Det var ett lite morgontrött men kunskapstörstigt gäng som samlades i hotellets lobby vid halv sjutiden på onsdagsmorgonen får en kort promenad till Odense järnvägsstation och 06:56-tåget till Köpenhamn. Efter en behaglig och stillsam resa med tåget och inlämnande av bagaget på Köpenhamns centralstation bar det av till cykeluthyraren och hämtning av cyklar. Därefter följde en kort cykeltur till Köpenhamns kommuns kontor och på vägen dit passerade vi en av flertalet broar i Köpenhamn som endast är upplåtna till cyklister och gångtrafikanter. Just denna bro hade byggts för några år sedan och förkortat resvägen väsentligt för cyklister och gångtrafikanter. Den motorburna trafiken får dock fortfarande ta en omväg på ett par kilometer.
Köpenhamn har ett väl utvecklat cykelnät som inte bara sträcker sig i huvudkommunen utan även i grannkommunerna. Detta märktes väl under den dryga 12 kilometer långa cykelturen som vi gjorde under dagen. Cykelvägarna var, precis som i Odense, till största delen enkelriktare och hade en bredd på mellan två och fyra meter. Jämfört med Stockholm är Köpenhamn rena himmelriket när det gäller cykling.
Precis som Odense hade Köpenhamn satsat på ett antal trafiktekniska lösningar som bland annat “grön våg” för cyklister, tydligt markerade cykelbanor med avvikande färg i större korsningar, cykelboxar, anläggande av cykelvägar i parker och på kyrkogårdar samt tydlig separering av gång- och cykelbanor. Andra tekniska lösningar var ställningar vid visa trafikljus där cyklister antingen kunde hålla i sig eller vila foten på ett fotstöd för att på så sätt slippa gå av cykeln. Dessa hållare är speciellt användbara för cyklister med cykelskor som sitter fast i cykelpedalen. En annan bra sak är att det i motsats till i Sverige inte är olagligt att cykla i bilkörbanan även om det finns en cykelväg/bana bredvid. Att cykla mot enkelriktat, som i Odense, var dock inte tillåtet och det berodde på att polisen i Köpenhamn har motsatt sig detta.
Nästa stora steg i arbetet med att underlätta för cyklister är anläggandet av supercykelvägar eller som jag föredrar att kalla det cykelmotorvägar. Dessa vägar ska gå från grannkommunerna in mot centrala delen av Köpenhamn samt bilda ett ringnät inne i centrala Köpenhamn. Tanken är att man ska kunna cykla enda från Helsingör till centrala Köpenhamn på denna typ av cykelväg. För att locka cyklister ska dessa cykelmotorvägar vara av bra kvalité och gå rakaste vägen.
Den första cykelmotorvägen invigdes den 12 april i år och nätet kommer byggas ut etappvis. Underhållet av cykelmotorvägarna ligger på respektive kommun vilket gör att det finns en fara med att underhållet kommer variera från kommun till kommun.
Tanken med cykelmotorvägar är att det ska gå att cykelpendla smidigt och enkelt utan allt för många hinder. I centrala Köpenhamn är även tanken att så kallad “grön våg” vid trafikljus ska användas. En intressant detalj som man testade vid ett “grön våg”-trafikljus var att i marken, med hjälp av diodarmaturer, visa, genom att släcka respektive tända armaturer, hur lång tid det var kvar till rött respektive grönt. Detta var tänkt som en hjälp till cyklisterna så man skulle kunna anpassa hastigheten inför trafikljuset. Hastigheten man måste hålla för att kunna nyttja “grön våg” är omkring 20 km/h.
Under dagen i Köpenhamn fick vi förutom att cykla även lyssna på ett intressant föredrag där det bland annat framkom att 35 procent av alla arbetsresor in till Köpenhamn sker med cykel, detta motsvarar 155 000 personer per dag, fler än vad som bilpendlar, på sträckor upp till 9,9 kilometer är gång och cykel det i särklass vanligaste transportmedlet till och från arbetet. Denna siffra vill man öka till 50 procent till år 2015 samtidigt som antalet skadade ska minska med 50 procent. Av de som cyklar idag cyklar gör 75 procent det året om och 25 procent anser cykeln vara deras främst transportmedel.
I Köpenhamn hade det även gjorts undersökningar på att varje cyklad kilometer innebär en besparing rent ekonomiskt för samhället då pendelcyklister är friskare än bilpendlare.
En rolig iakttagelse under cykelturen både i Odense och Köpenhamn var att cykelhjälm är något som endast barn upp till tolv år använder i Danmark. Därför kanske det inte var så konstigt att en och annan eller de flesta faktiskt, speciellt i Odense, lyfte på blicken när det kom ett gäng på 18 cyklister där alla hade cykelhjälm och en hade även varselväst.