I juni i år skrev jag ett inlägg om den lagrådsremiss som regeringen då lämnat in gällande ändringar i kommunallagen. Ändringarna som föreslogs var främst inom följande områden
– Ändringar av partistöd i kommuner och landsting.
– Ny minsta nivå för fullmäktige i små kommuner.
– Ändrad mandattid för fullmäktige efter val.
– Möjlighet att delta på distans.
– Återkallelse av nämndpresidiernas uppdrag.
Nu har förslaget varit ute på remiss och i förra veckan skickade Regeringen sin propositionen till Riksdagen. I propositionen finns inga större ändringar gentemot remissen så min kritik i det tidigare inlägget kvarstår så jag klipper in det nedan.
_______________________
Inlägg från 3 juni 2013
Regeringen har, via Finansdepartementet, överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet angående ändringar i kommunallagen. Det förekommer inga större överraskningar då utredningen som ligger till grund för lagrådsremissen varit ute på remiss hos kommuner och myndigheter med flera. Bland det som Regeringen vill ändra på är bland annat tidigareläggande av mandattiden för fullmäktige efter ett val, möjlighet för ledamöter att delta på distans, minskande av antalet ledamöter i fullmäktige från 31 stycken till 21 stycken i kommuner med mindre än 8 000 invånare samt förändringar av partistödet.
Gällande partistödet vill Regeringen dels förtydliga att det kommunala partistödet ska gå till lokalt partiarbetet och dels att partierna ska bli skyldiga att redovisa vad pengarna används till. Båda dessa förslag får anses vara bra då kommunala skattepengar ska användas lokalt och inte skickas till andra delar av landet (Hej kommunala skatteutjämningssystemet). Det är även viktigt att medborgarna känner att inbetalade skattepengar används lokalt för att hålla förtroendet och legitimiteten för partistödet uppe.
Det är även bland annat dessa skäl som gör att jag har svårt med delförslaget i lagrådsremissen att partier som är invalda i fullmäktige men inte har några ledamöter att tillsätta inte ska ha rätt till partistöd. Partistödet finns för att alla partier i fullmäktige ska ha om inte lika så i alla för inte allt för olika möjligheter att arbeta politiskt. Att ett parti sitter i fullmäktige betyder att man åtnjuter förtroende från en större eller mindre del av väljarkåren och då är det konstigt att man inte skulle ha samma rättigheter som övriga partier i fullmäktige?
Det känns rätt uppenbart att den föreslagna lagändringen endast är tillkommen för att försvåra för småpartier och då främst lokala sådana som i perioder kan ha svårt att finns folk som kan tänkas ställa upp eller som är sårbara för avhopp på grund av få namn på valsedeln. Tillsammans med tidigare föreslagna ändringar av kommunallagen börjar ett tydligt mönster framkomma där det outtalade målet är att försvåra för småpartier att både komma in i fullmäktige och bedriva politiskt arbete ute i kommunerna.