Astrowebb - Rymdnyheter på svenska!

Den svenskbyggda månsonden Smart-1 fortsätter sitt vetenskapliga arbete långt efter att uppdraget är slut och rymdsonden kraschat på månen. På bilden till höger, som är hopsatt av flera olika fotografier, syns månens nordpol och dess närområde. De sammansatta fotografierna täcker ett område på ungefär 800 gånger 600 kilometer.

Det som är intressant med månens nordpol är dess läge och vinkel mot Solen. Tack vara dessa två faktorer är nordpolen det ställe på månen som får mest solljus. Det jämna flödet av solljus gör att området har en relativ jämn temperatur. Detta ihop med faktumet att det finnas mörka, icke solbelysta, områden i närheten gör platsen intressant för en framtida månbas. Bristen på solljus i närheten gör att möjligheterna att det ska finnas is där ökar. När het till is ses nästan som en förutsättning för att bygga en månbas.

De ungefär 30 fotografierna som bilden är hopsatt av är tagna under 2005 och 2006. Upplösningen är på upp till 300 meter per pixel. Fotografierna är tagna från ungefär 3000 kilometers höjd av Smart-1s Advanced Moon Imaging Experiment (AMIE).

Fotografierna kommer även användas som vägledningen för att göra kartor över månens nordpol.

Precis som planerat kraschlandade Smart-1 tidigt på söndagsmorgonen på månens framsida. Kraschen inträffade klockan 07:42.22, svensk tid, och kunde ses från jorden med ett tillräckligt stort teleskop. Nedslaget skedde på 46.2 grader väst och 34.4 grader syd. Området är känt under namnet "Lake of Excellence". I och med nedslaget hoppas astronomer få reda på mer om månens översta ytlager.

Smart-1s vinkel vid nedslaget var mellan fem och tio grader och hastigheten omkring två kilometer i sekunden. Under det ett och ett halvt år som Smart-1 legat i bana runt månen har sonden kartlagt månytan i ett flertal spektrum och med en detaljrikedom som inte varit möjlig förut.

På söndag, den 3 september, är det dags för den svenska rymdsonden Smart 1 att ha sin avskedsförställning. Som dem flesta avskedsförställningarna kommer Smart 1 att ta avsked med en smäll. Till skillnad mot andra avskedsföreställningar kommer dock Smart 1s smäll vara både verklig och av en annan kaliber.

Det planerade nedslaget på månen är beräknat till klockan 07:41, svensk tid, på söndagsmorgonen vid 46.2º västlongitud och 33.3º sydlatitud. Om något oväntat kommer i Smart 1s väg kan dock tiden ändras. Alternativt kommer det att ske ett varv tidigare klockan 02:37, svensk tid, eller ett varv senare klockan 12:47, svensk tid. Klicka på bilden till höger för fotografi (Jpeg, 560k) över alla tre alternativa landningsplatser.

Den svenskbyggda rymdsonden Smart-1 befinner sig i slutfasen på sitt uppdrag. För som man hade planerat sedan tidigare kommer Smart-1 att krascha mot månytan. Dock har man velat få ut det mesta av rymdsonden som man har genom ett antal manöver med start den 19 juni och 17 dagar framåt förlängt uppdraget med två veckor. Den största anledningen är att man vill att rymdsonden ska slå ner på hitsidan så man har chans att studera nedslaget. Dock är det en väldig liten chans att man kommer se något då Smart-1 är så liten.

Nedslaget är beräknad att ske den 3 september och om man har tur kommer man att kunna studera det stoft som rymdsonden kommer att ge upphov till. Om allt går som man vill hoppas man att få reda på mer om vad månens består av och hur den är uppbyggd.

En annan anledning till att man valt att utföra denna sista manöver är att man vill testa hur precist det går att styra rymdsonden med de kemiska attitydmotorerna, som i vanliga fall justerar banan, jämfört med den elektriska jonmotorn som varit huvudframdrivningen. I vanliga fall använder man ett antal reaktionshjul för att justera Smart-1s bana. Genom att öka och sänka hastigheten på dessa kan man styra banan. Till slut snurrar dessa dock så fort så man måste ta hjälp av de kemiska motorerna bromsa ner hjulen.

Det bränsle, xenongas, som används till jonmotorn har sedan en tid tillbaka tagit slut.

Artistbild över SMART-1 i rymden.
Bild: ESA.

Den 16 augusti (plus/minus någon dag) är det dags för Smart-1s avskedsföreställning. En föreställning som kommer att sluta med ett brak och dammoln. Som Astrowebb berättat om tidigare kommer Smart-1 att krascha på månen då rymdsondens bränsle har tagit slut. ESA har nu räknat på det hela och kommit fram till att den 16 augusti är en bra dag.

För att göra det hela lite mer spännande har ESA bestämt att man ska försöka styra rymdsonden till en kraschlandning på framsidan. Detta gör att det hela kommer att vara synligt från jorden. För att lyckas med detta kommer man att vara tvungna att tända flera av styrraketerna samtidigt för att ändra Smart-1s bana. Om detta kommer att gå ut att styrdatorn får spader då det inte är meningen att detta kan göras har man gett Rymdbolaget, som byggde Smart-1, i uppdrag att ta reda på.

Styrraketerna har en annan typ av bränsle än huvudmotorn vilket gör att man kan utnyttja det lila bränsle man har kvar i denna tank för att få en speciell avslutning på det hela.

ESA funderar på att ge Smart-1 en brakavslutning. Planen, som man har börjat skissa på, går ut på att man ska använda det bränsle som finns kvar och låta Smart-1 göra en kontrollerad kraschlandning på månen i augusti. Det hela skulle ske på ett liknande sätt som Lunar Prospector gjorde 1999.

Anledningen till att man funderar på det hela är möjlighet att studera den 290 kilo tunga rymdsondens nedslag för att få reda på mer om månen och dess ursprung. Om det hela blir av kommer man att använda teleskop av olika klasser och i olika våglängder för att kartlägga vad som händer. För tillfället håller man på att undersöka vilka teleskop som kunde tänkas användas för ändamålet. Man håller även på och titta på vad de vetenskapliga vinsterna skulle vara med en kraschlandning.

ESAs rymdsond Smart-1, som är byggd av Rymdbolaget, har fått slut på sitt framdrivningsbränsle - xenongas. Bränslet tog slut den 17 september i år. Förenklat går det hela ut på att solpanelerna ger energi som i sin tur accelererar xenonet. Detta gör att man inte behöver ta med sig lika mycket bränsle som om man bara hade kört utan elektrisk "accelerator". Totalt hade man med sig 72 kilo xenongas

Innan bränslet tog slut använde man de sista "dropparna" till att lägga rymdsonden i en sådan gynnsam bana som möjligt. Tack vare detta kommer Smart-1 att vara användbar till runt den 17 augusti nästa år.

Under den tiden som är kvar kommer man att använda Smart-1s instrument till fullo under den tid som är kvar. Då SMART-1 inte längre kan justera sin bana kommer sonden att sakta sjunka för att till sist falla ur sin omloppsbana och krascha på månen.

Smart-1 är på väg att lägga sig i sin slutgiltiga bana runt månen. Det hela började igår, 18 januari, då man tände den elektriska raketmotorn efter en paus på 8 dagar. Fram till den 28 januari kommer motorn vara igång och banan kommer då att sänkas från 900-5 000 km höjd till den planerade slutliga banan mellan 300 och 3 000 km. Anledningen till den 8 dagar långa pausen var för att man ville beräkna hur mycket bränsle man hade kvar. Detta då man funderar på att förlänga uppdraget efter juni 2005, då den planerade delen av uppdraget tar slut.

Sverige är framme vid månen! Nåja, i alla fall en svenskbyggd rymdsond. Smart-1s framkomst till vår närmast granne i rymden blev bekräftad klockan 08:00, svensk tid, den 16 november. Resan som har tagit över ett år och visat att Sverige och Europa har tekniken att genomföra en sådan resa är bara början på en minst 6 månader lång utforskning av månen.

Innan utforskningen kommer att börja kommer Smart- 1 (Small Missions for Advanced Research in Technology) att sänka sin bana ytligare tills man har nått en bana på 300 km - 3 048 kilometer. Detta räknar man med att nå den 13 januari nästa år.

Under de 6 - 12 månaderna som Smart-1 kommer att ligga i omloppsbana runt månen kommer sonden att kartlägga ytan och försöka hjälpa forskarna att få reda på mer om månens historia och dess koppling till jorden. Bilderna som Smart-1 kommer att ta kommer vara de mest högupplösta bilder av månen som någonsin har tagits.

För att minska sin bana runt månen kommer man använda Smarts jonmotor som har visat sig vara väldigt effektiv under uppdragets gång. Bland annat har man lyckas med alla de tekniska mån man satt upp och framkomsten till månen skedde två månader tidigare än beräknat.

Under färden till månen har man också testat nya sätt att skicka stora mängder data till jorden med goda resultat. Detta i det faktum att jonmotorn, som driva av el, har visat sig fungera bra gör att man är hoppfull inför liknade uppdrag i framtiden. Uppdrag som kommer att söka sig längre bort i universum.

Natten mellan den 15 och 16 november är det dags för den svenskbyggda rymdsonden Smart-1 att gå in i omloppsbana runt månen. Banan som Smart-1 kommer att lägga sin i har en höjd på mellan 5 130 km och 60 387 kilometer.

Under de kommande två månaderna kommer man sänka banan och den 13 januari 2005 räknar man med att börja det 6 månader långa forskningsuppdraget. Höjden på banan kommer då vara mellan 300 km och 3 048 kilometer och vinkeln mot månens ekvatorsplan kommer vara 90 grader.

I ett första svep kommer uppdraget på att gå till den 24 september 2005 då Smart-1 kommer att krascha på månen på grund av dragningskraftens inverkan. Men om man vill har man tillräckligt med bränsle för att hålla Smart-1 i bana minst ett år till.

Den svenskbyggda rymdsonden Smart-1 firade ett år i rymden den 27 september och nu närmar den sig sitt mål - månen. Under det år som gått har Smart-1 stegvis höjt sin bana runt jorden och i mitten av november kommer sonden fångas upp av månens dragningskraft och gå in i omloppsbana.

Alla instrument ombord fungerar utan problem och när Smart-1 lagt sig i omloppsbana runt månen kommer sonden börja utforska månytan. Bland annat vill man få bekräftat att det finns vatten på månens sydpol. Kartläggningen av månen kommer att ske på en detaljnivå som man inte uppnått tidigare.

Det speciella med Smart-1, bortsätt från att det är Europas första månuppdrag, är att den har elektrisk framdrivning. Vilket den är ensam om att ha. Det hela går ut på att sonden drivs av Xenonjoner som ger en bra och snabb hastighetsökning. Motorn drar som mest 1 200 W som genereras av solpanelerna. Totalt 50 kg Xenon-gas av totalt 82 har hittills gått åt. Detta har givit satelliten en hastighetsökning av 2,5 km per sekund.

2004-06-15

Denna bild är tagen är SMART-1. Klicka för större bild >>>
Foto: ESA.

Den svenskbyggda rymdsonden SMART-1 fortsätter sin resa till månen och nu har den skickat tillbaka sin första bild av jorden. Bilden är tagen på ett avstånd av 70 000 kilometer och visar västar Europa och Nordafrika.

Bilden är tagen med hjälp av sondens AMIE-kamera (Asteroid Moon micro-Imager Experiment). Den kameran kommer senare att användas för att studera månen. Man räknar med att SMART-1 ska vara framme i november 2004.

2004-02-01

Den svenskbyggda rymdsonden SMART-1 beräknas att nå fram till månen i början av december 2004. Då kommer man att förhoppningsvis lägga sig i en omloppsbana runt månen.

Under tiden 1 - 22 februari kommer man att stänga av den elektriska raketmotorn. Detta för att få en sådan stabil bana som möjligt för att kunna kalibrera forskningsinstrumenten ombord. Motorn kommer sedan att sättas igång igen i mars.

I skrivande stund fungerar alla instrument ombord på SMART-1 bra och man har inga som helst problem med rymdsonden.

2003-10-15

Diagrammet ovan visar hur SMART-1s bana har höjs med utgångspunkt från starten (GTO).
Diagram: ESA.

Den svenskbyggda rymdsonden SMART-1 är nu avverkat mer än 176 varv och har nu passerat sitt första delmål - att undkomma jordens strålningsfält. Detta första delmål har setts som ett av dem biktigaste då det fanns en risk att sonden skulle ta skada av strålningen som finns runt jorden, men så här i efterhand kan man konstatera att det hela gick bra och att alla system ombord fungerar bra.

Mellan den 23 december och 2 januari var SMART-1s motor igång i 240 timmar utan avbrott, vilket är det hittills längsta sammanhängande motorbränningen. Totalt har man haft igång motorn i 1500 timmar.

Den 7 januari kommer SMART-1 att ha sin närmaste punk i sin omloppsbana på en höjd av 20 000 kilometer från jordens medelpunkt.

2003-10-15

Den 14 oktober befann sig SMART-1 på en höjd av 3000 kilometer ovanför jordytan. Rymdsonden har i och med detta förstorat sin elliptiska bana rejält sen starten. Nu kommer SMART-1 att höja sin bana med 3000 kilometer på ungefär 12 dagar. Detta gör att SMART-1 kommer att vara framme vid sitt mål, månen, i slutet av 2004.

Den elektriska raketmotorn är nu i stort sätt påslagen jämt och allt fungerar i skrivande stund utmärkt.

2003-10-04

ESA har nu genomfört en av de viktigaste testarna av SMART-1, Nämligen av jonmotorn. Testet, som pågick under en timme, visade att motorn fungerade som den skulle. Även utfällandet av solpaneler och andra test har också genomförs utan problem.

Nästa mål är att föra SMART-1 utanför de strålningsbälten som finns runt jorden och sen därefter påbörja den 16 månader långa resan till månen.

2003-09-28

Ariane 5 lyfte klockan 01.14, svensk tid, den 28 september. 42 minuter senare släpptes SMART-1 i en s k geostationär transferbana. Med andra ord började färden mot månen.

Äldre nyheter >>>