2008-11-30
Progressfarkosten under inflygning mot
dockningsporten på Pirsmodulen.
Foto: NASA TV.
|
Efter en
fyra dagar lång resa sedan uppskjutningen tidigare i veckan dockade
Progress 31 med ISS på söndagseftermiddagen. Dockningen och inflygningen
mot ISS genomfördes i stort sett planenligt och klockan 13:28, svensk tid,
skedde dockningen. Då markkontrollen lyckades veckla ut den dockningsantenn som
krånglade efter uppskjutningen kunde inflygningen ske helt automatiskt.
Dock fick Yuri Lonchakov ta över styrningen av progressfarkosten när det
återstod ungefär 20 meter. Enligt uppgift ska det varit ett mindre tekniskt
problem med dockningssystemet ombord på progresskapseln som fick markkontrollen att avbryta
den automatiska dockningen.
Det är fortfarande inte kartlagt varför dockningsantennen inte
vecklades ut som planerat vid första försöket. En teori är att något
höll fast antennen och att detta föremål släppte under de
motortändningar som kapseln genomförde för att lägga sig i korrekt
omloppsbana.
Efter dockningen väntar ungefär två timmar av läcktester
innan besättningen kan öppna luckorna mellan farkosterna. När detta är
gjort börjar sedan arbetet med att flytta över material från
progresskapseln till ISS. Förutom vatten, syre, reservdelar och
förnödenheter finns det även julklappar och andra personliga saker till
besättningen ombord.
2008-11-26 | Uppdaterad
Progressfarkost under inflygning.
Foto: NASA.
|
Som
planerat lyfte Progress 31 från Baikonur Cosmodrome strax före klockan
två, svensk tid, på onsdagseftermiddagen. Uppskjutningen, som skedde
klockan 13:38, och den åtta minuter långa resan till rymden genomfördes
utan problem. Även farkostens två solpaneler ska ha vecklas ut som
planerat, dock finns det uppgifter som tyder på att en av farkostens
antenner inte har vecklas ut som planerat. Antennen ingår i det
automatiska dockningssystemet och om markkontrollen inte lyckas med att
fälla ut antennen innan söndagens dockning kan det bli aktuellt med en
manuell dockning av farkosten. Om en manuell dockning blir aktuell
kommer den fjärrstyras från ISS.
Antennen som inte har vecklas ut är en av två som mäter
bland annat avstånd under inflygningen mot ISS. Tack vare farkostens
uppdaterade datorsystem och andra modifikationer väger Progress 31 75
kilo mindre än den tidigare progressmodellen. Detta gör att det finns
möjlighet att ta med mer nyttolast.
2009-11-26
Endeavour
och hennes besättning har ännu inte utdockat från ISS men det är redan
hög tid för ISS-besättningen att blicka framåt. Detta då nästa
obemannade progresskapsel kommer lyfta från Baikonur på
onsdagseftermiddagen. Om går som planerat kommer Progress 31 lyfta
klockan 13:38.38, svensk tid, med hjälp av en bärraket av typ Soyuz-U.
Ombord finns 2,5 ton kläder, mat, vatten, reservdelar, förnödenheter och
framförallt julklappar. Då Progress 31 är utrustat med ett nytt digitalt
styr- och dockningssystem kommer kapseln ta fyra dagar på sig till ISS
istället för två. Detta för att ge markkontrollen tid att prova alla
sensorer och all elektronik ombord. Som förberedelse inför söndagens
dockning kommer ISS-besättningen att under onsdagen öva på det nya
dockningssystemet. Dockningen är planerad till klockan 13:23, svensk
tid, på söndag.
Om vi tar en titt ännu längre fram i tiden är det nu
klart att ESA-astronauten Frank De Winne kommer bli den första
europériska befälhavren ombord på ISS. De Winne, som kommer från
Belgien, har tidigare varit ombord på ISS mellan den 30 oktober och 10
november 2002. När De Winne anländer till ISS i maj nästa år kommer han
göra det som flygtekniker. Det är först i oktober samma år, när halva
besättningen roterar, som han kommer ta över befälet och behålla det
till han återvänder till jorden i november 2009.
En annan glädjande besättningsnyhet är att italienaren
Paolo Nespoli kommer ingå i besättning 26/27 och tillbringa tiden
november 2010 till maj 2011 ombord på ISS. Det är även fastställt hur
besättningarna ska se ut till och med maj 2011. Läs
mer om ISS-besättningarna >>>
2008-11-17
Zaryamodulen fotograferad från Endeavour den 6 december 1998.
Foto: NASA.
|
Den 20
november är en speciell dag i historien om ISS. För det var på denna dag
för tio år sedan som den första modulen till ISS lyfte. Modulen var den
ryska servicemodulen Zarya
och en dryg månad senare förenades Zarya med den amerikanska modulen
Unity. Att vi under de senaste åren har sett historia skrivas är det
ingen tvekan om och trots alla motgångar har byggandet av ISS visat att
internationellt samarbete fungerar och förenar. För om vi bakar tio år
till och landar i 1988 var det nog väldigt få personer som trodde att
USA och Ryssland tio år senare skulle ha en gemensam rymdstation i
omloppsbana runt jorden. Med andra ord är ISS-bygget inte bara viktig
utifrån ett tekniskt och vetenskapligt perspektiv utan även utifrån ett
politiskt dito. För det är genom samarbete och förståelse mellan länder
och kulturer som vi bygger starka band och minskar risken för framtida
konflikter.
Det som byggandet av ISS har visat är att trots
motgångar, både tekniska och politiska, finns det inget som kan sätta
stopp för människans inbyggda strävan efter att upptäcka och utveckla
nya saker. ISS är inte en slutstation, som en del vi få det att framstå
som, utan en början på människans strävan ut i rymden. För det är ombord
på ISS, i närheten av jordens trygga famn, som vi i lugn och ro kan
utveckla och lära oss att tillbringa långa perioder i tyngdlöst
tillstånd. Det handlar dock inte bara om hur människan påverkas utan
även lika mycket om hur material påverkas och förändras i den hårda
miljö som råder i rymden. Innan ISS-projektet påbörjades hade vi liten
kunskap om långtidspåverkan av material som dag efter dag utsätts från
miljön utanför jorden. Under de senaste tio åren har denna kunskap
blivit större men det krävs många tiotals år till innan vi vet
tillräckligt för att kunna skicka iväg människor på ett säkert sätt till
Mars och längre bort än så.
ISS fotograferad från Discovery den 11 juni 2008.
Foto: NASA.
|
Med andra ord är ISS inget snesprång eller vägslut utan
en kunskapens väg som är nödvändig att vandra på för att fortsätta resan
ut i det okända. För det är bättre att vi gör misstagen nu och lär oss
av dessa istället för att göra misstagen halvvägs till Mars.
Under de gångna tio åren har personer med ursprung från
bland annat USA, Kanada, Ryssland, Japan, Sverige, Tyskland, Frankrike,
Italien, Costa Rica, Storbritannien, Peru, Ungern, Sydafrika, Indien,
Brasilien, Belgien, Sydkorea, Australien, Malaysia och Spanien besökt
den internationella rymdstationen. Totalt rör det sig om 164 personer
(17 november 2008) från alla världsdelar, utom Syd- och Nordpolen, som
har besökt ISS en längre eller kortare tid. Oavsett om dessa personer
varit turister, ingått i en rymdfärjebesättning eller ISS-besättning har
de alla sätt samma sak - en värld utan gränser, en värld så omtålig men
ändå så stark. ISS är ett första steg i ett internationellt samarbete
som sträcker sig bortom jorden, månen och Mars. Ett steg som inte alltid
varit lätt att ta, men som måste tas. För om vi inte lär oss att
samarbeta och utmanar den yttersta gränsen är vi dömda.
Det är lätt att blicka tillbaka vid jubileum men just
denna gång är det än viktigare än någonsin att blicka framåt! Framåt mot
ett färdigställande av ISS och mer samarbete och gemensamma visioner.
Framåt mot en värld utan gränser - precis en sådan värld som bland annat
besökarna på ISS har sett.
Tidigare ISSnyheter >>>
