Senaste nytt >>>

2011-12-15

MSL. Bild: NASA.

Den 6 december aktiverades instrumentet Radiation Assessment Detector (RAD) ombord på Mars Science Laboratory (MSL). Instrumentet, som är stort som en kaffetermos och är monterad i kärnan av farkosten, mäter den strålning som MSL utsätts för dagligen. Mätningarna görs för att framtida bemannade rymdfarkoster till Mars ska kunna byggas för att minska astronauternas exponering för samma typ av strålning. Strålningen, som kommer ifrån av högenergipartiklar, härstammar från vår egen Sol, andra stjärnor, supernovor och andra källor.

Genom att samla in data under MSLs hela resa till mars kommer viktig kunskap om mängden strålning att fås vilket underlättar framtida arbete med att skydda astronauter från strålning. Data från RAD kommer att laddas ner av markkontrollen en gång per dygn och hittills har det hela fortlöpt planenligt. Att instrumentet sitter monterat i kärnan av farkosten beror på att det ska efterlikna var astronauterna kommer befinns sig i en bemannad rymdfarkost.

I den data som hittills analyseras har strålningsnivåer på fyra gånger så stora som uppmätes på startplattan konstateras. Då ska man tänka på att nivåerna som uppmättes på startplattan var från kärnbränslet ombord och med andra ord högre än normalvärdet på jorden.
Samtidigt som RAD har aktiveras fortsätter MSL sin långa och ensamma resa mot Mars. På onsdagskvällen, svensk tid, hade rymdsonden avlagt 51.3 miljoner kilometer sedan uppskjutningen den 26 november. Totalt kommer MSL, när hon kommer fram till Mars i augusti, ha transporterat sig själv 567 miljoner kilometer.

När det gäller rymdsondens och dess instrument finns det i dagsläget inga tecken på att något skulle vara fel.

2011-11-26

MSL lyfter. Foto: Nasa.

Efter ett dygns försening, på grund av ett batteribyte tidigare i veckan, var det på lördagseftermiddagen dags för Mars Science Laboratory (MSL/Curiosity) att lyfta. Den officiella nedräkningen inför uppskjutningen inleddes sju timmar innan planerad start och en spänd förväntan spred sig. Själva nedräkningen genomfördes utan några som helst problem och även vädret höll sig på rätt sida. Det som det fanns oro för var att moln på 1800 meters höjd skulle ställa till det.

Molnen höll sig dock på sin kant och några minuter innan planerad start kunde det sista ”no go”/”go” ges när alla stationer, från tekniska till vädret, gav tummen upp eller ner. När alla avdelningar hade gett sitt godkännande för uppskjutning kunde ansvarig flygledning ge klartecken och ”go” för start.

Atlasraketen tände sina undre motorer på sekunden som planerat och klockan 16:02, den 26 november, lyfte raketen och dess nyttolast Curiosity mot Mars. En minut och 55 sekunder efter start separerade raketens sidoraketer. Efter ytterligare två minuter och fem sekunder var det dags för det första raketsteget att separera som planerat. Där efter tog Centaursteget vid och tog Curiosity den sista biten till den första tillfälliga omloppsbanan. När denna omloppsbana nåddes hade elva och en halv minut gått sedan starten.

Tjugo minuter senare hade Curiosity nått den punkt där Centaursteget återtände i åtta minuter för att ge marssonden tillräckligt med fart att lämna jorden. Separationen mellan Centaursteget och den rymdsond som kommer ta Curiosity till Mars skedde klockan 16:46, svensk tid, på lördagen.

Curiosity kommer nu ha åtta och en halv månads resa framför sig innan sex minuter av helvete väntar.

Uppskjutning

2011-11-25

MSL ute på startplattan. Foto: NASA.

Efter en dag ledigt för MSL-teamet var det på fredagen dags för utrullning av Atlasraketen och dess nyttolast Mars Science Laboratory (MSL/Curiosity). Utrullningen skedde från slutmonteringshallen, som ligger ungefär 500 meter från startplattan. Utrullningen tog ungefär en halvtimme och vid klockan 14:43, svensk tid, på fredagseftermiddagen stod raketen stilla på startplatta 41.

Gällande det tekniska finns det i dagsläget inga kända tekniska problem som skulle kunna hindra morgondagens uppskjutning. Även vädret ser ut att bli bra med endast 30 procents risk att vädret förhindrar en uppskjutning. Det som oroar är låga moln på 1800 meters höjd. Om uppskjutningen skulle försenas till söndagen gäller samma förutsättningar vädermässigt. Vid en försening till måndag finns det dock risk för åska vilket gör att risken för att vädret hindrar en uppskjutning ökar till 60 procent.

Lördagens uppskjutningsfönster öppnar klockan 16:02, svensk tid, och stänger klockan 17:45, svensk tid. Vid en försening gäller följande tider de närmaste dagarna.

Datum	Starttid	Sluttid
27/11	15:41	17:24
28/11	15:19	16:59
29/11	15:03	16:43
30/11	14:48	16:33

Nasa TV kommer börja sin direktsändning klockan 13:30, svensk tid, på lördagen.

2011-08-15

Uppskjutningen av den amerikanska rymdsonden MSL kommer allt närmare och under förrförra veckan avslutades funktionstesterna av rymdsonden. Under dessa tester har allt från systemt som ska ta rymdsonden till Mars till systemen som sköter robotarmen och exempelvis kameran testats och utvärderas. Funktionstesterna har utfallit till belåtenhet vilket gjort att rymdsonden nu är redo för nästa steg i förberedelseprocessen.

Under detta steg, som kommer ta några veckor att genomföra, kommer bland annat MSLs huvudantenn att packas in, alla sex hjulen ställas i position inför resan till Mars samt rymdsondens robotarm låsas fast i färdposition. Samtidigt med detta arbete kommer även kontroll av det elektriska systemet ombord att ske.

Nästa steg är att montera rymdsonden på den del av rymdsonden som kommer vara färdfarkosten under den tio månader långa resan till Mars. Rymdsondens själva plutoniumenergikälla kommer installeras efter det att MSL har monteras på den Atlasraket som ska ta rymdsonden ut i rymden. Själva uppskjutningen är planerad till den 25 november i år från startplatta 41.

2011-07-24

Artistbild över MSL. Bild: JPL/NASA.

I veckan som gick tillkännagav Nasa landningsplatsen för marslandaren Mars Science Laboratory (MSL). Beslutet om den slutgiltiga landningsplatsen kommer efter ungefär ett år av diskussioner där fyra alternativ till landningsplatser har gåtts igenom. Dessa fyra landningsplatser hade i sin tur valts ut från en grupp av 30 förslag som presenterades 2006. Landningsplatserna som fanns kvar i denna sista omgång var Eberswalde crater, Gale crater, Holden crater och Mawrth Vallis.

Landningsplatsen som har valts är en krater med en diameter på 154 kilometer. Namnet på kratern kommer från den australiska astronomen Walter F. Gale och är gott och kort Gales krater. Det som göt kratern extra intressant är att det i kratern har ett berg som har en höjd av över 4400 meter. Själva ytan som Gale upptar motsvara samma yta som Connecticut och Rhode
Island tillsammans. Att just Gale blev utvald beror på att området bjuder på intressanta formationer och förhoppningsvis intressanta vetenskapliga upptäckter.

Om allt går enligt planerna kommer MSL att lyfta i slutet av november i år och planen är att landningen ska ske den 6 augusti nästa år.

2011-06-28

I onsdags, den 22 juni, anlände marssonden Mars Science Laboratory (MSL) till Florida och Kennedy Space Center. Resan, som hade gått från rymdsondens tillverkningsställe i Kalifornien, skedde med ett av det amerikanska flygvapnets transportflygplan av typ C-17 och genomfördes planenligt. Med ombord på transporten fanns även det nedstigningssteg som kommer föra MSL den sista delen ner mot Mars yta. Sedan tidigare finns det steg som kommer föra MSL från jorden till Mars.

MSL kommer att i september monteras i den skyddskåpa som ska skydda rymdsonden under uppskjutningen och i november kommer hela paketet att köras ut till monteringshallen vid startplatta 41. Väl framme vid startplattan kommer MSL att monteras på bärraketen. Själva uppskjutningen är planerad till slutet av november i år.

2010-06-06

Uppskjutningen av Curiosity Mars Science Laboratory (MSL) närmar sig allt mer och inom kort kommer rymdsondens landningsplats att utses. Landningsplatsen måste bestämmas innan uppskjutningen får att ge teknikerna tid att fastställa den exakta flygvägen från jorden till Mars. Landningsplatserna som efter en mödosam utgallring finns kvar är Eberswalde crater, Gale crater, Holden crater och Mawrth Vallis. Alla fyra förslag på landningsplatser är rätt lika varandra och det kommer handla mer om vad enskilda personer tycker än vilken som är bäst ur forskningssynpunkt då alla fyra är högintressanta.

Den som har sista ordet om val av landningsplats är Ed Weiler som är ansvarig för Nasas vetenskapliga avdelning. Projektteamet kommer dock komma med ett förslag och innan det slutgiltiga beslutet tas ska även Jet Propulsion Laboratory uttala sig. Ett slutgiltigt beslut väntas under sommaren och ett beslut från projektteamet under veckan.

Genomgång av uppdraget

2010-05-21

MSL i jämförelse med MER. Bild: JPL/NASA.

På fredagseftermiddagen, lokal tid, körde Mars Science Laboratory (MSL) själv för första gången. Körningen skedde i ett renrum på Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien och förutom att köra fram och tillbaka svängde även roboten. Manövrarna var de första med en nästan komplett robot och var inledningen på en längre testperiod. Totalt är ungefär 80 till 90 procent roboten ihopsatt, främst handlar det om MSLs robotarm samt en del ledningar som inte är ditsatta ännu. Även det titanium, som används som energikälla, är i stort sett redo.

När det gäller tidsplanen ser allt i dagsläget bra ut och MSL ligger bra till både tidsmässigt och budgetmässigt inför uppskjutningen i slutet av nästa år. Till detta kan även läggas att det finns viss marginal både tids- och budgetmässigt.

Bara på Jet Propulsion Laboratory arbetar 500 personer med MSL-projektet.

2010-05-21

Den amerikanska marssonden Mars Science Laboratory har äntligen blivit tilldelat ett uppskjutningsfönster. Sedan tidigare är det bestämt att rymdsonden ska lyfta i slutet av nästa år och nu står det klart att det kommer ske, om inget oväntat händer, mellan den 25 november och 18 december 2011. Framkomsten till Mars kommer ske mellan den 6 och 20 augusti 2012.

När det gäller rymdsonden fortlöper arbetet enligt plan.

2009-09-22

Artistbild över MSL. Bild: JPL/NASA.

NASAs marssond Mars Science Laboratory, som redan har gått rejält över budget, har drabbas av ännu ett baskslag. Denna gång handlar det om att företaget Western Titanium Inc., har upptäckt att en del av det titan som rymdsonden är tillverkat av kommer från en dåliga sändning. Det är ännu inte kartlagt hur mycket av det titan som använts till MSL som kommer från den dåliga sändningen. Klart är i alla fall att delar av bränsletanken och en annan tank är byggd av titan som kan vara undermålig.

Förutom att leverera till NASA levererar samma företag titan till USAs militär vilket gjort att NASA utgått från att kvalitén varit fullgod. Kontrollen av rymdsonden kommer ta mellan en och två månader och vad det kommer kosta att åtgärda eventuella brister är idag okänt. Sedan tidigare är det känt att rymdsonden Kepler har titan från samma sändning men den gången ansågs materialet vara fullgott.

2009-05-28

NSSA har tillkännagivit det vinnande namnet för Mars Science Laboratory. Namnet har tagits fram i en tävlig bland USAs skolungdom. Totalt deltog över 9 000 studenter i åldern 12 till 18 från hela USA och förutom äran att ha döpt Mars Science Laboratory får vinnaren, Clara Ma, även skriva sitt namn på rymdsonden. Det vinnande förslaget är Curiosity och enligt Ma är Curiosity den låga som brinner i alls medvetande.

NASA ser denna typ av tävlingar som en möjlighet att ta rymdfart och astronomi närmare nästa generations tekniker, ingenjörer och människor. För utan stöd från allmänheten får NASA det svårt att kunna bedriva sin verksamhet på skattebetalarnas bekostnad.

2009-01-21

I ett försök att få tillräckligt med pengar till sin nästa marsbil har en grupp inom NASA lagt fram ett förslag om att ta pengar från planerade framtida rymdsonder och lägga dessa pengar på Mars Science Laboratory. Totalt handlar det om nästan tre miljarder svenska kronor som ska tas från en planerad marslandare 2016 och ett planerat uppdrag till det yttre av solsystemet. Pengarna var tänkta att användas under åren 2010 till 2014. Uppskjutningen av Mars Science Laboratory är planerad till 2011.

Genom omfördelningen av pengarna hoppas NASAs marsteam att slippa fler förseningar och nedskärningar gällande Mars Science Laboratory. Även då förslaget innebär att framtida marssonder får mindre pengar hävdar Doug McCuistion, chef för NASAs obemannade Marsprogram, att förslaget, om det går igenom, inte kommer leda till några större förseningar eller nedläggningar av framtida planerade rymdsondsuppdrag.

Ett slutgiltigt beslut om förslaget kommer tas av NASAs högsta ledning senare i år.

2008-12-04

En fullskalsmodell av MSL provkörs. Foto: NASA.

På torsdagen meddelade NASA att uppskjutningen av rymdsonden Mars Science Laboratory flyttas fram till hösten 2011. Detta innebär en två år lång försening jämfört med det tidigare planerade uppskjutningen i oktober 2009. Anledningen till förseningen är att teknikerna behöver mer tid på sig att testa och utprova alla instrument och andra viktiga komponenter ombord. Under de senaste tre månaderna har NASA satt in flerskift för att på alla möjliga sätt kunna bli klara i tid till oktober nästa år. Men trots detta fanns det ingen möjlighet att bli klar i tid utan att dra in på testningen, vilket verken ansvariga eller tekniker ville. Bland annat uttalade sig Doug McCuistion, chef för NASAs marsprogram på NASAs huvudkontor i Washington, på följande viss;  "We will not lessen our standards for testing the mission's complex flight systems, so we are choosing the more responsible option of changing the launch date", med anledningen av förseningen.

McCuistion betonar även att det är viktigt att skydda och förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt.

Att förseningen blir två år beror på att de bästa uppskjutningsfönsterna när det gäller marssonder är korta och endast återkommer med tvåårsintervaller. En annan orsak till förseningen är de skelande kostnaderna för rymdsonden. Kostnader som gör det svårt att motivera att lägga ut än mer pengar för att få iväg Mars Science Laboratory 2009. Förseningen kommer inte att påverka några andra av USAs kommande marssonder.

2008-11-21

De fyra förslagna landningsplatserna och NASAs marssonders landningsplatser. Klicka på bilden för större bild. Bild: JPL/NASA.

NASA har nu kommit ner till fyra möjliga landningsplatser för Mars Science Laboratory (MSL). De fyra platserna är kvar efter en utgallring av från början 30 förslag från forskare runt om i världen. Tack vare att Mars Science Laboratory kommer drivas av en kärnreaktor och inte vara beroende av solen har kraftigt utökat antalet möjliga landningsplatser för rymdsonden. Urvalet har gjorts av personer på NASAs Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien, USA. Än vilken landningsplats som väljs kommer uppdraget pågå i minst 23 månader.

De fyra platser som NASA valt ut är, i alfabetisk ordning, Eberswalde, Gale, Holden och Mawrth. Varje område har sina speciella fördelar och nackdelar. När det gäller Eberswalde är området intressant då det är ett gammalt floddeltaområdet samt att det troligtvis funnits en sjö i området. Gale är ett bergsområde bestående av olika staplade lager som i sin tur består av lera och sulfater. Holden är en krater som en gång i tiden kan varit vattenfylld, det finns även intressanta lerlager i området. Området Mawrth består av minst två olika typer av lera i en exponerad miljö.

Gale har länge varit ett favoritområde bland forskare och var länge med i diskussionerna gällande var Spirit och Opportunity skulle landa. Området ansågs dock vara för farligt för dessa rymdsonder. Om det blir Gale eller något annat område kommer det tas beslut om under nästa år. Att NASA nu presenterat fyra slutkandidater gör att mer tid kan läggas på Mars Science Laboratory istället för på val av landningsområde.

Oavsett var Mars Science Laboratory landar kommer målområde inte vara större än 20 kilometer i diameter. Detta kan jämföras med Spirit och Opportunity som hade ett målområde som var 70 kilometer långt.

2008-10-11

Artistbild över MSL. Bild: JPL/NASA.

Trots budgetproblem och förseningar har NASA beslutat att gå vidare med en uppskjutning av Mars Science Laboratory i september 2009. Bakgrunden till beslutet är att Mars Science Laboratory har överstigt budget med ungefär 2,2 miljarder kronor. Främst beror den sprängda budgeten på problem i arbete med utveckling av mjukvaran och hårdvaran. Det sistnämnda rör främst problem med de motorer som styr rymdsondens robotarm.

Innan beslutet togs i fredags var ett av alternativen att helt avsluta uppdraget och lägga Mars Science Laboratory i malpåse. Detta alternativ avvisades dock rätt snabbt då NASA redan har lagt ner 11 miljarder kronor på utvecklandet och byggandet av Mars Science Laboratory. Ett tredje alternativ var att flytta fram uppskjutningen till 2011. I realiteten skulle detta dock inte ha sparat några pengar och ur ett vetenskaplig synvinkel var det inte heller något önskvärt tillvägagångssätt.

Även om NASA nu beslutat att gå vidare med Mars Science Laboratory är uppdraget långt ifrån säkrat. Detta då de 2,2 miljarder som behövs måste tas från NASAs andra program. Detta då USAs kongress inte vill ge NASA några extra pengar externt till Mars Science Laboratory. Hur NASA ska få fram pengarna är oklart och i värsta fall finns det en risk att andra uppdrag kan bli försenade eller till och med nedlagda.

2007-10-05

En fullskalsmodell av MSL provkörs. Foto: NASA.

Om ungefär två år planerar Nasa att skicka iväg rymdsonden Mars Science Laboratory (MSL) till vår röda grannplanet. Uppskjutningen är planerad till mitten av september 2009 med landning på Mars nio till tolv månader senare. Efter landningen planerar Nasa att MSL ska vara operativ i minst 687 jorddagar. Under denna tid kommer MSL förhoppningsvis genomföra 70 fullskaliga provtagningar och köra upp till 20 kilometer från landningsplatsen.

Totalt kommer det finnas minst tio vetenskapliga instrument ombord, varav det senaste tillkom i veckan. Detta senaste tillskott går under namnet Dan (Dynamic Albedo of Neutrons) och har byggds av Rysslands motsvarighet till Nasa - Roscosmos. Detta är första gången som ett ryskt instrument kommer att monters ombord på en amerikansk marssond. Dans uppgift är att leta efter vatten som befinner sig under ytan eller inuti stenar. 

Förutom att undersöka stenar och andra formationer finns det även en liten väderstation ombord, byggd i Spanien, som gör det möjligt med dagliga väderleksrapporter. Rapporter som kommer beskriva det aktuella vädret på en detaljnivå som inte varit möjlig tidigare. Läs mer om instrumenten ombord >>>

Under de två åren som kvarstår till uppskjutningen kommer man ta det slutgiltiga beslutet om vilka instrument som ska monteras ombord. Det finns även gått om tid för provkörningar och justeringar av den slutgiltiga designen. Tack vare att MSL är större än tidigare marsbilar och det faktum att den använder plutonium gör att uppdraget blir mer effektivt än tidigare liknade uppdrag. Läs mer om uppdraget >>>

Animerad video över landningen och uppdraget

2006-10-16

NASA kommer i slutet av 2006 besluta om Mars Science Laboratory (MSL), som ska iväg till Mars 2009, skall drivas med solkraft eller med kärnkraft. Den senare ger rymdsonden en livslängd som vida överstiger en solpanelslösning. Nackdelen är dock om något händer under eller efter uppskjutningen då rymdsonden fortfarande befinner sig i atmosfären eller i omloppsbana runt jorden.

Under de senaste 40 åren har NASA haft tre incidenter med kärnkraftdrivna rymdsonder. Bland annat har man haft ett utsläpp av radioaktivitet i atmosfären. På grund av incidenterna är NASA alltid skyldig att genomföra offentliga utredningar och möten där man väger risk mot nytta. Hittills har man använt kärnreaktorer ombord på 16 rymdsonder. Den senaste är Plutosonden New Horizons som skickades iväg i januari i år.

Om man skulle använda en kärnkraftlösning ombord på MSL är det Plutonium 238 som man skulle använda. Den mängden som man i sådana fall skulle använda skulle motsvara en effektiv effekt på 110 - 120 watt, vid landningen, för de 10 olika instrumenten att använda. Efter 14 år skulle man fortfarande ha 90 watt tillförfogande. Detta ska jämföras med solpaneler som redan efter några få år har förlorat en stor det av sin effekt. En annan nackdel med solpaneler är att man är mer begränsad av var man kan landa då man måste ta hänsyn till Solens vinkel och effektstrålning. För MSL handlar det om att man måste landa inom 15 grader nord eller syd om Mars ekvator om man väljer en solcellslösning. Med kärnkraft ökar området man kan landa på till 60 grader nord eller syd om Mars ekvator.

2006-06-13

MSL i jämförelse med Mars Exploration Rover. Bild: NASA. Mer läsning Marssonder.

Mars Science Laboratory (MSL) är ännu ett steg i NASAs program att landsätta människor på Mars. MSL är en landare som kommer att åka runt på Mars yta och med hjälp av sina många instrument, bland annat kameror och spektrometrar, leta efter spår av liv på vår grannplanet. Uppskjutningen är beräknad till mellan den 15 september och 4 oktober 2009. Beroende på när man lyfter kommer man anlända till Mars mellan den 10 juli och 22 september, 2010.

Bland de viktigaste instrumenten ombord finns tre kameror och ett flertal spektrometrar. Med hjälp av dessa och andra verktyg kommer MSL att utföra sina fyra huvuduppdrag:

• Undersöka om det någonsin funnits liv på Mars.
• Undersöka klimatet på Mars.
• Undersöka Mars geologi.
• Förberedda för människor.

För att ha en chans att klara detta räknar man med att samla in minst 70 olika prover och undersöka dess på plats. Sträckan man räknar med att köra att upp till 20 kilometer från landningsplatsen. För att klara detta kommer MSL vara större än sina storasystrar Spirit och Opportunity som i skrivande stund har tillbringat nästan två och ett halvt år med att undersöka Mars yta.

För att klara att landa den 775 kilo tunga rymdfarkosten kommer man använda en blandning av gammal och ny teknik. Från tidigare uppdrag hämtar man kunskapen att landa med hjälp av fallskärm och raketer. Till detta kommer man att lägga en ny teknik som kommer att se till att MSL landar med hjulen neråt utan hjälp av skyddande kuddar. Detta gör att man kommer att kunna påbörja den vetenskapliga delen av uppdraget tidigare än om man landat rymdsonden inlindad i luftkuddar.

Jämförelse däckstorlek mellan Pathfinder, Mars Exploration Rover och Mars Science Laboratory. Bild: NASA.