"A small step for a man, a giant leap for mankind". Foto: NASA.

För fyrtio år sedan blev Neil Armstrong och Edwin Aldrin de första människorna att sätta sina fötter på en annan himlakropp. Denna himlakropp var jordens följeslagade månen, en mytomspunnen plats som är en förutsättning för livet här på jorden. Månlandningen i juli 1969 var höjdpunkten på ett rymdprogram som började över nio år tidigare den 25 maj 1961. För den 25 maj 1961, tio dagar efter USAs första bemannade rymduppskjutning, höll president John F. Kennedy ett tal inför USAs kongress där han satte ett mål för USAs rymdprogram som på den tiden ansågs som väldigt avlägset. Målet var att landsätta en människa på månen innan decenniets slut och ta henne säkert tillbaka till jorden. Med dessa ord hade NASA fått sina order och det vara bara att sätta igång.

På bara nio år lyckades NASA med att utveckla helt nya material, verktyg och maskiner som i slutändan ledde fram till det första bemannade månuppdraget i december 1968. För under julhelgen 1968 blev astronauterna Frank Borman, James Lovell, Jr. och William Anders de första människorna att få se månens baksida och inte bara en gång utan tio gånger. Apollo 8 hade dock ingen månlandare med sig, denna var ej helt färdig ännu, utan astronauterna fick nöja sig med att lågsniffa över månytan. Det första uppdraget att ha med sig en månlandare var Apollo 9 i mars 1969. Månlandaren, som var döpt till Spider, fick dock aldrig känna på något måndamm då Apollo 9 endast flög i omloppsbana runt jorden för att testa ut alla system ombord. Den första månlandaren att få närkontakt med månen var Snoopy ombord på Apollo 10. Men inte heller Snoopy fick känna något måndamm under sina fötter då Apollo 10 gjorde i stort sätt samma sak som Apollo 9 men i omloppsbana runt månen.

Den första månlandaren att få smaka på måndamm var Eagle ombord på Apollo 11. Ombord på Egale vid månlandningen den 20 juli 1969 fanns Armstrong och Aldrin. Kvar i omloppsbana runt månen, ombord på kommandoservicemodulen Columbia, fanns Michael Collins. Efter Egale fick även månlandarna Intrepid (Apollo 12), Antares (Apollo 14), Falcon (Apollo 15), Orion (Apollo 16) och Challenger (Apollo 17) känna på hur det var på månen. Månlandaren Aquarius (Apollo 13) var dock inte lika lyckosam då uppdraget fick göras om till ett räddningsuppdrag efter en explosion ombord på servicemodulen.

Om du vill fördjupa dig mer i Apolloprogrammet, efter att du läst Astrowebbs sidor, se bilder och otaliga filmer rekommenderar jag NASAs Apollosidor. Se även NASAs interaktiva sida om Apollo 11. En annan nyttlig länk är till presskit och uppdragsrapporter för alla Apollouppdrag.