2006-02-27

Instrumentet DORIS. Foto: ESA.

Uppskjutningen. Foto: ESA.

ESA har beslutat att bygga en ersättningssatellit för CyroSat som havererade strax efter uppskjutningen i oktober förra året. Uppdraget går under det fyndiga namnet CyroSat-2 och kommer att ha samma uppdragsmål som CyroSat.

Uppdraget går ut på att mäta tjockleken på isen både på land och till havs. Datan man samlar in kommer sedan användas för att jämföra och kontrollera hur den globala uppvärmningen påverkar issmältningen. Uppskjutningen är planerad till mars 2009.

CyroSats huvudinstrument är SAR/Interferometric Radar Altimeter (SIRAL). SIRAL kommer att sända ut radarsignaler som kommer att tas emot av två mottagarstationer. För att få en hög positionsbestämning av satelliten kommer man använda instrumentet Doppler Orbitography and Radiopositioning Integrated by Satellite (DORIS) som med hjälp av en trio stjärnor. Detta gör att man kommer få en väldigt exakt positionsbestämning. Förenklat kommer man skicka ut en laserstråle och mätta tiden det tar för denna att komma tillbaka.

2005-10-09

Första steget gjorde sitt jobb och andra steget gjorde sitt jobb till en början, sen blev det tyst. Lördagens uppskjutning av satelliten CryoSat misslyckades då den ryska raketen inte lyckades placera satelliten i omloppsbana. Troligtvis föll CryoSat ner i havet då man inte hittills har mottagit någon signal från satelliten. Tanken var att markkontrollen i Kiruna skulle fingera som mottagarstation för CryoSat.

Den första tekniska undersökningen tyder på att det var när huvudmotorn för det andra steget skulle stänga av som något gick fel. Fram till dess hade uppskjutningen genomförs utan problem.

Uppskjutningen ägde rum klockan 17:02, svensk tid, på lördagen från den ryska rymdbasen Plesetsk Cosmodrome. Själva uppskjutningen genomfördes utan problem och om allt gått som planerad hade man nått beräknad omloppsbana och påbörjat utforskningen av isområdena.

2005-10-04

Satelliten CryoSat, som ska lyfta den 8 oktober, kommer en gång för alla besvara frågan om världens ismassor smälter på grund av klimatförändringar eller inte. Att det blir varmare är de flesta forskare överens om, men det råder större oenighet isarna smälter som en följd av detta. Anledningen till att man är intresserad av att veta detta är för att isarna vid Nord - och Sydpolen påverkar det globala klimatet mer än något annat.

CryoSat. Foto: ESA.

En verkan av smältande isar är att atmosfären skulle bli värmare då mindre mängd is skulle mindre solvärme reflekteras bort från jorden och denna värme skulle istället tas upp av atmosfären. Totalt reflekterar isen ungefär 80 procent av den värme som träffar ytan. Mindre is skulle även innebära att luften i polartrakterna skulle värmas upp av det värme vattnet, vilket i sig skulle leda till värmare klimat.

För att vara säkra på forskningsresultaten från CryoSat kommer man ta prover fån ytan för att jämföra resultaten. Hela projektet driva av ESA med norska forskare som huvudmän. Även andra ESA-länder är inblandade, bland annat Finkand.

CryoSat beräknas vara uppe i tre år och kommer att mäta både istäcket på land och i haven. Om allt går som planerat kommer man få en bra och heltäckande bild av vad som händer med istäcket. Då en stor mängd av istäcket finns på land kan en omfattande smältning höja havsnivån och hota låglänta kustområden och höja temperaturen.

Uppskjutningen kommer att ske från Plesetsk Cosmodrome, Ryssland, klockan 17:03, svensk tid, den 8 oktober.