ör fyrtio
år sedan blev Neil Armstrong och Edwin Aldrin de första människorna att
sätta sina fötter på en annan himlakropp. Denna himlakropp var jordens
följeslagade månen, en
mytomspunnen plats som är en förutsättning för livet här på
jorden. Månlandningen i
juli 1969 var höjdpunkten på ett rymdprogram som började över nio år
tidigare den 25 maj 1961. För den 25 maj 1961, tio dagar efter USAs
första bemannade rymduppskjutning, höll president John F. Kennedy ett
tal inför USAs kongress där han satte ett mål för USAs rymdprogram som
på den tiden ansågs som väldigt avlägset. Målet var att landsätta en
människa på månen innan decenniets slut och ta henne säkert tillbaka
till jorden. Med dessa ord hade NASA fått sina order och det vara bara
att sätta igång.
På bara nio år lyckades NASA med att utveckla helt nya material,
verktyg och maskiner som i slutändan ledde fram till det första
bemannade månuppdraget i december 1968. För under julhelgen 1968 blev
astronauterna Frank Borman, James Lovell, Jr. och William Anders de
första människorna att få se månens baksida och inte bara en gång utan
tio gånger. Apollo 8 hade dock ingen månlandare med sig, denna var ej
helt färdig ännu, utan astronauterna fick nöja sig med att lågsniffa
över månytan. Det första uppdraget att ha med sig en månlandare var
Apollo 9 i mars 1969. Månlandaren, som var döpt till Spider, fick dock
aldrig känna på något måndamm då Apollo 9 endast flög i omloppsbana runt
jorden för att testa ut alla system ombord. Den första månlandaren att
få närkontakt med månen var Snoopy ombord på Apollo 10. Men inte heller
Snoopy fick känna något måndamm under sina fötter då Apollo 10 gjorde i
stort sätt samma sak som Apollo 9 men i omloppsbana runt månen.
Den första månlandaren att få smaka på måndamm var Eagle ombord på
Apollo 11. Ombord på Egale vid månlandningen den 20 juli 1969 fanns
Armstrong och Aldrin. Kvar i omloppsbana runt månen, ombord på
kommandoservicemodulen Columbia, fanns Michael Collins. Efter Egale fick
även månlandarna Intrepid (Apollo 12), Antares (Apollo 14), Falcon
(Apollo 15), Orion (Apollo 16) och Challenger (Apollo 17) känna på hur
det var på månen. Månlandaren Aquarius (Apollo 13) var dock inte lika
lyckosam då uppdraget fick göras om till ett räddningsuppdrag efter en
explosion ombord på servicemodulen.
Om du vill fördjupa dig mer i Apolloprogrammet, efter att du läst
Astrowebbs sidor, se bilder och otaliga filmer rekommenderar jag NASAs