Uppdrag: Rosetta. Uppskjutning: Kl. 09:17 den 2 mars 2004. Förbiflygning av Steins: september 2008. Förbiflygning av Lutetia: juli 2010. Framme vid Churyumov-Gerasimenko: juli 2014. Raket: Ariane 5G. Uppdragets avslutas: slutet av 2015.
Jorden fotograferad
på ett avstånd av 633 000 kilometer den 12 november
2009.
Foto: ESA.
På
morgonen, svensk tid, den 13 november 2009 genomförde ESAs rymdsond
Rosetta sin sista förbiflygning av jorden. Förbiflygningen gjordes
för att rymdsonden skulle öka farten under sin 7100 miljoner kilometer
långa resa till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Som närmast kom
Rosetta klockan 09:45.40, svensk tid, då rymdsonden befann sig 2481
kilometer ovanför vattnen söder om den Indonesiska ön Java.
Förbiflygningen genomfördes helt automatiskt och den relativa
hasigheten till jorden var 13,34 km/s. Bekräftelsen på att
förbiflygningen genomförts planenligt kom 20 minuter senare då
markkontrollen återigen fick kontakt med rymdsonden. ESA har
bekräftat att Rosettas hastighet ökade med 3,6 km/s tack vare
förbiflygningen.
I och med denna tredje förbiflygningen av jorden har Rosetta
genomfört drygt 4500 miljoner kilometer på sin resa till
kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Om allt går som planerat kommer
Rosetta komma fram till till 67P/Churyumov-Gerasimenko i maj 2014.
Nästa större event för Rosetta är förbiflygningen av asteroiden
Lutetia i juli nästa år. I mitten av 2011 kommer Rosetta gå in i ett
viloläge inför den kyligaste delen av sin resa. Planen är sedan att
väcka upp rymdsonden under våren 2014.
2008-09-07
Steins fotograferad på 800 kilometers avstånd.
Foto: ESA.
Fredagens
förbiflygning av asteroiden Steins genomfördes planenligt och några
timmar efter Rosettas närkontakt tankade rymdsonden ner de första
fotografierna till jorden. När Rosetta befann sig som närmast
Steins, på ett avstånd av 800 kilometer, var avståndet till jorden
2,41 astronomiska enheter, vilket motsvarar 360 miljoner kilometer.
Bekräftelsen att förbiflygningen hade genomförts
kom klockan 22:14, svensk tid, då markkontrollen European Space
Operations Centre (ESOC) i Darmstadt, Tyskland, mottog de första
signalerna från Rosetta efter att förbiflygningen inletts tidigare
på kvällen. Anledningen till att signalerna dröjde var att Rosetta
var tvungen att ha sig antenn riktad bort från jorden under
förbiflygningen.
Den data som Rosetta samlade under förbiflygningen kommer ge
forskare ny och väderfull kunskap om asteroider och dess egenskaper.
Det som kunnat ses direkt är att Steins yta har många spår av
nedslag vilket tyder på att asteroiden är gammal.
Steins som asteroiden såg ut på 800 - 2000 kilometers avstånd.
Video: ESA.
På fredagskvällen är det dags för rymdsonden Rosetta att genomföra sin
närgångna passage av asteroiden Steins. Rosetta inledde sin
Steinskampanj redan den 4 augusti och i måndags gick rymdsonden och
markkontrollen in i slutfasen av förbiflygningen. Som närmast kommer
Rosetta befinna sig Steins klockan 20:58, svensk tid, den 5 september.
Avståndet mellan Rosetta och Steins kommer då vara ungefär
800 meter och Rosettas relativa hastighet gentemot Steins kommer
vara 8,6 kilometer i sekunden.
Omkring 36 timmar och 12 timmar innan närmsta kontakt kommer
Rosetta ha möjlighet att finjustera sin bana. När det sista
banjusteringsfönstret stängs klockan 10:20, svensk tid, på fredagen
kommer Rosetta gå över i "tracking mode", vilket betyder att
rymdsonden låser in sig på Steins. När det återstår 20 - 40
minuter till närmsta kontakt kommer Rosetta genomföra en flipp för
att lägga sig i optimalt läge för att studera Steins. Bland annat
innebär detta att rymdsonden kommer ha solen direkt bakifrån. När
flippen är klar kommer Rosetta gå över till sitt förprogrammerade
förbiflygningsmode.
När Rosetta befinner som närmast Steins kommer avståndet till
jorden vara 2,41 astronomiska enheter, vilket motsvarar 360
kilometer. På detta avstånd tar det 20 minuter för radiosignalerna att
färdas enkel väg. Första nedtankningen av vetenskapliga data från
förbiflygningen kommer ske klockan 22:30, svensk tid, på fredag.
2008-08-07
Artistbild över Steins.
Bild: ESA.
Den 4
augusti inledde rymdsonden Rosetta en månadslång kampanj för att
studera asteroiden Steins. Som Astrowebb skrivit om tidigare är
Steins bara ett delmål på Rosettas långa resa och när rymdsonden
påbörjade sina mätningar i måndags befann den sig Rosetta 24
miljoner kilometer ifrån Steins. Spårningen av asteroiden sker med
hjälp av rymdsondens optiska instrument och om allt går som planerat
kommer detta pågå fram till den 4 september. Vid denna tidpunkt
kommer avståndet mellan Steins och Rosetta vara 950 000 kilometer.
Som närmast kommer Rosetta vara dagen efter, den 5 september, då
avståndet till Steins kommer vara 800 kilometer.
Med start 11 dagar innan Rosetta passerar Steins
som närmast kommer även rymdsondens navigationskameror användas för
att spåra och kartlägga asteroiden. Detta gör det möjligt att
finjustera Rosettas bana så att rymdsonden passerar på ett optimalt
avstånd från Steins den 5 september.
Förutom att spåra Steins optiskt kommer Rosetta,
med start den 25 augusti, även att fotografera och använda sina
andra instrument för att kartlägga Steins. Förutom att få reda på
mer om asteroiden är Rosettas uppdrag att kartlägga Steins
omloppsbana. Forskarna hoppas på att kunna minska osäkerheten i
mätningarna av omloppsbanan från 100 kilometer till två kilometer.
2008-07-07
Rymdsonden
Rosetta har inför förbiflygningen av asteroiden Steins blivit
"uppväckt" ur sin tre månader långa dvala. Förbiflygningen, som är
den första av två stycken när det gällande asteroider, är bara ett delmål på
rymdsondens tio år långa resa till kometen Churyumov-Gerasimenko,
och kommer ske den 5 september. Vid tidpunkten för förbiflygningen
kommer Rosetta ha färdas 3 700 kilometer, vilket är drygt häften av
de 6 500 kilometer som Rosetta kommer ha färdas när den når fram
till Churyumov-Gerasimenko.
Under den kommande månaden kommer markpersonal att gå igenom
Rosettas olika system och instrument för att se om allt fungerar som
planerat. Med start den 4 augusti kommer Rosetta börja följa Steins
med sitt navigationsinstrument för att kartlägga asteroidens bana.
Hittills har astronomerna endast haft tillgång till markbaserade
observationer av Steins vilket gör att dess bana och sammansättning
inte är kartlagd i detalj.
Vid förbiflygningen, som kommer ske på ett avstånd av 800
kilometer, kommer Rosetta använda alla sina olika instrument för att
kartlägga Steins. Bland annat vill astronomerna få reda på Steins
sammansättning, dess bana, hur ytan ser samt studera hur solvinden
beter sig när denna träffar asteroidens yta. Informationen om Steins
yta kommer bland annat användas för att jämföra Steins med andra
asteroider. Rosettas relativa hastighet vid förbiflygningen kommer
vara 8,6 kilometer per sekund.
Som närmast Steins kommer Rosetta befinna klockan 20:37, svensk
tid, den 4 september. Anledningen till att Rosetta legat i dvala de
senaste månaderna är för att spara på rymdsondens instrument.
2007-11-13
Artistbild av förbiflygningen.
Bild: ESA.
Under
tisdagskvällen flög ESAs rymdsond Rosetta som närmast jorden på sin
långa resa till kometen Churyumov-Gerasimenko.
Som närmast kom rymdsonden klockan 21:27, svensk tid, då Rosetta
befann sig 5 301 kilometer ovanför jordytan. Vid denna tidpunkt flög
Rosetta över Stilla Havet sydväst om Chile. Anledningen till
förbiflygningen, som var den andra av totalt tre stycken, var att få
extra fart. Hastigheten vid förbiflygningen, relativt till jorden,
var 12,5 kilometer per sekund. Detta motsvarar ungefär 45 000
kilometer i timmen.
Som förberedelse inför
förbiflygningen genomfördes det den 18 oktober en banjustering för
att få Rosetta att lägga sig in rätt bana inför närkontakten med
jorden. När bara några timmar återstod kyldes Rosettas
CCD-kamera ner. Denna användes sedan under förbiflygningen för att
bland annat fotografera månen och jorden. Förutom att få bra
fotografier på jorden och månen var detta även ett tillfälle att
kontrollera att kameran fungerar som den ska.
Nästa förbiflygning av jorden
kommer att ske den 13 november 2009.
2007-02-25
Detta
fotografi av Mars med delar av Rosetta i förgrunden togs
den 24 februari på ett avstånd av 1 000 kilometer.
Foto: ESA.
Tidigt
på söndagsmorgonen, svensk tid, genomförde rymdsonden
Rosetta sin första och enda förbiflygning av Mars. Förbiflygningen
var planerad sedan tidigare och använda för att öka
hastigheten på Rosetta. Hela manövern skedde mellan klockan
04:13 och 04:40, svensk tid, på söndagsmorgonen på
ett avstånd från Mars på 250 kilometer och ledde
in Rosetta på en helt ny bana.
Innan
förbiflygningen vara man lite orolig hur Rosetta skulle klara
de 15 minuter som rymdsonden skulle befinna sig i skuggan bakom Mars
och inte kunna ladda sina solpaneler. För att klara av detta
har teknikerna arbetat i månader för att ta fram en plan
för att minska elåtgången under dessa 15 minuter
till ett minimum. Resultatet av detta arbete var att man stängde
av eller ner alla icke nödvändiga instrument på effektsparläge.
På
söndagen bekräftade ESA att förbiflygningen hade genomförts
som planerat och att Rosetta nu är på rätt väg
inför sin förbiflygning av jorden i november i år.
Den första förbiflygningen av jorden skedde år 2005
och den tredje och sista kommer att ske år 2009.
Rosettas
huvuduppdrag är att besöka kometen Churyumov-Gerasimenko
samt landsätta en landare på nämnda komet. Om allt
går som planerat kommer Rosetta vara framme i mitten av 2014.
Under resan dit kommer Rosetta att göra två till förbiflygningar
av jorden (2007 och 2009) samt flyga förbi de asteroiderna Lutetia
och Steins, (2008 och 2010).
Från
och med juli 2011 och 2,5 år framåt kommer man att ha
radiotystnad mellan Rosetta och markkontrollen. Under denna period
kommer Rosetta få klara sig själv och bland annat föra
en förbiflygning av Jupiter.
Detta
fotografi av Mars är taget med Rosettas OSIRIS-instrument
på ett avstånd av 240 000 kilometer.
Foto: ESA.
Detta
fotografi av Mars och dess atmosfär är taget med Rosettas
OSIRIS-instrument på ett avstånd av 240 000 kilometer.
Foto: ESA.
2007-01-29
Detta
fotografi av Mars och Vintergatan togs den 3 december förra
året. Den 25 februari kommer Rosetta ta hjälp av Mars
för öka sin hastighet.
Foto: ESA.
Film Rosettas
förbiflygning (Avi, 113 kb)
I början
av året hade den europeiska kometjägaren, Rosetta, en första
kontakt med ett av sina delmål - asteroiden 21-Lutetia. Lutetia
är en av två asteroider, den andra är 2867-Steins,
som kommer få upprepare förbiflygningar av Rosetta. Som
närmast kommer rymdsonden komma de två asteroiderna i september
2008 och juli 2010. Under förbiflygningen i september kommer
Rosetta befinna sig ungefär 1 700 kilometer från Steins
medan Lutetia kommer flygas förbi på ett avstånd
av ungefär 3 000 kilometer i juli 2010.
Årets
förbiflygning av Lutetia genomfördes den 2 - 3 januari och
under de 36 timmar som man vände delar av rymdsondens instrument
mot asteroiden och med hjälp av kameran OSIRIS, (Optical, Spectroscopic,
and Infrared Remote Imaging System) tog man ett flertal fotografier
på ett avstånd av 245 miljoner kilometer. Dessa fotografier
har man sedan satt ihop till en film som visar förbiflygningen.
Tack
vare förbiflygningen av Lutetia kommer forskarna och teknikerna
få möjlighet att studera asteroiden på håll
för att sedan göra en så perfekt förbiflygning
som man kan år 2010.
Lutetia
och Steins skiljer sig åt främst när det gäller
storlek då Steins bara är några få kilometer
i diameter medan Lutetia uppskattas till ungefär 100 kilometer
bredd.
2005-03-06
Månen
fotograferad på ett avstånd av 445 988 kilometer klockan 13:20
i fredags.
Foto: ESA.
Den europeriska
kometjägaren Rosetta hade en av sina närkontakter med jorden
i fredags. Som närmast kom Rosetta klockan 23:09:14, svensk tid,
då den befann sig 1 954,74 kilometer ovanför Mexico. Den
relativa hastigheten var 38 000 kilometer i timmen.
Tack
vare förbiflygningen fick man möglighet att testa asteroidinstrumenten
ombord som man använda vis förbiflygningarna av asteroiderna
Steins och Lutetia år 2008 och 2010. I fredags var det månen
som fick leka asteroid och här intill kan du se en del av bilderna.
Man räknar med att släppa mer bilder under tisdagen på
månen och jorden.
Alla
instrument ombord på Rosetta fungerar tillfredställande
och i dagsläget verkar allt vara bra ombord och resan mot komet
Churyumov-Gerasimenko fortsätter. Man beräknar att vara
fram år 2014. Innan dess kommer man att flyga förbi jorden
två gånger till (2007 och 2008) och Mars en gång
(2007).
På
ESAs
webbsida kan du se en animation av Rosettas förbiflygning av
jorden.
2004-03-16
Rosetta.
Bild: ESA.
Då
det visade sig att Rosettas uppskjutning var i stort sätt perfekt
har man bestämt sig för att flyga förbi två asteroider
på väg mot slutmålet. Detta efter att man har tillräckligt
med reservbränsle kvar efter uppskjutningen. Asteroiderna som
kommer att få besök är Steins och Lutetia. Båda
två ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.
Steins
är den minsta av dessa två objekt och har en diameter på
endast några kilometer. Rosetta kommer att göra en förbiflygning
av Steins den 5 september 2008 på ett avstånd av cirka
1 700 kilometer och med en fart av 9 kilometer/sekund. Denna passage
kommer att äga rum under Rosettas första passage genom asteroidbältet.
Steins
är troligen ett fragment av en större asteroid som i historien
har krockat med ett annat objekt som kommit ivägen.
Lutetia
som har en diameter på cirka 100 kilometer kommer att få
besök den 10 juli 2010 då Rosetta kommer att flyga förbi
asteroiden på ett avstånd av cirka 3 000 kilometer och
i en hastighet av 15 kilometer/sekund. Denna passage kommer att äga
rum under Rosettas andra asteroidbälte passage.
Under
passagerna kommer Rosetta att bland annat fotografera Steins och Lutetia
och använda sina instrument för att ta reda på temperaturen
och massan. Rosetta kommer även att undersöka om det finns
gas eller småpartiklar omkring dessa två asteroider.
2004-03-02
Rosetta
i omloppsbana runt kometen.
Bild: ESA/AOES Medialab.
I
morse efter mer än ett års väntan lyfte äntligen
ESAs kometsond Rosetta. Uppskjutningen, som gick utan problem, skedde
klockan 08:17 CET på tisdagsmorgonen. Uppskjutningen är
historisk då Rosetta blir den första rymdsonden att gå
in i en omloppsbana runt en komet och släppa ner en landare på
den samma.
När
Rosetta kommer fram till sitt mål år 2014 kommer rymdsonden
att gå in i en låg omloppsbana och när den har hittat
en lämplig landningsplats kommer den att landsätta Philae
på ytan. Läs mer längre ner på sidan.
2004-03-01
På
tisdagmorgon klockan 08:17:44 CET eller klockan 08:37:44 CET är
det dags för Rosetta att lyfta, om inget kommer ivägen.
Torsdagens försök fick ställas in på grund av
dåligt väder och fredagens på grund av tekniska problem.
Men det var som ESAs chef, Jean-Jacques, sa i slutet av förra
veckan: "A few extra days on Earth for our 'baby' will have no
consequence for this 10 year mission."
Nu kan
vi bara hoppas att Rosetta lyfter imorgon så att ESAs kometsond
kommer fram till sitt mål så vi inte behöver vänta
ett år till.
Uppskjutningen
av Rosetta har flyttas fram igen. Den här gången beror
det på tekniska problem. För vid en inspektion igår
upptäckte man att en 10 x 15 centimeter stor isoleringsbit hade
lossnat från bränsletanken. Detta gjorde att man fick ställa
in fredagens uppskjutning. Man kommer nu att limma fast en ny isoleringsbit,
men detta tar ett tag. Detta och det faktum att personalen måste
vila gör att uppskjutningen tidigaste kommer att ske på
måndag eller tisdag.
2004-02-26
Ariane
5G står startklar.
Foto: ESA/CNES/ARIANESPACE-S. Corvaja.
Med
ungefär 20 minuter kvar innan dagens uppskjutningen bestämde
ESA att ställa in dagens försök att få iväg
Rosetta. Detta eftersom man ansåg att vindstyrkorna på
hög höjd var för starka.
Då
man inte har något uppskjutningsfönster att tala om har
man fått flytta fram uppskjutningen till imorgon fredag. Även
morgondagens uppskjutningsförsök kommer att ske klockan
08:36 CET. Om man inte kan lyfta imorgon får man vänta
6 dagar på nästa försök. Detta för att man
i så falla måste tömma raketen på bränsle
och sen fylla på den igen.
2004-02-15
ESAs
rymdsond Rosetta, som ska besöka en komet, är klar för
start den 26 februari 2004. Egentligen skulle starten ha ägt rum
för ungefär ett år sen med på grund av att en
Arianeraket exploterade fick man skjuta upp starten.
Resan
till kometen, som heter 67P/Comet Churyumov-Gerasimenko, beräknas
att ta drygt tio år och således kommer Rosetta att vara
framme i mitten av 2014. Med hjälp av gravitationen från
Mars (2007) och jorden (2005, 2007 och 2008) kommer man att öka
farten.
År
2008 kommer Rosetta att färdas nära en asteroid och från
juli 2011 och 2,5 år framåt kommer att ha radiotystnad
och under denna tid kommer Rosetta att få klara sig själv.
Bland annat kommer Rosetta under den här tiden att flyga nära
Jupiter innan den år 2014 når fram till sitt mål.
Väl
framme vid kometen kommer huvuduppdraget att pågå i 2
år och för att undersöka kometen på nära
hål har man en landare med sig. Denna landare kommer att landa
på ytan efter några månader och borra sig ner en
bit. Bland annat vill man få reda på hur mycket av jordens
vatten som kommer från kometer.