Senaste nytt >>>

2008-06-08

Materialproverna syns här på ovansidan av ugnen. Foto: NASA.

Under sol 12 (6 juni) genomförde Phoenix den första dumpningen av material i TEGA. Materialet, som kom från ett område döpt till "babybjörn", bestod av de översta lagret från ytan. Något verkar dock har gått snett då instrumentet i sig inte har registrerat något material i ugnen. Det som troligtvis skett är att större stenar/sandkorn har täppt till det filter som ska hindra objekt större än en millimeter att komma ner i ungen. Detta då större objekt riskerar att klumpa sig under den värmningsprocess som sker med proverna.

Under sol 14 (8 juni) skickades kommandon till Phoenix som förhoppningsvis ska se till att en del av proverna kommer ner i ugnen. Tanken är att genom att under fem minuter skaka TEGA få tillräckligt med material att komma igenom filtret. Om detta inte lyckas är det tveksamt om det finns något mer att göra. Resultat om hur det hela har gått kommer skickas till jorden under måndagen.

För framtida provtagningar funderar forskarna på att låta grävskopan trycka ner marken där prover ska tas för att på detta sätt finfördela eventuella större sammanhängande objekt.

Under söndagen togs även nya materialprover från området "babybjörn". Dessa prover kommer senare, tidigaste under sol 16, att analyseras av instrumentet MECA.

2008-06-07

Grävskopan i arbete. Foto: NASA.

På fredagen började Phoenix sitt vetenskapliga arbete. Detta efter att rymdsonden hade mottagit kommandon från markkontrollen att gräva i ett område döpt till "babybjörn". Förutom att gräva genomförde Phoenix, förhoppningsvis, även en avlämning av material i TEGA. Detta var i alla fall ett av kommandona som sändes till Phoenix. Det aktuella provet är taget från det översta lagret av ytan och sträcker sig ungefär fyra centimeter ner.

Proverna kommer att smältas ner och de ångor som uppstår kommer analyseras av de olika spektrometrar som TRAGA består av. Beroende på bland annat hur stort det lämnande provet är kommer det ta upp till en vecka innan resultatet är klart.

När det gäller rymdsonden i stort fortsätter den att fungera utan problem.

2008-06-04

På detta fotografi syns det vita lagret tydligt. Foto: NASA.

Dagen då de första proverna kommer analyseras av TEGA kommer allt närmare. Under de senaste dagarna har Phoenix fortsatt att prova sin grävskopa och när sol 9 övergick i natt hade grävarbetet åstadkommit en tre - fem centimeter djup och tolv centimeter långs grop. Till höger i denna grop, som är en utökning av den grop som Phoenix grävde tidigare, syns tydliga spår av något vit. Det är i dagsläget okänt vad detta vita är, men en gissning är att det är is eller salt.

Hittills har Phoenix tömt de prover grävskopan fått upp i ett dumpningsområde vid sidan av gropen men under sol 10 (onsdag, amerikansk tid) kommer Phoenix samla in de första proverna som ska analyseras. Proverna kommer tas strax till höger om det tidigare grävområdet och det hela är ett sista test innan Phoenix och dess grävskopa går över till det grävområdet där resten av grävningarna kommer ske. De tre områdena som Phoenix kommer ta prover ifrån under sol 10 är döpa till "babybjörn", "mammabjörn" och "pappabjörn".

För att försäkra sig om att det finns prover i skopan kommer Phoenixteamet invänta fotografierna från sol 10 innan de ger kommandon för Phoenix att släppa ner i proverna i TEGA. Detta betyder att de första resultaten från analysen kommer tidigaste under sol 12 (fredag, amerikansk tid).

Gropen som Phoenix grävt syns här till höger i bild.
Foto: NASA.

2008-06-02

Innehållet i skopan efter den första grävningen. Se större bild >>> Foto: NASA.

Efter Phoenix första grävjobb i lördags stiger spänningen inför sol 9 och 10 då det är tänkt att de första proverna ska läggas ner i TEGA. TEGA är den spektrometer som kommer användas för att smälta proverna som Phoenix plockar upp. Gasen som bildas när proverna hettas upp kommer analyseras för att se vilka beståndsdelar som finns. Läs mer om instrumenten >>>

Proverna som kommer analyseras kommer inte vara samma som togs i lördags.

Lördagens prover, som togs från ett testområde som döpts till Yeti, då spåren efter grävskopan liknar ett fotsteg, dumpades strax intill då det hela bara var en testgrävning. Dock fotograferades innehållet i skopan innan det dumpades och enligt en okuläranalys verkar det som provet innehöll is och/eller salter. Detta syns tydligt på det färgfotografi som togs då det finns flera vita fläckar till höger på fotografiet. Samma typer av vita ränder finns även på marken där grävningen skedde vilket sträcker analysen att det ska vara is och/eller salt.

Väderleksrapport 4
Temperaturen på Mars har ändras något och under sol 5 uppmätes en lägsta temperatur på minus 88 grader Celsius. Den högsta temperaturen samma dag vara minus 28 grader Celsius. I övrigt var det halvklart med sol och sandbyar.

Första färgbilden på grävområdet som går under namnet Yeti. Foto: NASA.

2008-06-01

Märken på ytan efter Phoenix grävskopa. Se större bild >>> Foto: NASA.

Under lördagen genomförde Phoenix den första operationen med sin grävskopa. Manövern, som var den första i en kommande serie av tester, skedde i ett område döpt till Yeti och som har utsetts till ett testområde för att ge teknikerna möjlighet att prova sig fram till bästa sättet att gräva på. Denna gång genomfördes dock ingen regelrätt grävning utan Phoenix skrapade endast lite på ytan. Manövern genomfördes utan problem och på de fotografier som har skickas tillbaka till jorden syns tydliga märken på ytan efter grävskopans framfart.

Andra fotografier bekräftar även att landningsplatsen var en rätta. Detta då det har visat sig att det under Phoenix finns spår av is, i alla fall att döma av fotografierna. Isen, som i normala fall är täckt av ett lager sand, har kommit till dagen tack vare Phoenix landningsraketer.

Väderleksrapport 3
Väderleksrapporten från sol 4 följer samma mönster som de två tidigare med en lägsta temperatur på minus 80 grader Celsius och en högsta temperatur på minus 30 grader Celsius. Inga vindhastighetsmätningar utfördes under dagen men instrumenten visar att förekomsten av sand och annat i luften ökar. Detta gör även att sikten försämras.

2008-05-29

NASA har nu fått alla nödvändiga fotografier för att göra en första 360-graders bild av Phoenix och dess omgivningar. Norr är klockan 12 och klockan sju syns Phoenixs väderstation. Även robotarmen syns till vänster. Se större bild >>> Foto: NASA.

Phoenixs uppdrag går vidare och rymdsonden är nu inne på sin fjärde marsdag (sol 4). Än så länge sammanfaller marsdagarna ungefär med våra dagar vilket betyder att Phoenix är aktiv amerikansk dagtid och vilar amerikansk nattetid. Men då ett marsdygn är 24 timmar och 40 minuter kommer differensen efterhand bli allt större.

Den stora uppgiften under sol 4 var att låsa upp de lås som hållit fast robotarmen och utföra de första rörelserna med dito och skopan. För att låsa upp de olika låsen var teamet tvungen att röra på robotarmens alla fyra leder. Manövern började med att skopan fördes bakåt för att lossa den fjäderbult som hållit skopan på plats. Manövern lyckades och Phoenix kunde fortsätta med att fälla ut hela robotarmen. Då det är svårt att i förväg veta hur bra en manöver kommer gå hade markkontrollen endast skickat kommandon för att fälla ut robotarmen. Nästa steg blir att under de kommande dagarna utföra fler manövrar för att kontrollera att armen uppför sig som planerat. Teknikerna planerar även att inom de närmaste dagarna ta en titt under Phoenix för att dels se om det finns något intressant där dels för att kontrollera om alla tre ben står stabilt. Detta då det kan vara dumt att börja gräva innan det är säkerställt att Phoenix står stabilt.

Som Astrowebb skrev om igår är grävandet planerat att påbörjas i början på nästa vecka. De första spadtagen kommer ske i ett område som forskarna bedömt som ett "testområde". Detta för att teknikerna ska kunna utvärdera det bästa sättet att gräva på utan att förstöra intressanta områden. Först efter att alla är nöjda med robotarmens och skopans arbetsinsats kommer det vetenskapliga arbetet påbörjas.

Rent tidsmässigt ligger arbetet upp till en dag efter tidsschemat beroende på tisdagens kommunikationsproblem. Dock har arbetet hittills fortskridit bättre än planerat och då nästan alla av de första planerade testerna är avklarade finns det ingen större oro för tidsplanen i dagsläget.

Väderleksrapport 2
Väderleksrapporten för sol 2 liknar den från sol 1 med temperaturer på mellan minus 30 grader Celsius och minus 80 grader Celsius. Den största skillnaden mot sol 1 är att himlen täcks av lätta sandbyar som sträcker sig upp till i alla fall minst tre kilometers höjd.

En panoramabild av omgivningarna. Se större bild >>>
Foto: NASA.

2008-05-28 | Uppdaterad

En påbörjad 360-gradersvy. Till vänster i mitten syns robotarmen. Foto: NASA.

Medan Phoenix fortsätter sitt arbete nere på ytan har ansvariga för projektet beslutat att överlåta huvudkommunikationen mellan Phoenix och jorden från Mars Reconnaissance Orbiter till Mars Odyssey tills dess att teknikerna har hitta och avhjälp felet som uppstod med Mars Reconnaissance Orbiter under tisdagen. Det som teknikerna vet i dagsläget är att Mars Reconnaissance Orbiter vid tidpunkten för när rymdsonden skulle vidaresända data från jorden till Phoenix startade om sin UHF-antenn. Att Mars Odyssey tar över är inget onormalt och kommer inte påverka uppdraget.

När det gäller Phoenix har dess stereokamera tagit flera svartvita fotografier som tillsammans ger en 360-gradersvy av Phoenix och dess omgivningar. Dock har inte alla fotografier skickas tillbaka till jorden men om allt går som planerat kommer de återstående fotografierna att skickas under onsdagen eller torsdagen. Som planerat kommer Phoenix att skicka data och fotografier en gång om dagen och för närvarande sker detta nattetid, svensk tid. Inom en 3-veckorsperiod hoppas NASA att Phoenix ska ha tagit en ny 360-gradersvy i färg.

Statusen på Phoenix och dess system är fortfarande god och enligt uppgift ska solpanelerna producera mer elektricitet än planerat. När det gäller robotarmen kommer den utföra sina första rörelser under onsdagen, amerikansk tid. Inom 4 -7 dagar räknar NASA med att de första spadtagen kommer tas. För att inte förstöra områden som forskare vill analysera närmare kommer det finnas visa förbjudna zoner där Phoenix inte får gräva. De områden som valds ut för grävarbete ses som högintressanta och hittills verkar det som att Phoenix har landat på precis rätt ställe.

Ett urval av fotografier finns på multimediasidan >>>

2008-05-28

Överblick över landningsplatsen. Större bild >>> Foto: NASA.

Efter ett mindre problem med kommunikationen mellan Phoenix och markkontrollen under tisdagen är Phoenix tillbaka på banan och redo att börja röra sin robotarm. Kommunikationsfelet låg i UHF-antennen på Mars Reconnaissance Orbiter. Enligt uppgifter från NASA ska det hela inte varit något allvarligt och det fanns hela tiden direktkontakt med Phoenix. I praktiken innebar det hela att det som skulle utföras under Phoenix andra dag på Mars (tisdagen) istället kommer utföras under onsdagen. Detta då kommandona från jorden till Phoenix inte kunde skickas som planerat på tisdagsmorgonen. Det betyder också att de första manövrarna med robotarmen kommer utföras idag istället för igår.

Vad som orsakare felet vet NASA i dagsläget inte men då Phoenix även kan skicka data via Mars Odyssey ses det hela inte som ett kritiskt problem. När Mars Reconnaissance Orbiter skickade fotografier och data som planerat på tisdagskvällen, svensk tid, fanns det inga tecken på något problem.

I övrigt fortsätter Phoenix att fungera som planerat och under tisdagen kom fler fotografier från bland annat Mars Reconnaissance Orbiter som bland annat visar Phoenix, dess fallskärm och närområdet. Phoenix har även tagit fler närbilder på sig själv och närområdet. Ett urval av fotografier finns på multimediasidan >>>

NASA har även släppt en första väderrapport från Phoenix första dag på Mars (Sol 1) och enligt denna var temperaturen som högst -30 grader Celsius och som lägst -85,5 grader Celsius. Vinden blåst6e från nordöst med en hastighet av 20 kilometer per timme och solen sken från en molnfri himmel.

2008-05-26 | Uppdaterad 20:00

Närbild av den ena solpanelen. Foto: NASA. Denna bild av Phoenix och dess fallskärm under nedstigningen är tagen från Mars Reconnaissance Orbiter och instrumentet HiRISE. Sannolikheten att MRO skulle kunna fotografera Phoenix under nedstigningen var 20 - 30 procent. Foto: NASA.

Efter sin tio månader långa resa utförde Phoenix en perfekt landning på vår röda grannplanet natten till måndagen. Landningen kom efter att rymdsonden överlevt sju minuter i Mars atmosfär och minskat sin hastighet från 20 000 kilometer i timmen till åtta kilometer i timmen. Enligt de rapporter som har kommit från Phoenix ska alla system ombord fungerat som de skulle under landningen. Landningsplatsen ligger på ungefär 68,22 grader nord och 234,3 grader öst, vilket är väldigt nära den planerade landningsplatsen dock lite längre söderut än planerat. I skrivande stund är landningsplatsen känd med en noggrannhet på plus/minus 100 meter.

Under den sista fasen av landningen var stämningen i markkontrollen delvis nervös men när signalen kom som bekräftare landningen utbröt jubel bland de närvarande. På presskonferensen några timmar efter landningen märktes en obeskrivbar glädje och lättnad från alla inblandade. En glädje och lättnad över att landningen genomförts som planerat och att Phoenix mådde bra.

Ungefär en och en halv timme efter landningen skickade Phoenix, via Mars Odyssey, de första fotografierna från ytan. Förutom fotografier på landskapet skickade Phoenix även fotografier på sig själv. Speciellt intresserade var NASA av att få bekräftelse på att solpanelerna och skyddskåpan över robotarmen hade vecklas ut som planerat. När fotografierna kom och visade att så var fallet steg jublet ännu en gång hos den samlade personalen i markkontrollen.

Genom data från datorn ombord på Phoenix kunde teknikerna även se att solpanelerna levererade tillräckligt med elektricitet och att batterierna ombord var fulladdade. Det kom även en bekräftelse på att solpanelerna hade vecklas ut som planerat 20 minuter efter landningen.

Under den närmaste tiden kommer teknikerna börja arbetet med att kontrollera alla system och instrument ombord för att se om allt fungerar som det ska. I skrivande stund finns det inga uppgifter om att det skulle förekomma några tekniska fel.

Temperaturen i området som Phoenix har landat i är beräknad till -77 grader Celsius på natten och -17 grader Celsius på dagen. Phoenix själv har en temperatur på ungefär 0 grader Celsius. Under natten till tisdag kommer de första insamlade väderinformationen från Phoenix väderstation att anlända till markkontrollen.

Phoenix lyckade landning har höjt andelen lyckade marslandningar från 45 procent till 50 procent.

Fotografier från ytan och video från landningen >>>

2008-05-23

Phoenix med utfällda solpaneler. Foto: NASA.

Sju minuter av helvete och en minskning av hastigheten från 20 000 kilometer i timmen till 8 kilometer i timmen på sju minuter väntar Phoenix på måndag. Utöver detta ska Phoenix överleva separationen från transportsonden, utvecklingen av fallskärmen, separationen från värmeskölden samt ett fritt fall innan rymdsondens tolv bromsraketer gör sitt jobb strax efter klockan 01:30, svensk tid, natten till måndagen innan sonden står säkert på ytan.

Den sju minuter långa resan genom Mars atmosfär kommer vara en av de mest kritiska delarna av hela uppdraget. Under resan genom atmosfären kommer Phoenix göra av med lika mycket energi som 210 000 villor gör av med på samma tid. Läs mer om landningen i förra uppdateringen längre ner på sidan.

Måndagens landning av slutet på en 10 månader lång resa och början på ett tre månader långt uppdrag som handlar om att finna vatten och avslöja Mars nutidshistoria och klimatförändringarna under samma tid. Främst handlar om att leta efter tecken på att det frusna vattnet som finns under ytan tidigare har varit smält och i flytande form. För att avgöra om isen befunnit sig i flytande form kommer instrumenten ombord på Phoenix undersöka om proverna som rymdsonden kommer ta med hjälp av sin grävskopa innehåller några mineraler eller andra intressanta sammansättningar. Främst är det salt som astronomerna är intresserade av då förekomsten av salt skulle bevisa att isen som finns på Mars har varit flytande någon eller några gånger de senaste tusen till miljoner åren, vilket i dessa sammanhang ses som nutid.

Om det har funnits flytande vatten finns en av grundstenarna för att liv, som vi känner det, kan uppstå. Den andra grundstenen som behövs är energi, antingen solenergi eller kemisk energi. Då det handlar om flytande vatten under ytan är kemisk energi som ligger närmast till hands. Just detta är dock inget som Phoenix kommer undersöka, det får framtida marssonder göra.

Artistbild av landningen. Bild: NASA.

Under resan till Mars har det hittills endast behövs fem stycken motortändningar för att placera Phoenix i läge inför landningen i den planerade landningszonen och som det ser ut i skrivande stund kommer den sjätte motortändningen inte behövas. Om den skulle behövas kommer den genomföras klockan 04:00, svensk tid, natten till lördag alternativt på söndag. Även i övrigt fungerar rymdsonden och dess system som de ska och i skrivande stund finns det inga tekniska problem rapporterade och enligt de väderprognoser som tagits fram finns det ingen risk för sandstormar eller andra obehagliga väderfenomen vid landningszonen vid tidpunkten för landningen.

Hålltider under landningen och därefter:

Söndag
16:46 Eventuell manöver för korrigering av inflygningsbanan.

Måndag
00:00 NASA TV börjar sända direkt.
01:16 Bränslesystemet ombord trycksätts.
01:38 Mars Odyssey börjar vidaresända signaler från Phoenix och Green Banks radioteleskop börjar ta emot UHF-signaler direkt från Phoenix.
01:39 Phoenix separerar från transportsonden.
01:40 Phoenix lägger sig i rätt attityd för att påbörja inträdet i atmosfären.
01:46.33 Phoenix påbörjar inträdet i atmosfären.
01:47 - 01:49 Plasman som uppstår vid inträdet hindrar radiosignaler från Phoenix att nå fram.
01:50.15* Phoenixs fallskärm vecklas ut.
01:50.30*  Värmeskölden separerar.
01:50:40* Phoenixs ben vecklas ut.
01:51:30 Phoenixs landningsradar aktiveras.
01:53.09** Phoenix separerar från överdelen.
01:53.12 Landningsmotorerna varar upp.
01:53.42** Markkontakt och landning!
01:54.52** Phoenixs landningsradio slutar sända.
02:13 Phoenixs två solpaneler vecklas ut.

Ungefär två timmar efter landningen kommer de första fotografierna, som är på solpanelerna och eventuellt på horisonten, att anlända till jorden förutsatt att landningen genomförts som planerat. De första vetenskapliga resultaten kommer dröja till slutet av sommaren.

Alla tider anser när signalen når fram till jorden, vilket tar 15 minuter och 20 sekunder.
Alla tider anser svensk tid.
*+/- 13 sekunder.
**+/- 46 sekunder.

2008-05-14

Artistbild av Phoenix på Mars. Bild: NASA.

Phoenix landning på vår röda grannplanet närmar sig med stormsteg och i skrivande stund återstår det en eller två banjusteringar för att placera rymdsonden rätt inför landningen den 26 maj. Även om det i dagsläget finns två stycken banjusteringar inplanerade kommer Phoenix med största sannolikhet att bara genomföra en då rymdsonden ligger bra i läge inför landningen den 26 maj. Denna banjustering, som sker med hjälp av en motortändning, är planerad till slutet av veckan. Landningen, som är den första sedan Vikingsonderna på 1970-talet att inte använda skyddskuddar, är planerad att ske klockan 01:38, svensk tid, måndagen den 26 maj. Dock kommer det ta 15,3 minuter för signalen från Phoenix att nå markkontrollen vilket betyder att NASA inte kommer få någon direktkonfirmation på att landningen genomförts utan problem.

Under landningsfasen kommer Phoenix först använda en fallskärm för att sedan den sista biten använda de jetraketer som sitter monterade på undersidan av rymdsonden. För att skydda rymdsonden under de sju minuter som färden genom atmosfären tar har Phoenix en värmesköld. Denna värmesköld separerar strax före landning för att göra det möjligt för landningsställen att fällas ut och raketerna att bromsa farten. För att veta när det är dags att slå på bromsraketerna har Phoenix en radar som mäter avståndet till marken från dess att värmeskölden separerat till dess att rymdsonden står tryggt på marken.

Väl nere på marken kommer en av de första händelserna vara utfällandet av de två solpanelerna. Då Phoenix är beroende av Mars Reconnaissance Orbiter och Mars Odyssey Orbiter för att sända information till jorden kommer det ta ungefär en och en halv timme innan markkontrollen får information om utfällandet av solpanelerna genomförts som planerat. Anledningen till detta är att någon av rymdsonderna måste passera inom det område som Phoenix klarar att sända inom. Vid samma tidpunkt kommer även de första fotografierna från ytan att skickas till markkontrollen. Dessa första fotografier kommer bland annat visa Phoenix solpaneler och är främst till för att teknikerna ska kunna bedöma ifall solpanelerna är fullt utfällda. De första fotografierna tagna av Phoenix på Mars yta räknar NASA med att släppa under eftermiddagen, svensk tid, den 26 maj. Under det 92 dagar långa uppdraget räknar NASA med att Phoenix kommer sända vetenskapliga data ungefär en gång om dagen. Utöver detta kommer Phoenix även sända statusuppdateringar då Mars Reconnaissance Orbiter och Mars Odyssey Orbiter passerar ovanför och kan vidarebefordra informationen till jorden.

Området som Phoenix kommer landa på är ett relativt platt och stenfritt område på 68 grader nord och 233 grader öst. Området ligger nära Mars nordpol och enligt de data som olika rymdsonder samlat in finns det gått om is strax under ytan. Själva ytan tros bestå av ungefär 20 - 40 centimeter av poröst material vilket förhoppningsvis kommer göra det lätt för Phoenixs robotarm att gräva sig ner till den intressanta isen. De isprover som Phoenix förhoppningsvis kommer ta kommer att kunna analyseras direkt på plats.

Om Phoenixs landningsplats skulle översättas till jorden skulle Phoenix landa i nordvästra Kanada.

Läs mer om instrumenten/rymdsonden >>>
Läs mer om uppdraget >>>

2008-04-13

Den 10 april utförde Phoenix den första landningsplatsspecifika banjusteringen. Tidigare har Phoenix genomfört två stycken motortändningar, i augusti och oktober, för att justera sin bana med Mars. I tidslängd handlade om en 35 sekunder lång motortändning för att styra in rymdsonden till en elliptisk landningszon på 100 gånger 20 kilometer döpt till Green Valley. Området ligger nära Mars nordpol och är det största isområdet utanför polområdena. Detta gör området högintressant när det gäller att finna spår av liv. Det som Phoenix främst kommer titta efter är klimatcyklarna på Mars och om dessa har varit fördelaktiga för liv. För att ta de nödvändiga proverna kommer Phoenix att borra sig ner i isen och ta is- och vattenprover. Dessa prover kommer sedan att analyseras ombord. Läs mer om instrumenten ombord >>>

Den exakta landningsplatsen kommer bestämmas inom några veckor. En av de faktorer som NASA måste ta hänsyn till är att det finns ungefär fem miljoner stenar inom den aktuella landningszonen som utgör ett hot mot Phoenix. Mellan alla dessa stenar finns det dock områden som är relativt platta och utgör en perfekt landningsplats för Phoenix.

2008-03-02

Artistbild över Phoenix. Bild: NASA.

Med 160 miljoner kilometer kvar till slutmålet börjar Phoenixs rymdsondkollegor vid Mars att förberedda sig inför Phoenix landning den 25 maj. Detta kommer vara första gången som NASA har tillgång till tre stycken rymdsonder i omloppsbana runt Mars som kan följa en fjärde rymdsond landning. Rymdsonderna Mars Express, Mars Odyssey Orbiter och Mars Reconnaissance Orbiter kommer rikta sina antenner mot Phoenix och börja spela in ungefär 10 minuter innan rymdsonden går in i atmosfären. De kommer sedan att fortsätta följa Phoenix under hela landningsfasen och några minuter efter att rymdsonden landat.

Detta gör att markkontrollen kommer få mer information om landningsfasen av någonsin innan och detta kommer hjälpa till i arbetet att utveckla framtida Marssonder. Extra värdefull kommer informationen som de tre rymdsonderna samlar in vara ifall något går snett vid landningen och Phoenix förolyckas. Mars Reconnaissance Orbiter är den av rymdsonderna som gör den största uppoffringen inför Phoenix landning genom att ändra sin omloppsbana. Rymdsonden har redan genomfört en motortändning den 6 februari och kommer genomföra minst en till under april.

Phoenix kommer att gå in i Mars atmosfär i en hastighet av 5,7 kilometer per sekund. Under de kommande sju minuterna kommer hastigheten att minskas till 2,4 meter per sekund innan Phoenix landar på sina tre ben. För att åstadkomma denna hastighetsminskning kommer Phoenix använda sig av friktionen som uppstår samt att fallskärm och sist av sina landningsraketer. 

2007-09-08

Första fotografiet taget av kameran på robotarmen. Foto: NASA.

Phoenix resa till Mars fortskrider utan problem. För närvarande pågår arbetet med att testa de olika systemen ombord för att säkerställa att alla fungerar som de ska. I slutet av augusti avslutades testen av två system. Det ena testet gällde UHF-radion ombord och enligt NASA fungerade radion som den skulle. UHF-radion kommer nu att vara avstängd tills det att man ska landa på Mars i maj nästa år då man kommer att aktivera radion igen.

För närvarande och fram till den 25 maj 2008 sker kommunikationen mellan Phoenix och jorden med en antenn som sänder på en ännu högre frekvens. Denna antenn kommer dock att separera från Phoenix strax innan landningen.

Det andra systemet som blivit avtestat är TEGA, "Thermal and Evolved Gas Analyzer" som testades några dagar innan UHF-radion. TEGA består av en ugn och att en spektrometer. Med hjälp av ugnen kommer man att värma upp dem prover av sand och is man tar. Spektrometern kommer sedan att analysera gasen som bildas för att fastställa provernas kemiska sammansättningar. Även energin som utvecklas under uppvärmningen kommer att analyseras. Även TEGA fungerade som förväntat och man ser med tillförsikt framemot landningen den 25 maj nästa år.

Den 6 september befann sig Phoenix 100 miljoner kilometer från jorden och samtidigt tog rymdsonden sitt första fotografi. Fotografiet togs av kameran på robotarmen och föreställer skopan längst ut på samma robotarm. För människliga ögon är fotografiet gråaktigt då skopan är belyst med en röd LED-lampa. Den röda färegn är ditsatt senare för att bättre visa vad kameran ser.

2007-08-04

Deltaraketen, med Phoenix ombord påbörjar sin tio månader långa resa till Mars. Foto: NASA.

Strax före klockan halv tolv, svensk tid, på lördagsförmiddagen lyfte NASAs rymdsond Phoenix. Uppskjutningen skedde med hjälp av en Deltaraket Uppskjutningen skedde efter en händelselös nedräkning som genomfördes helt planenligt. Deltaraketen, som lyfte Phoenix, var en trestegsraket och tillhör en av de större raketerna i Deltaprogrammet.

Separationerna mellan de olika raketstegen genomfördes även de planenligt och 84 minuter efter uppskjutningen separerade Phoenix från det tredje raketsteget. Efter denna manöver påbörjades arbetet med att kontrollera alla system ombord. Bland det förste man ville ha få bekräftelse på var att solpanelerna hade fälls ut som planerat. Efter att man fått bekräftelse på att solpanelerna fälls ut som planerat och att de var riktade mot Solen kom den officiella kommentaren att uppskjutningen var lyckad.

Resan till Mars kommer att ta ungefär tio månader och om allt går som planerat kommer Phoenix vara framme vid vår röda granne den 25 maj nästa år. Väl nere på Mars nordpol kommer man att använda den grävskopa som Phoenix har med sig för att hämta prover upp till ett djup av 50 centimeter. Dessa prover kommer sedan att analyseras ombord på Phoenix. Läs mer om instrumenten ombord >>>

2007-07-31

Uppskjutningen av Phoenix har blivit framflyttad 24 timmar på grund av vädret. Det är dock inte vädret på uppskjutningsdagen som är problemet utan onsdagens väder. Detta beror på att man under tisdagen och onsdagen fyller på bränslet på raketen. Väderprognosen för onsdagen talar dock för en stor sannolikhet för åska. Enligt de regler man har kan man inte fylla på bränsle samtidigt som det åskar eller är stor risk för åska.

För lördagen har man, precis som alla andra dagar i uppskjutningsfönstret, två ensekunders uppskjutningsfönster. Det första är klockan 11:26 och det andra klockan 12:02, båda tider anser svensk tid. Om uppskjutningen blir framflyttad till söndag öppnar och stänger uppskjutningsfönsterna ungefär 10 minuter tidigare.

Väderprognosen för lördagen är positiv och det är 80 procents sannolikhet att vädret tillåter en uppskjutning. Till detta skall tilläggas att det idag inte finns några kända tekniska problem som kan hindra en uppskjutning.

2007-07-11

Artistbild av Phoenix på Mars. Bild: NASA.

Det börjar nu närma sig för NASAs rymdsond Phoenix som ska iväg till Mars i augusti. Precis som Phoenixfågeln har Phoenix Mars Lander rest sig ur askan och sträckt sina vingar upp mot skyn. Phoenix byggdes ursprunligen till uppdraget 2001 Mars Surveyor Lander och när NASA beslutade att lägga ner 2001 Mars Surveyor Lander ställde man undan Phoenix i väntan på bättre tider. När man sedan plockade fram Phoenix igen genomfördes en hel del förändringar som en följd av haveriet med Mars Polar Lander.

NASA har gett klartecken för en ny marsond som ska besöka vår granne i rymden i maj 2008. Uppskjutningen kommer att ske i augusti 2007. Phoenix, som rymdsonden heter, kommer att landa på Mars norra halvklot och kommer bland annat att ha en robotarm på 2,35 meter som kommer att undersöka omgivningarna.

Förutom robotarmen finns det sex andra instrument ombord varav en ugn som gör det möjligt att undersöka de prover man gräver fram. Läs mer om instrumenten >>>

Phoenix kommer att landa på Mars med hjälp av en fallskärm och sina raketer. Landningsfasen kommer att inledas på en höjd av 125 kilometer och man räknar med att landningshastigheten kommer vara 2,4 meter per sekund. Landningsmotorn kommer att stängas av när sensorer känner av att rymdsonden har markkontakt. Förutom kameror och spektrometrar kommer Phoenix att ha en borr med sig som gör det möjligt att borra ner till 0,5 meter under ytan. Proverna kommer sedan att undersökas på plats. Läs mer om uppdraget >>>

Total kostnad för uppdraget, inklusive uppskjutning, är budgeterad till 420 miljoner USD. I denna summa ingår även kostnader för uppskjutningen utöver kostnaden för byggandet, testandet och drivandet av rymdsonden.  Denna kostnad delas mellan University of Arizona, NASA's Jet Propulsion Laboratory (JPL) och Canadian Space Agency som alla är med och deltar i projektet. Rymdsonden är byggd av  Lockheed Martin.