Som många av er läsare vet sitter jag både i kommunfullmäktige och Trafik- och fastighetsnämnden på mandat från Sollentunapartiet. Det förstnämnda sedan valet och det sistnämnda sedan den 1 januari 2011. Medlem har jag varit något längre än så men inte i närheten av visa i partiet som om inte firar lika många medlemsår som partiet är ungt så i alla fall snubblande nära.
Att det finns olika åsikter inom ett parti är något helt naturligt och förutom att det tillför roliga (oftast) och intressanta diskussioner tillhör det demokratin och den demokratiska processen vilka båda är viktiga att slå vakt om. Partier bildas dock ur en önskan om ett bättre samhälle med grund i den värdegrund och förändringar som gruppen partiet utgörs av har. Alla partier råkar ibland ut för att det kommer in personer som visar sig ha en annan värdegrund och/eller agenda än den som är demokratiskt fastslagen i partiet.
I Sollentunapartiet har vi en nu före detta medlem som uttalat sig i strid mot partiets värderingar och utan grund anklagat partikamrater för både det ena och det andra. Att på detta flaggranta sätt bryta mot partiets stadgar kan bara leda till en sak, att man på demokratisk väg blir utesluten. Så långt allt gott. Det som försvårar mig är att flera medlemmar, varav visa mångåriga medlemmar, visar sig försvara dessa värderingar och kommer upp med den ena knystade förklaringen efter den andra för att bortförklara det hela. Mest förvånad blir jag dock inte till bortförklaringarna utan till det faktum att personer jag trodde hade sunda värderingar och åsikter visar sig simma i grumliga vatten.