Artistbild av en superjord.
Bild: ESO/L. Calçada.
|
Ett
internationellt team av planetjägare har med hjälp av 3,6
metersteleskopet vid ESOs observatorium La Silla i Chile och
instrumentet HARPS upptäckt att så kallade superjordar är vanligare
i våran närhet än tidigare trott. Enligt forskarteamet kan det
finnas tiotals miljarder superjordar i den beboeliga zonen bara i
Vintergatan varav ungefär hundra inom ett avstånd på 30 ljusår från
jorden, vilket i sammanhanget får ses som nästgårds.
För att komma fram till detta resultat har
forskarteamet under sex år studerat röda dvärgar och förekomsten av
exoplaneter runt dessa och då främst stenplaneter i jordens storlek
inom den beboeliga zonen. Anledningen till att teamet riktat in sig
på röda dvärgar är för att den typ av stjärntyp utgör 80 procent av
alla stjärnor i Vintergatan. Jämfört med solen är röda dvärgar både
ljussvagare och kallare, men det gör även att de överlever mycket
längre vilket gör röda dvärgar till en ytterst vanlig stjärntyp.
Totalt uppskattas det att bara i Vintergatan finns
160 miljarder röda dvärgar och då teamets arbete pekar på att 41
procent av dessa har superjordar i den beboliga zonen visar enkel
matematik att jordlika planeter, i betydelsen stenplaneter i
jordstorlek inom den beboliga zonen, är relativt vanliga.
För att få en grund till sin forskning började teamet med att
studera 102 noga utvalda röda dvärgar på södra halvklotet med hjälp
av HARPS. Runt dessa 102 stjärnor fann man totalt nio superjordar
varav två inom den beboliga zonen. Efter detta gick teamet vidare
med att studera även stjärnor utan exoplaneter samt med samma metod
återupptäcka redan kända exoplaneter. Genom att sedan slå ihop alla
mätningar kom teamet fram till att 41 procent av de röda dvärgarna
har superjordar i den beboeliga zonen, i ett spann mellan 28 procent
och 95 procent. Teamet kom även fram till att exoplaneter i storlek
med Jupiter och Saturnus är betydligt ovanligare då endast tolv
procent av de röda dvärgarna hade denna typ av exoplaneter.
Med superjord menar man en exoplanet som är mellan
en och tio gånger jordens massa och den beboliga zonen definieras
som den zon runt en stjärna där vatten kan finnas i flytande form på
planetytan. Nackdelen med röda dvärgar är att de kan ha utbrott som
bestrålar planeterna med röntgen- och uv-strålning, vilket försvårar
uppkomsten av liv
