |
ESA. |
| Huvudlev.: |
Rymdbolaget
(SSC). |
| Plattformstyp: |
3-axligstabiliserad. |
|
Vikt:
|
350
kg, varav satellitstrukturen 45 kg, experimenten 15 kg, Xenongas
72 kg, solpaneler 50 kg. |
|
Mått:
|
Satellitkroppen
157x115x104 cm, 2 st solpaneler á 650 cm. |
|
Uppsändning:
|
Mars
2003 ombord på Ariane 5 från Kourou, Franska Guyana. |
| Destination: |
Månen. |
| Restid: |
15-17
månader. |
Elektrisk
framdrivning klassificeras generellt som elektrotermiska, elektrostatiska
eller elektromagnetiska beroende av med vilken beståndsdel bränslet
accelereras. Ombord på Smart-1 används ett elektrostatiskt
system. Bränslet är xenon, samma färglösa gas som
man fyller avancerade billampor med och som används i vissa medicinska
tillämpningar. Motorn är byggd av SNECMA, Frankrike
-
"Det behövs testas en elektrisk motor för framtida resor
till planeter som Mars och Merkurius", säger Per Tognér.
NASA
har ett flertal gånger gjort flera försök med elektrisk
framdrivning av rymdfarkoster men har misslyckas. Nu hoppas ESA vinna
kapplöpningen om att bli först.
Uppdraget kommer att indelas i fyra faser:
1. Uppskjutning och cirkulation i bana runt jorden.
2. Utbrytning från jorden, med hjälp av små
styrmotorer. Resan mot månen inleds.
3. Uppfångning av månen. Banan blir på mellan
300 och 10 000 kilometers höjd. I det ta läge ska den nya
motorn testas i olika hastigheter för att se hur farkosten reagerar.
4. Farkosten kommer inte att landa på månen men göra
observationer från sin bana.
Projektet kommer att pågå i minst 2 år. Rymdsonden
kommer att lifta med en Ariane V raket. Uppskjutningen kommer att ske
i mars 2003.
