Artistbild av
Eris.
Bild: ESO/L. Calçada
|
Med hjälp av en ockultation i november förra året har
astronomer kunnat fastställa bland annat storleken på dvärgplaneten
Eris. Ockulationen skedde när Eris passerade framför en avlägsen
ljussvag stjärna och det hela observerades med hjälp av teleskop
placerade i Chile. Ockultationer av denna typ är relativt sällsynta
men utmärkta tillfällen att bland annat göra noggranna mätningar av
storlek och form på objekt som ligger en bit ut i solsystemet.
Förutom att mäta storleken på dvärgplaneter kan samma metod även
användas för att fastställa storleken och formen på exempelvis en
asteroid.
Totalt användes 26 teleskop runt om i världen för att försöka
fånga ockultationen men det vara bara från två platser i Chile som
det hela kunde observeras direkt. Bland teleskopen som fångade
ockultationen var ESOs La Silla-observatorium med
TRAPPIST-teleskopet samt två teleskop i San Pedro de Atacama. Alla
tre teleskop registrerade en nedgång i stjärnas ljusstyrka när Eris
passerade framför stjärnan.
Tidigare observationer har antytt att Eris haft en diameter
på omkring 3000 kilometer och dvärgplaneten har uppskattas vara 25
procent större än Pluto. Mätningarna i november förra året har dock
gett att Eris har en diameter på 2326 kilometer, med en felmarginal
på 12 kilometer. Då Plutos diameter uppskattas till mellan 2300 och
2400 kilometer gör dels att dvärgplaneterna är lika stora och dels
att Eris storlek är mer exakt känd än Plutos. Att det förhåller sig
på detta sätt beror på att Pluto på grund av sin atmosfär är svårare
att bedöma kanterna på under en ockultation.
För att fastställa Eris massa har omloppsbana för dess måne
Dysnomia används och efter mätningar har det visat sig att Eris
massa är 27 procents större än Plutos. Med hjälp av massan och
diametern har astronomerna sedan kunnat uppskatta densiteten till
2,52 gram per kubikcentimeter. I sin tur betyder detta att Eris
troligen är en stenkropp med en tunn hinna av is.
Eris ljusa yta, där hela 96 procent av det infallande
solljuset reflekteras tillbaka, tyder på att ytan är uppbyggd av
kväverik is blandad med fryst metan. Detta antyds även av det
spektrum som tagits av dvärgplaneten. Uppskattningsvis är islagret
endast en millimeter tjockt.
