Senaste ISSnytt >>>
2007-03-26
Progress 23 strax efter
utdockningen.
Foto: NASA TV.
|
Som
planerat utdockade den ryska fraktfarkosten Progress 23 klockan 20:11,
svensk tid, på tisdagen. Utdockningen genomfördes utan
problem och om allt går som planerat kommer Progress 23 att
brinna upp under återinträdet i atmosfären strax före
klockan 01:00, svensk tid, natten till onsdag. Utdockningen gjordes
möjlig efter en extrainsatt rymdpromenad
för cirka en månad sedan då man åtgärdare
en trasig antenn som hindrade en utdockning.
Förutom
att Progressfarkosten förde med sig sopor från stationen
lämnade den även plats för förflyttning av den
Soyuzfarkost (Soyuz TMA-9) som är dockad med ISS. Denna förflyttning
är planerad till torsdag och sker som en förberedelse inför
dockningen av nästa Soyuzfarkost. Denna Soyuzfarkost kommer att
ha med sig nästa långtidsbesättning, besättning
15, till ISS och beräknas lyfta den 7 april.
Harmoni
för Node 2
Med hjälp av skolbarn i USA har NASA döpt sin sammankopplingsmodul
Node 2 till Harmoni (Harmony). Harmony kommer att åka upp med
STS-120 senare i år och kommer att sammanlänka de tre amerikanska
modulerna Destiny, Quest och Unity.
Uppskjutningen
av Europas transportfarkost försenad
Uppskjutningen Jules Verne, som är den första av flera europeiska
transportfarkoster, har blivit framflyttad till slutet av året.
Anledningen är dels det täta uppskjutningsschemat till ISS
och dels det faktum att ESA anser sig behöva mer tid till att
genomföra de sista testerna inför uppskjutningen. Som planeringen
ser ut i dagsläget kommer Jules Verne att lyfta tidigaste i november
istället för i juli som tidigare planerat.
När
det gäller hårdvaran skall den enligt ESA vara färdigtestad
och godkänd till hundra procent. Det som återstår
är att förberedda den Arianeraket som ska lyfta Jules Verne
samt finslipa interfacet mellan Jules Verne och ISS.
Förutom
att transportera upp till sju ton förnödenheter till ISS
kommer Jules Verne och dess efterföljare även användas
till att höjs och justera ISS bana.
2007-03-13
Efter
en relativ lugn tid, om man nu kan benämna någon tid ombord
lugn, efter den serie av rymdpromenader som den tre personer starka
ISS-besättningen utförde tidigare i år börjar
en ny hektisk tid ombord. I veckan som gick genomförde besättningen,
förutom en rad vetenskapliga experiment, förberedelser inför
ankomsten av Europas automatiska transportmodul (ATV) senare i år,
förberedelser inför aktiveringen den nya syregeneratorn
senare i år samt förberedelser inför ett antal dockningar
och utdockningar den närmaste tiden. När det gäller
aktiveringen av syregeneratorn, som är planerad att ske inom
det närmsta halvåret, ärv detta en förutsättning
för att man ska kunna utöka besättningen ombord till
sex personer.
I kronologisk
ordning handlar det först om en höjning av ISS bana den
15 mars för att förberedda inför besättning
15s ankomst den 9 april klockan 21:03. Banhöjningen kommer
att ske med hjälp av den dockade fraktmodulen Progress 23. Uppskjutningen
av den Soyuzkapsel som ska ta nästa långtidsbesättning
samt rymdturist kommer att ske två dagar innan dockningen.
För
att lämna plats för den ankommande Soyuzkapseln kommer fraktmodulen
Progress 23 att utdocka den 27 mars och lämna dockningsporten
på Zvezdamodulen fri.
Soyuz
TMA-9, som är dockad med ISS, kommer att utdocka den 20 april
med besättning 14 ombord samt rymdturisten
Charles Simonyi, som följde med besättning 15 upp.
Japansk
forskningsmodul har anlänt till Kennedy
Kibo.
Foto: NASA.
|
Tidigt
på måndagen, lokal tid, nåddes ännu en milstolpe
i ISS-projekts historia. Efter en resa på tusentals kilometer
nådde forskningsmodulen Kibo fram till Kennedy Space Center
och Florida. Den japanska forskningsmodulen, vars namn betyder "hopp",
hade påbörja sin långa resa den 6 februari i Yokohama,
Japan. Kibo, som består av tre delelement, kommer att dockas
till resten av rymdstationen under första halvåret 2008
efter att ha liftat med STS-123.
Förutom
att vara en av ISS tre stora forskningsmoduler kommer Kibo att vara
Japans huvudbidrag till rymdstationen. Kibo kommer att göra forskningsmodulerna
Destiny (USA) och Columbus (Europa) sällskap och utgöra
ISS forskningsryggrad.
ISSnytt februari 2007 | ISSnytt 2006